Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning. Nyttan definieras som ett förbättrat organisatoriskt utfall. Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilken nytta bolag på Stockholmsbörsen kan erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning. Metod: Vi har haft en deduktiv forskningsansats där vi identifierade vilken nytta bolag skulle kunna erhålla av frivillig redovisning utifrån fem teorier. Nytta härleddes från fem intressentgrupper som skulle kunna ge denna nytta till bolag när de reagerar positivt på den frivilliga redovisningen. Vi genomförde en kvantitativ studie där data hämtades om bolag på Stockholmsbörsen. Vi genomförde även en förstudie genom intervjuer med fem bolag. Den kvantitativa studien samt förstudien låg sedan till grund för studiens analys och slutsatser. Resultat och slutsats: Vi fann belägg för tre former av nytta bolag skulle kunna erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning: ökad finansiell prestation, ökat marknadsvärde samt ett starkt varumärke. Nytta kan därmed både vara ekonomisk och icke-ekonomisk. Det är främst intressentgruppen ägare som ger denna nytta men även till viss del kunder. Nyttan vi fann kan härledas från agentteorin, legitimitetsteorin och signaleringsteorin. Då nyttan kan sammankopplas med bolags motiv till att publicera frivillig redovisning skulle dessa teorier även kunna förklara motivet. / Background: Voluntary disclosure has been more common in the last decades. A problem for companies is to know if the benefits exceed the costs of voluntary disclosure. However, the available research on voluntary disclosure has mainly studied the motive for companies to disclose voluntary information. There is a lack of research on the effects of voluntary disclosure. Therefore our aim of this study is to examine if companies can receive any benefits from voluntary disclosure. We define the benefits as improved organizational outcomes. Purpose: The purpose of this study is to find out if listed companies in Sweden receive any benefits from voluntary disclosure. Method: We had a deductive research approach where we identified benefits from five theories. The benefits also derived from five different stakeholders. We used a quantitative method where the data was collected from companies on the Stockholm Stock Exchange. We also conducted interviews with five companies. Results and conclusions: We found that the benefits of voluntary disclosure can be both economic and non-economic. We found three benefits: a better financial performance, better market value and a strong company brand. The benefits were mainly received from owners but also from customers. The benefits derived theoretically from agency theory, legitimacy theory and signalling theory. These theories can explain the motive companies have to disclose voluntary information since the benefits can be connected to the motive.

Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen. Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar. Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna. Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin.

Bakgrund: Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher. Vi ämnar komma fram till om det finns ett mönster inom branscherna, skillnader mellan branscherna och om redovisningen följer ett mönster som kan förklaras av branschernas olikheter. Metod: En innehållsanalys av 12 företags frivilliga redovisning har genomförts. Vi har utformat en kategoriseringsmall efter genomgång av teori på området. Den består av tre huvudkategorier; externkapital, internkapital och humankapital, samt den fristående kategorin; forskning & utveckling. Dessa kategorier representeras av olika element, som varit utgångspunkt vid sökningen i PDF-filerna av årsredovisningarna. Resultat, slutsatser: IC-informationen är till stor del av allmän karaktär, men företagen visar även exempel på vad de gör för att tillgodose intressenternas behov. Det finns ett företag som sticker ut med en IC-redovisning som är detaljerad och den visar bland annat vilket värde som de anställda bidrar med. Syftet med redovisningen tycks för alla vara att få acceptans och gillande för sina ageranden, och inte nödvändigtvis att lyfta fram det dolda värdet. Vi har kommit fram till att redovisningen av det interna strukturkapitalet utgör en liten del av den totala intellektuella kapitalredovisningen. Det som läkemedelsföretagen och tjänsteföretagen betonar är externkapitalet, medan byggföretagen betonar humankapitalet mest. Förslag till fortsatt forskning: En annan intressant studie, som skulle kunna göras, är att undersöka om företag verkligen härmar varandra. För att uppnå detta behövs enligt oss en longitudinell undersökning.

<p>Frågor kring frivillig redovisningsinformation har under senare år varit av växande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven på företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras därför att förbättra den ekonomiska rapporteringen.</p><p>Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka faktorer som påverkar företag att lämna frivillig information i årsredovisningar.</p><p>Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi då den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i årsredovisningar. Genom en innehållsanalys av 389 slumpmässigt utvalda aktiebolags årsredovisningar med hjälp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.</p><p>Börsnotering är den faktor som har störst inverkan på mängden redovisad frivillig information och den teori som är mest tillämpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning är legitimitetsteorin.</p>

