Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av vitt friluftsliv i kommunala gymnasieskolor runt om i Stockholms län. Frågeställningarna är:   Bedrivs undervisning i vitt friluftsliv på gymnasieskolor runt om i Stockholms län? Hur bedrivs undervisningen i vitt friluftsliv? Finns det några faktorer som påverkar utformningen av undervisning i vitt friluftsliv? Metod: Studiens datainsamling gjordes genom intervjuer. Urvalet bestod av åtta stycken idrott- och hälsalärare på gymnasieskolor runt om i Stockholms län. För att få en spridning av urvalet över hela området delades Stockholms län in i tre zoner: norra sidan, innerstad och södra sidan. Utifrån dessa zoner listades alla kommunala gymnasieskolor och ett slumpmässigt urval gjordes. Tre intervjuer vardera skedde på norra respektive södra sidan och två intervjuer tog plats i innerstaden. Resultatet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultat: Fem av åtta skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur undervisningen går till skiljer sig mellan skolorna. Vissa bedriver undervisning i säkerhet, längdskidor och långfärdskridskor under lektionstid, andra skolor använder sig av friluftsdagar för att undervisa inom detta och några skolor gör längre skidresor. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar utformningen av undervisningen. Exempel på dessa faktorer är tillgången till material, ekonomi, tid, elevers attityder och bakomliggande organisation. Slutsats: Det som framkommit i denna uppsats är att majoriteten av medverkande skolor bedriver någon form av undervisning i vitt friluftsliv. Hur den undervisningen går till varierar mellan de olika skolorna. Slutsatsen är att det går att bedriva undervisning inom vitt friluftsliv i Stockholms län men det finns ett antal faktorer som påverkar utformning och genomförandet av detta. / Aim: The purpose of this study is to explore the occurrence of snow/ice-dependent outdoor life in local secondary schools around the Stockholm area. The research questions are: Is there any education of snow/ice-dependent outdoor life practiced at secondary schools around the Stockholm area? How is the education of snow/ice-dependent outdoor life practiced? Are there any factors that can affect the design of the education of snow/ice-dependent outdoor life? Method: The study's data collection was done by interviews. The sample consisted of eight physical education teachers at secondary schools around Stockholm. To get a spread of samples across the entire Stockholm area, Stockholm was divided into three zones: the northern side, the inner city and the southern side. Based on these zones, all local secondary schools were listed and a random sample was drawn. Three interviews each occurred on the northern and the southern side and two interviews took place in the inner city. The first physical education teacher in the staff list at the selected school was contacted, the next teacher in the list was to be contacted if no response and if no response at all, a new school was to be contacted. The results have been analyzed based on the frame-factor theory. Results: Five of the eight schools practices some form of education in snow/ice-dependent outdoor life. How the education is exercised differs between schools. Some teaches safety, cross country skiing and skating in class, other schools use outdoor days to teach this and some schools do longer skiing trips. There have also been a number of factors that influence the design of education. Examples of these factors are access to equipment, finances, time, student’s attitudes, underlying organization etc. Conclusions: What has been shown in this study is that the majority of participating schools practices some form of education in snow/ice-dependent outdoor life. How the teaching is done can vary between the different schools. The conclusion of this study is that it is possible to practice education in snow/ice-dependent outdoor life in the Stockholm area but there are a number of factors that affect the design and implementation.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur friluftslivet ser ut på lektionerna i grundskolans årskurs 7-9. Det undersöks även eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad läraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever är de största skillnaderna från den aktuella läroplanen Lgr 11 och den förra läroplanen Lpo 94. Hur upplever lärare skillnaden mellan den tidigare läroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)? Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jämfört med i läroplanen/ kursplanen? Vad kan lärare ha för syfte med det valda innehållet i friluftsundervisningen? Hur ser undervisningen i friluftsliv ut på en skola i glesbygden jämfört med en skola i storstaden? Metod: Intervju är den metod som är vald för arbetet. Urvalet är fyra idrottslärare vid grundskolans årskurs 7-9. Idrottslärarna blev intervjuade under drygt 50 minuter vardera. Den intervjuform som användes var semistrukturerad intervjumetod. Frågorna var formulerade så att de fick svara med sina egna ord och tankar. Resultat: Skolorna i storstaden visade sig ha sämre förutsättningar, framförallt tidsmässiga och miljömässiga möjligheter, än vad skolorna på glesbygden hade.  Lärarnas syfte med lektionsinnehållet var framförallt att eleverna skulle få en god upplevelse av friluftsliv. Lärarna ansåg att den väsentliga skillnaden mellan de två senaste läroplanerna var att ämnet hade blivit allt mer teoretiskt. Alla fyra lärare menade på att de sett en klar skillnad mellan läroplanerna och att friluftslivet hade tagit större plats i Lgr 11. Av innehållet i friluftsundervisningen är det orienteringen som är mest prioriterat hos lärare. Undervisningen av friluftsliv och utevistelse bedrivs främst under hösten och våren. Slutsats: Friluftsliv är fortfarande ett moment under utveckling och lärare har problem med att skapa ett bra lektionsinnehåll utifrån sina förutsättningar. För att kunna bedriva friluftsliv i undervisningen på ett sätt som når upp till kursplanens krav måste skolorna ha i många fall större möjligheter. I lärarnas syfte med friluftsundervisningen har färdighetsinlärning en central roll men med ett perspektiv på att lära sig genom upplevelse. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

No description available.

