Den förste januari 2011 blev det obligatoriskt att i Sverige följa dimensioneringsförskrifterna Eurocode 7 vid dimensionering av geokonstruktioner. Eurocode är ett resultatet av det Europeiska standardiseringsorganet CEN’s arbete med att ta fram gemensamma regler för hela Europa. Eurocode ersatte BKR som tidigare var de normativa föreskrifterna som gällde i Sverige och med detta skifte startades arbetet med att implementera de nya reglerna fullt ut bland de svenska konstruktörerna. På uppdrag av ett lokalt företag har det jämförts och lokaliserat ändringar som gjorts mellan de nya reglerna i bilaga D och de regler som ska appliceras i Sverige. Det har även konstruerats ett beräkningsprogram som dimensionerar grundfundament enligt de nya reglerna som föreskrivs i Eurocode 7, utifrån IEG’s hänvisningar. Resultatet från undersökningen visar att de nya dimensioneringsföreskrifterna från EU inte innebar en så stor skillnad från BKR’s regler som först troddes utan den gav stor frihet till att räkna med de metoder som respektive land själva väljer. Vilket Sverige utnyttjade genom att gå tillbaks till de dimensioneringsmetoder som tidigare räknades utifrån, fast med ändring på hur säkerhetsfaktorerna appliceras.

SammanfattningSättningar i friktionsjord är ett av nutidens kontroversiella problem inom geoteknik. Jordbävningar, trafikrörelser, sprängnings- och pålningsarbeten ger upphov till vibrationer, vilket orsakar sättningar i friktionsjord och estetiska, funktionella samt strukturella byggnadsskador. Idag anser geoteknikerna detta vara en komplicerad utmaning på grund av yttre och oförutsägbara faktorer såsom klimatförändringar. Klimatförändringar kan påverka jordens inre struktur och dess mekaniska egenskaper. Generellt betraktas friktionsjord som god mark, men kan ändå ha ett riskbeteende ur ett geotekniskt perspektiv, speciellt när den utsätts för cykliska eller dynamiska krafter.Studien syftar till att klarlägga hur friktionsjord beter sig under inverkan av vibrationer av olika slag. Studien visar identifiering av risker och olika åtgärdsmetodiker för tidigt skede av nybyggnationsplaneringar samtidigt för konstruerade byggnader.En svensk Standard beskrivs även i studien. Denna baseras på sprängningsvibrationer i jord och är en metod som bedömer de tillåtna riktvärdena för vibrationsnivåerna.Information från litteraturstudier och dokumentärvideor har analyserats och använts vid skrivandet av teoridelen. Ett modellförsök har även genomförts i slutet av arbetet. Modellförsökets effektmål var att kartlägga vibrationspåverkan i friktionsjord och sättningsförloppet ur ett visuellt perspektiv.Resultatet av detta arbete har bland annat visat att cykliska och dynamiska lastpåverkan framkallar sättningar i friktionsjord, som i sin tur medför olika typer av skador på befintliga byggnader byggda på denna jord.Nyckelord: sättning, byggnader, vibrationer, cyklisk lastpåverkan, dynamisk lastpåverkan, geoteknik, sand, friktionsjord, liquefaction. / AbstractSettlements in friction soil are one of today's controversial issues within geotechnics. Earthquakes, traffic, blasting and pile driving work generate vibrations to the existing buildings, causing settlements in friction soil and aesthetic, functional and structural damage. Nowadays the geotechnical engineers consider this as a complicated challenge because of external and unpredictable factors such as climate change. Climate changes affect the soil’s internal structure and its mechanical properties. Generally the friction soil is regarded as good soil, but can still have a risk behavior from a geotechnical perspective, especially in terms of cyclic or dynamic load impact.The study aims to clarify how friction soil behaves under the influence of vibrations in various kinds. The study shows the identification of risks and the intervention methodologies in the early stages of construction plans and constructed buildings simultaneously.A Swedish standard is also described in the study. This is based on blasting vibration in soil and is a method that estimates the permissible guideline values for vibration levels.Information from literature and documentary videos have been analyzed and used for the writing of the theoretical part. A model experiment has also been carried out at the end of the essay. The model experiment’s goal was to identify the impact of vibration in friction soil and settlement progress from a visual perspective.The result of this work has shown that the cyclic and dynamic load impact generates settlements in friction soil, which in turn causes various types of damage to existing buildings built on this soil.Keywords: settlement, buildings, vibrations, cyclic load impact, dynamic load impact, geotechnics, sand, friction soil, liquefaction.

