This study attempts to understand the creation of identities, especially focusing on vocational identities within the vocational education and training (VET) for hairdressers. To be trained for a vocation like hairdressing means that more has to be learnt other than to do nice haircuts or other treatments. The handicraft is one part of the vocational knowing of hairdressing, but to be a hairdresser is about something more besides handicraft. Identity in this study is understood from a sociological perspective influenced by Richard Jenkins’ (2004, 2008) theoretical model of social identities. This is used together with the Bourdieu-inspired concept of vocational habitus (Colley, James, Tedder, & Diment, 2003). The method is inspired by ethnographic research and the empirical material consists of interviews and observations. Based on this material personal portraits have been created of four students. The intention is to focus on the students’ perspective about the everyday activities in school and their experiences of being trained for a vocation in school. The analyse shows that students are trained to develop a vocational habitus, to look, move, talk and feel like a hairdresser is expected to. The students encounter these expectations differently, depending on their identities as hairdressers, students or identities established in other contexts. A main finding of the study is that student identities and vocational identities sometimes are in conflict with each other. The contribution of the study is an increased understanding of identity creation in vocational education. It also contributes to a better knowledge of young people in vocational education and their relationship with their vocational education and upcoming vocation.

Bakgrund : Felaktiga arbetsställningar utgör ett dominerande arbetsmiljöproblem inom frisöryrket. Ett stort problem är också kemiska preparat som orsakar hudirritation och handeksem. Frisörer arbetskadeanmäler oftare belastningsskador och uppger oftare hudöverkänslighet än personer i andra branscher. Syfte : Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning som ergonomiska besvär och hudbesvär förekommer på frisörsalonger i Gävleborgs län och om förebyggande åtgärder vidtas för dessa besvär. Metod : Detta är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med deskriptiv dataanalys. En webbenkät har skickats ut till 87 frisörer i Gävleborgs län, 50 personer har deltagit. Resultat : Resultatet visade att 36 av 50 personer uppgav att de hade ergonomiska besvär, främst från axlar/skuldror och nacke vilket förekom hos 25 personer. På de flesta salonger uppgavs att det fanns hjälpmedel för att förebygga besvär från nacke, axlar, skuldror, rygg och nedre extremiteter. De flesta uppgav att de använde de hjälpmedel som fanns och utövade fysisk aktivitet för att förebygga sina besvär på egen hand. En övervägande del svarade att inga hjälpmedel fanns på arbetet för att förebygga ergonomiska besvär från övre extremiteter. De flesta uppgav att de inte gjorde något på egen hand för att förebygga besvär från övre extremiteter. Det var 14 av 50 frisörer som uppgav att de hade hudbesvär på händerna. Handskar uppgavs som det främst förekommande hjälpmedlet på arbetet och de flesta uppgav att de använde dessa. Handkräm uppgavs som främst förekommande för egenvård. Slutsats : Ungefär tre fjärdedelar av frisörerna i Gävleborgs län uppgav att de hade ergonomiska besvär. Nästan en tredjedel av frisörerna uppgav att de hade hudbesvär på händerna. De allra flesta uppgav att de använde befintliga hjälpmedel och förebyggde både ergonomiska besvär och hudbesvär. Nyckelord: Arbetsrelaterade besvär, ergonomiska besvär, frisör, förebyggande, hjälpmedel, hudbesvär. / Introduction: Incorrect posture is a dominant health problem in the hairdressing profession. A significant problem is also chemicals that cause skin irritation and hand eczema. Hairdressers report musculoskeletal and skin sensitization more frequently than people in other professions. Purpose: The purpose of this study was to describe the extent to which ergonomic problems and skin problems occur in hairdressing salons in Gävleborg, and if preventive measures are taken for these problems. Method: This is a retrospective cross-sectional study with quantitative data with descriptive data analysis. A web survey was sent out to 87 salons in Gävleborg, 50 people took part in the study. Results: The results showed that 36 of 50 people said they had ergonomic problems, mainly from the shoulders and neck which were reported by 25 people. Most salons had aid tools to prevent problems from neck, shoulders, back and from lower extremities. The majority of the hairdressers use the aid tools, mainly sadel chairs. The hairdressers practiced physical activity to prevent ergonomic problems. The majority responded that no aid tools were available at work to prevent ergonomic disorders of upper extremities. Most said they did not do anything on their own to prevent symptoms from upper limbs. There were 14 of 50 hairdressers who reported having skin problems on their hands. Gloves were the main aid available at work and hand cream mainly occurring in self-care. Conclusion: Approximately three-quarters of the hairdressers in Gävleborg had ergonomic problems. One third of the hairdressers had skin problems on their hands. The vast majority used the provided aid tools and prevented both the ergonomic problems and skin problems. Keywords: Aid tools, ergonomic problems, hairdresser, prevention, skin problems, work-related problems