No description available.

<h2>Syfte och frågeställning</h2><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka den bild som tidskriften <em>Utemagasinets</em> gett oss av friluftsliv från 1990 till 2008. Frågeställningarna som jag arbetar efter är:</p><p>1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar <em>Utemagasinet</em> om i sin tidskrift och har det skett någon förändring mellan 1990 och 2008?</p><p>2. Vad är det för stilar som friluftslivet i <em>Utemagasinet</em> tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det då någon förändring mellan 1990 - 2008?</p><p>3. Finns det någon skillnad på synen av utrustningens betydelse för friluftslivet från 1990 till 2008?</p><h2>Metod</h2><p>Metoden som jag kommer att använda är en kvantitativ innehållsanalys där <em>Utemagasinets</em> tidskrifter från åren 1990, 2000 och 2008 kommer att granskas. Artiklarna delas in i grupper och ställas upp i diagram för att kunna presentera resultatet.</p><h2>Resultat</h2><p>Studien visar att de aktiviteter som <em>Utemagasinet</em> rapportera mest om är vandring, kajakpaddling, att gå på tur med skidor och skidor i offpist. Resultatet visar också på en minskad mångfald av aktiviteter under perioden 1990 till 2008.</p><p>Analysen visar att det går att kategorisera in analysen av artiklarna i två av Sandells tre friluftsstilar; utrustning får ett större utrymme i tidskriften genom åren och större fokus läggs på att testa olika produkter.</p><h2>Slutsats</h2><p>Det har blivit färre artiklar som behandlar friluftsliv och större fokus läggs på resmål och utrustning. Det finns ett större antal artiklar om utrustning och resor 2008 jämfört med tidigare. Friluftsliv som beskrivs i tidskriften har gått mot Sandells passiva anpassningsstil vilket leder till att vi använder vår närmiljö mer frekvent än tidigare.</p>

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka den bild som tidskriften Utemagasinets gett oss av friluftsliv från 1990 till 2008. Frågeställningarna som jag arbetar efter är: 1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar Utemagasinet om i sin tidskrift och har det skett någon förändring mellan 1990 och 2008? 2. Vad är det för stilar som friluftslivet i Utemagasinet tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det då någon förändring mellan 1990 - 2008? 3. Finns det någon skillnad på synen av utrustningens betydelse för friluftslivet från 1990 till 2008? Metod Metoden som jag kommer att använda är en kvantitativ innehållsanalys där Utemagasinets tidskrifter från åren 1990, 2000 och 2008 kommer att granskas. Artiklarna delas in i grupper och ställas upp i diagram för att kunna presentera resultatet. Resultat Studien visar att de aktiviteter som Utemagasinet rapportera mest om är vandring, kajakpaddling, att gå på tur med skidor och skidor i offpist. Resultatet visar också på en minskad mångfald av aktiviteter under perioden 1990 till 2008. Analysen visar att det går att kategorisera in analysen av artiklarna i två av Sandells tre friluftsstilar; utrustning får ett större utrymme i tidskriften genom åren och större fokus läggs på att testa olika produkter. Slutsats Det har blivit färre artiklar som behandlar friluftsliv och större fokus läggs på resmål och utrustning. Det finns ett större antal artiklar om utrustning och resor 2008 jämfört med tidigare. Friluftsliv som beskrivs i tidskriften har gått mot Sandells passiva anpassningsstil vilket leder till att vi använder vår närmiljö mer frekvent än tidigare.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syftet var att undersöka elevers uppfattning om och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frågeställningarna är: Vilka upplevda erfarenheter av friluftsliv framträder hos elever i skolor som ligger nära respektive längre bort från naturen? Hur definierar unga friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv? Vilken typ av friluftsliv utövar elever i årskurs 9? I studiens avslutande del diskuteras studiens resultat utifrån ett skolperspektiv.   Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Sex elever i årskurs 9 har intervjuats på två olika skolor, tre elever på en förortsskola och tre elever på en innerstadsskola. Skolorna valdes strategiskt utifrån skolornas geografiska läge samt den socioekonomiska statusen i området. Eleverna lottades fram bland de elever som frivilligt kunde tänka sig att delta i studien. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande påverkade utformningen av intervjuguiden och kom också att bilda ett teoretiskt ramverk för analys och tolkning av data.   Resultat Samtliga elever hade varit ute i naturen som små, oftast tillsammans med familjen. Eleverna uppfattar naturupplevelser som något positivt, även om innerstadseleverna helst utövar friluftsliv under en kortare tidsperiod. Deltagarna i studien definierar friluftsliv som att det handlar om ”att bara vara” i naturen en längre period. Respondenterna utövar enkelt friluftsliv och två av dem utövar även avancerat friluftsliv. För respondenterna är det sociala närverksbyggandet viktigt vid utövande av friluftsliv. Alla elever utom en vill ha mer friluftsliv i skolan i form av "att bara vara" i naturen utan krav på prestation. Eleverna är osäkra på syftet med att ha friluftsliv i skolan.   