Syftet med studien var att utveckla kunskaper om hur lärare i fritidshem planerar elevers delaktighet, hur det tolkas inom fritidshemmets undervisning samt hur det synliggörs för eleverna. Studien kommer även att utveckla kunskaper om vilka möjligheter och hinder som kan finnas. Studien är kvalitativ där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Alla informanter var utbildade lärare i fritidshem med varierande arbetserfarenheter och därmed hade yrkesrollen förändrats mer för vissa än för andra. Den insamlade empirin tematiserades och sex teman identifierandes, Tolkning av delaktighet, Olika typer av delaktighet, Medbestämmande, Eget bestämmande, Möjligheter och Hinder. Resultatet visar att i fritidshemmets verksamhet kan åldern på elevgruppen vara något som kan bidra till ett varierande arbetssätt när det kommer till delaktighet. Synliggörandet av delaktighet betonas utifrån Harts (1992) delaktighets stege där fritidsråd och förslagslådor ofta förekommer som exempel. Utifrån resultatet diskuterades det att delaktighet är ett brett begrepp som lärare i fritidshem ofta har ett liknande arbetssätt kring. En slutsats som studien kommit fram till är att lärare i fritidshem beskriver att med delaktighet finns det stora möjligheter, samtidigt som hinder såsom tid, elevgrupper och personal kan vara aspekter som kan skapa svårigheter på vägen. En annan slutsats är att delaktighet är en betydelsefull del i undervisningen på fritidshemmet eftersom eleverna ska ges möjlighet att påverka samt ta ansvar över sin utbildning. Avslutningsvis har studien visat att delaktighet är något som ofta sker spontant men att en viss förändring börjar ske i det planerade arbetet.

För att kunna utveckla arbetet kring elevers delaktighet och möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet har denna studie gjorts med fokus på elevers uppfattning om fenomenet inflytande. Forskning tyder på att elever är missnöjda med sina möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet och att många fritidshem brister i sitt arbete med elevers inflytande. Studien utgår från en hermeneutisk metodologi med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som primärt tillvägagångssätt för insamling av data. Eleverna som deltar i studien är mellan sex till åtta år gamla och inskrivna på något av de två fritidshem studien genomförts på. Resultaten skiljer sig åt mellan skolorna där den ena skolans elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet via formella inflytandeformer som exempelvis fritidsråd. Den andra skolans elever uppfattar inte sina möjligheter att påverka som tillräckliga och har inte heller några strukturerade former av inflytande för de inskrivna eleverna. Vi har valt att analysera den data som samlats in med hjälp av Robert Harts delaktighetsstege. Analysen visar att den ena skolan ligger på en högre grad av inflytande då eleverna ges möjlighet att utöva inflytande under regelbundna fritidsråd. Den andra skolan arbetar inte i samma utsträckning med elevernas inflytande och hamnar därför på en låg grad enligt delaktighetsstegen. Resultatet för båda skolorna visar att elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet i viss utsträckning men att det också finns förbättringsmöjligheter.

I vår studie har vi undersökt hur delaktiga eleverna är i fritidshemmets verksamhet och att se likheter och olikheter mellan två skolor i Uppsala. Våra frågeställningar fokuserar på att få fram vilka arenor, vilka frågor, hur personalen skapar förutsättningar samt vilka hinder det finns för att öka elevernas delaktighet inom fritidshemmet. Intervjuer med rektorer, fritidshemslärare samt elever på båda skolorna har utförts för att sedan analyseras och jämförs med tidigare forskning. I tidigare forskning lyfts olika sätt för att öka elevers delaktighet på fritidshemmet genom fritidsråd, förslagslåda men även via samtal med eleverna. De teoretiska begrepp som vi har använt oss av i analysen är olika syn på ledarstilar, maktperspektiv samt teorier relationer och interkulturalitet. I elevsamtalen lade vi stor vikt i att möta eleverna i en mer naturlig del igenom att vara delaktiga i deras aktivitet på fritidshemmet. Eleverna har svårt att förstå vad de får och inte får vara med att bestämma över, de har en grundinställning att de inte får vara med att bestämma alls. I slutanalysen lyfter vi fram olika framgångsfaktorer för att öka elevernas delaktighet och inflytande. Resultatet visar att det är olika förutsättningar för fritidshemslärarna på de båda skolorna samt att likheterna är att närvaron till eleverna är en stark framgångsfaktor.