Vid grundläggning av medelhöga hus på friktionsjord kan i många fall grundläggningen genomföras med betongfundament. I dessa fall är jordens kompressionsegenskaper av mycket stor betydelse. Jordars materialkurvor visar att elasticitetsmodulen för avlastning är större än den för pålastning. För ett momentbelastat fundament kommer ena sidan utsättas för pålastning och den andra för avlastning. Vanligen beräknas dock grundens rotationsstyvhet endast med hjälp av modulen för pålastning vilket leder till att rotationsstyvheten underskattas. Ytterligare antas även ofta att ett fundaments rotationsstyvhet kan beräknas med hjälp av jordens bäddmodul av centrisk last. Denna beräkning är baserad på en lastspridning i djupet och underskattar rotationsstyvheten jämfört med en beräkning baserad på plattans vinkeländring och tröghetsmoment. Denna underskattning beror på att spänningar i jorden avtar långsammare vid centrisk belastning än vid momentbelastning. En ökning av grundens rotationsstyvhet medför en ökning av byggnadens globala knäcklast. Momentbelastade fundament riskerar att lätta från marken då momentets dragspänningar når upp till normalspänningarna av byggnadens tyngd. Då fundamentet lättar från marken kan inte längre hela fundamentets yta utnyttjas. Risken för att detta sker kan minskas genom att använda sig av en platta med elastiskt mellanlägg i dess centrala delar I denna studie visas hur grundläggningens rotationsstyvhet förändras dels beroende på beräkningsmetod samt om hänsyn tas till skillnaden mellan jordens på- och avlastningsmodul. Det visas även hur rotationsstyvheten förändras beroende på hur stor skillnaden mellan på- och avlastningsmodul är. Rotationsstyvheter har framtagits för fem olika plattor varav två är kvadratiska och två rektangulära med konstant tjocklek samt en rektangulär med elastiskt mellanlägg. För att utföra studien har såväl handberäkning som finita element beräkningar genomförts. De mjukvaror som använts är Mathcad för handberäkningen samt Plaxis 2D och Ansys APDL för den finita element beräkningen. Den fullständiga analysen är dock genomförd i Ansys APDL  och Plaxis 2D har endast använts för att verifiera att den modell som skapats är tillförlitlig. Resultaten av denna studie visar att rotationsstyvheten blir mycket bättre om beräkningen baseras på plattans vinkeländring till följd av momentbelastning istället för den bäddmodul som avser fundamentets egenskaper vid centrisk belastning. Resultaten visar också att rotationsstyvheten blir bättre ju större avlastningsmodulen är i förhållande till pålastningsmodulen. Den finita elementberäkningen ger en ökning av rotationsstyvheten med en faktor 1.75 – 3.85 för det fall med en relativ styvhetsfaktor 4. Motsvarande handberäkning ger en ökning med en faktor 1.45 – 2.85. Resultaten visar också att rotationsstyvheten för en grundplatta som förses med elastiskt mellanlägg endast blir något lägre än motsvarande grundplatta utan elastiskt mellanlägg. Samtidigt visade sig grundplattan med elastiskt mellanlägg klara ett väsentligt högre moment innan den lättar från jordytan på avlastad sida av fundamentet. Resultaten från knäckningsberäkningen visar att antalet våningar för en byggnad grundlagt med betongfundament på friktionsjord kan höjas från 8 till som mest 12 för det fallet då en relativ styvhetsfaktor är 4 och då skivans längd är 8 meter. Antalet våningar för en stabiliserande skiva med längden 4 meter kan höjas som mest till 9. / When founding medium high buildings on friction soil, the foundation is often carried out as a concrete footing. In these cases the earth compression characteristics are of very great importance. The material curve for soils shows that the elastic modulus of unloading is greater than that of loading. In a moment-loaded foundation, one side will be subjected to loading and the other to unloading. The rotational stiffness is however usually calculated only based on the elastic modulus of loading which result in an underestimation of the rotational stiffness. The rotational stiffness is also often calculated based on the bedding modulus due to centric loading. This calculation is based on an increasing area of the stress distribution by the depth and is underestimating the rotational stiffness compared to a calculation based on the angular change of the slab and its moment of inertia. This underestimation is due to that the stresses caused by centric loading decreases less rapidly than those caused by moment loading. An increase of the foundations rotational stiffness leads to an increase of the buildings global buckling load. Moment-loaded foundations are likely to ease off the ground at high moments. This occurs when the tensile stress caused by the moment reaches the normal stress due to the building's weight. When the foundation is lifted from the ground, the entire foundation surface can no longer be utilized. The risk for this to occur can be reduced by using a slab with elastic inserts. In this thesis, it is shown how the rotational stiffness of the foundation changes depending on the calculation method as well as if the difference in loading and unloading modulus is taken into account. It is also shown how the rotational stiffness changes depending on the relation between the loading and unloading modulus. Rotational stiffness has been evaluated for five different slabs of which two are square and two rectangular with constant thickness and one rectangular with elastic inserts. In order to perform the study, both hand calculation as well as finite element calculations are carried out. The used software are Mathcad for the hand calculation and Plaxis 2D as well as Ansys APDL for the finite element calculation. The full analysis is, however, performed in Ansys APDL and Plaxis 2D has only been used to verify that the model created is reliable. The results shows that the rotational stiffness of the foundation with the elastic inserts only reduces a small amount compared with the corresponding foundation without elastic inserts. The results also shows that the foundation with the elastic inserts resists a substantially higher moment-load before it eases off the ground on the unloaded side of the foundation.