Slutsats Utifrån Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv på lärande antyder vår studie att de elever som utövat friluftsliv under barndomen har fått med sig resurser att kunna orientera sig mot att utöva friluftsliv i tonåren. Närhet till naturen påverkar de erfarenheter och mängden erfarenheter av friluftsliv som eleverna har. Närheten påverkar också vilken typ av friluftsliv som eleverna uppfattar som lockande att utöva på fritiden. Naturmöte och naturvistelse är vanligare än ett utövande av friluftsliv. Eleverna utövar främst ett enkelt friluftsliv och uppfattar naturupplevelser som något positivt och rofullt. Den sammantagna uppfattningen om vad friluftsliv representerar är att det handlar om: ”att bara vara” i naturen under en längre tid. Eleverna förstår inte varför de har friluftsliv i skolan. Detta indikerar att lärare bör bli bättre på att förmedla syftet med friluftsliv. / Abstract Aim The overall aim of this study has been to investigate students' perception and experience of friluftsliv. The more specific questions are: What perceived experiences of friluftsliv emerges among students in schools close and further away from nature? How do young people define friluftsliv and how do they describe their relationship to friluftsliv? What type of friluftsliv do students in grade 9 exert? In the end of the study the results are discussed from a school perspective.   Method We conducted a qualitative study using interviews as a method. Six students in grade nine were interviewed at two different schools, three students at a suburban school and three students at an inner city school. The schools were chosen strategically based on the schools’ geographical location and the socioeconomic status of the area. The students were randomly chosen among those students who were willing to participate in the study. A socio-cultural perspective influenced the design of the interview guide, and also came to form the theoretical framework for the analysis and interpretation of the data.   Results All students had been out in the nature during their childhood, mostly with the family. The students see nature as something positive, even though the inner-city students only want to exert friluftsliv for a shorter time. Participants in the study define friluftsliv as "just being" in nature a longer period. The respondents exert simple friluftsliv and two of them also exert advanced friluftsliv. For the respondents, the social network construction is important when exerting friluftsliv.All students except one want to execute more friluftsliv in the school in terms of just being in nature without the demand to perform. The students are unsure of the purpose of having friluftsliv in school.   Conclusions Based on Säljös theory of the socio-cultural perspective on learning, our study indicates that the students who exerted friluftsliv during childhood have resources that make them able to orient themselves towards friluftsliv in their teens. Proximity to nature affects the experience and the amount of experience of friluftsliv that the students have. The proximity also affects the type of friluftsliv that students perceive as attractive to practice at leisure time. Meeting with nature (Naturmöten) and the being in nature (naturvistelse) is more common than to exert friluftsliv. When exerting friluftsliv they primarily practice simple friluftsliv and perceive nature as something positive and peaceful. The overall perception of what friluftsliv represents is that it's about "just being" in nature for a longer time. Students do not understand why they have friluftsliv at school. The teachers need to be better at communicating the purpose of friluftsliv.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens deskriptiva syfte är att undersöka och kartlägga vinterfriluftslivsutbildningen på lärosäten i Sverige som utbildar lärare i idrott och hälsa. Frågeställningen till detta syfte är: Hur är vinterfriluftslivsutbildningen på lärosätena beskriven och utformad gällande innehåll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjällanläggning och ekonomi? Studiens syfte är även att ur ett analytiskt perspektiv och utifrån Bernsteins teorier jämföra lärosätenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. Frågeställningen till detta syfte är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lärosätenas vinterfriluftslivsutbildningar? Metod: Studien har en kvalitativ ansats då metodvalet är dokumentanalys. De dokument som analyserats är kursplaner, kurs-PM/studiehandledning, detaljschema, informations-PM samt lärosätets ekonomiska utgifter av vinterfriluftslivsutbildningen för läsåret 2011/2012. Urvalet består av sju lärosäten (ett bortfall) i Sverige som har examensrätt att utbilda lärare i idrott och hälsa. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att vinterfriluftslivsutbildningen på de undersökta lärosätena skiljer sig i omfattning även om upplägg och innehåll är likartad. En markant skillnad är hur det endast gått att utläsa att tre av sex lärosäten bedriver vinterfriluftsliv med skridskoåkning. Samtliga lärosäten åker iväg på en vad vi kallar vinterfriluftslivsvecka som innebär att utbildningen bedrivs på en fjällanläggning, vilket kräver övernattningar. Innehållet under denna vecka är likartad för lärosätena. Dock skiljer sig det nämnvärt i omfång av de olika momenten utförsåkning, längdskidåkning och gå på tur med skidor. Hur stora utgifter lärosätena har för vinterfriluftslivsutbildningen skiljer sig avsevärt, trots att studenten erbjuds liknande innehåll och kunskaper. Vinterfriluftslivsutbildningen innebär att flera lärosäten kräver att studenten tar pengar ur egen ficka för att bekosta vinterfriluftslivsveckan. Slutsats: Valet av idrottslärarutbildning kommer att påverka vilka kunskaper idrottslärarstudenten får möjlighet att ta del av i vinterfriluftsliv, då den är likartad men inte likvärdig mellan lärosätena. Vidare ställer vi oss frågan huruvida vinterfriluftslivsutbildningens utformning är optimal för den kommande professionen, Sveriges nya idrottslärare. / Abstract Aim: The descriptive aim in this study is to examine and identify the education in vinterfriluftsliv (winter outdoor activity) at universities in Sweden who educates Health and Physical Education Teachers (PETE). Following question has been designed to answer the descriptive aim of this study; how is the education in vinterfriluftsliv described and designed at the different universities current content, extent, course literature, examinations, distance to ski resort and economy? The aim is also from an analytical perspective and by Bernsteins theories to compare the universities vinterfriluftsliv-education with each other. The question to this aim is; what similarities and differences exist between the universities in this particular issue? Method: The study has a qualitative approach and the methodology is document analysis. Following documents has been analyzed: curricula, study guide, detailed schedules, information documents and the universities expenditures of the education in vinterfriluftsliv for the academic year 2011/2012. The selection in this study is seven different universities, (one failure) in Sweden with legitimacy to educate Physical Education and Health Teachers. Results: The results show that the education in vinterfriluftsliv differs in extent, though structure and content is equal at the analyzed universities. There’s a big difference in how we only have seen that three of the universities educates the students in skating. All of the six universities have all in common that they have a coherent vinterfriluftslivsvecka (winter outdoor activity week) in a distant ski resort. The ski resorts location demands that all universities needs to travel and stay at the resort. Furthermore, the content is an aspect that brings the universities together while they all characterizes by cross-country skiing, alpine skiing and ski touring but the range of these elements differs. The expenditures for all the six universities differs significantly even though the students gets equal knowledge. The education in vinterfriluftsliv implies that several of the universities demands that the student pay for the vinterfriluftslivsvecka. Conclusion: The choice of PETE will affect what knowledge the students have opportunity to take part of in vinterfriluftsliv. This because that the education is similar but not equivalent. Furthermore we ask ourselves how the structure and design of education in vinterfriluftliv is optimal to the upcoming profession, Swedens new Physical Education and health teachers.

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer av lärare som bedriver undervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans tidigare år. Syftet med studien är att tolka och förstå dessa lärares attityder till och erfarenheter av momentet friluftsliv. Utifrån nyligen publicerade uppgifter om att friluftslivsmomentet i skolorna har minskat och att lärare finner det svårt att tillämpa utförde vi ett antal intervjuer med lärare från olika skolor i medelstora kommuner i södra Sverige. Vi har i tidigare forskning funnit svar på hur man tidigare sett på och arbetat med friluftsliv på olika sätt. Intervjuerna som utfördes var kvalitativa intervjuer för att få reda på lärarnas åsikter kring ämnet friluftsliv. Resultat vi fann utifrån analys av intervjuerna tyder på att lärarna ser friluftsliv som ett givande moment för eleverna i skolan. Men att de samtidigt finner det krävande att tillämpa på grund av den rådande skolsituationen, så som ekonomi, stora barngrupper, tidsbrist och så vidare. Men trots de svåra förhållandena är slutsatsen att lärarna är positiva till friluftsliv.