<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte.</p><p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher. Vi ämnar komma fram till om det finns ett mönster inom branscherna, skillnader mellan branscherna och om redovisningen följer ett<strong> </strong>mönster som kan förklaras av branschernas olikheter.</p><p><strong>Metod:</strong> En innehållsanalys av 12 företags frivilliga redovisning har genomförts. Vi har utformat en kategoriseringsmall efter genomgång av teori på området. Den består av tre huvudkategorier; externkapital, internkapital och humankapital, samt den fristående kategorin; forskning & utveckling. Dessa kategorier representeras av olika element, som varit utgångspunkt vid sökningen i PDF-filerna av årsredovisningarna.</p><p><strong>Resultat, slutsatser: </strong>IC-informationen är till stor del av allmän karaktär, men företagen visar även exempel på vad de gör för att tillgodose intressenternas behov. Det finns ett företag som sticker ut med en IC-redovisning som är detaljerad och den visar bland annat vilket värde som de anställda bidrar med. Syftet med redovisningen tycks för alla vara att få acceptans och gillande för sina ageranden, och inte nödvändigtvis att lyfta fram det dolda värdet. Vi har kommit fram till att redovisningen av det interna strukturkapitalet utgör en liten del av den totala intellektuella kapitalredovisningen. Det som läkemedelsföretagen och tjänsteföretagen betonar är externkapitalet, medan byggföretagen betonar humankapitalet mest.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> En annan intressant studie, som skulle kunna göras, är att undersöka om företag verkligen härmar varandra. För att uppnå detta behövs enligt oss en longitudinell undersökning.</p></p></p><p> </p>

Inledning: I tidigare forskning har det framgått att styrelsen har en inverkan på bolags CSR- rapportering, eftersom styrelsen är med och utformar bolags CSR-strategier. Denna forskning har dock visat sig vara begränsad till att endast undersöka ett fåtal karaktärsdrag hos styrelsen, vilket motiverar en kartläggande studie av styrelsens karaktärsdrag och dess inverkan på bolags CSR-rapportering. Problemformulering: Vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter påverkar bolagets CSR-rapportering? Syftet: Syftet med studien är att identifiera vilka karaktärsdrag hos styrelsen samt styrelseledamöter som påverkar bolagets CSR-rapportering. Metod: Studien har en deduktiv ansats och har utifrån befintliga studier och teorier skapat hypoteser. Hypoteserna har sedan testats med kvantitativ tvärsnittsdata. Det urval som studien grundar sig på är 109 bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm (large och mid cap) år 2013. Studiens data har främst samlats in från bolags årsredovisningar och hemsidor. Resultat: Studiens resultat antyder att styrelseledamöter: med juridisk utbildning, som är oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentanter har en positiv påverkan på bolags CSR- rapportering. Detsamma gäller för styrelsens storlek och styrelseordförandens ålder. Det till skillnad från när familjeägare sitter i styrelsen, vilket enligt resultaten hade en negativ inverkan på bolags CSR-rapportering. Studien visar att de strukturella karaktärsdragen hos styrelsen har störst inverkan på bolags CSR-rapportering, vilket bland annat indikerar att de intressen som ledamöter företräder inverkar på dess styrelsearbete. Vi jämförde även bolag som var listade på large och mid cap-listan för att se om det fanns några skillnader dem emellan. Testerna visade att flera demografiska karaktärsdrag var signifikanta i de mindre bolagen men inte i de större. Detta indikerar att CSR-rapporteringsmentaliteten som dessa karaktärsdrag tidigare bidragit med, till viss del blivit institutionaliserat i de större bolagen. Ytterligare ett resultat som studien visat är att denna typ av forskning i framtiden inte endast kan begränsa sig till en teori. / Introduction: Previous research has shown that the board of directors has an impact on the companies CSR-reporting, since the directors are a part of developing the company's CSR- strategies. This research, however, has proven to be limited to investigate only a few character traits of the board of directors, which justifies a survey of the board's characteristics and its impact on companies' CSR-reporting. Problem: Which character traits of the board and board members affect the company's CSR- reporting? Purpose: The purpose of the study is to identify the characteristics of the board and board members that affect the company's CSR-reporting. Method: The study adopts a deductive approach and the hypotheses are therefore based on existing studies and theories. The hypotheses that have been tested in this study are based on quantitative cross sectional data. The sample for this study is based on 109 companies listed on the Nasdaq OMX Stockholm (large and mid cap) in 2013. The data collected originates primarily from companies' annual reports and websites. Results: The results of this study show that those directors: with legal educations, that are independent, employee representatives have positive effects on companies’ CSR-reporting. The same applies to the size of the board and the age of the Chairman. These results are different from when family owners are members of the board, which has a negative impact on companies' CSR-reporting. The study also shows that the structural characteristics of the board have the greatest impact on companies' CSR-reporting, which, for example, indicates that the interests that the members represent have an impact on the board’s activities. We also compared companies listed on large and mid cap to see if there was any difference between the two. The test’s showed that several demographic characteristics had a significant impact in the smaller companies, but not in the larger companies. This indicates that the mentality of CSR-reporting that these traits previously assumed to contribute with, to some extent has become institutionalized in larger companies. Another result this study demonstrated was that future research regarding this relationship should not only limit itself to one theory.

Bakgrund och problemdiskussion: Efterfrågan på en mer harmoniserad redovisnings- lagstiftning på grund av ökad globalisering och mer fria gränser ledde fram till införandet av IFRS, som implementerades år 2005. IFRS är obligatoriskt för noterade bolag i Sverige, men även onoterade bolag kan välja att frivilligt tillämpa IFRS. K-regelverket infördes i sin helhet år 2014 och sedan dess har större onoterade bolag möjligheten att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard från K3 till IFRS. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera vilka faktorer som bidrar till att bolag väljer att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Metod: Uppsatsen består av två delstudier. Den första delstudien är en kvantitativ studie med en deduktiv forskningsansats och den andra delstudien är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Att kombinera de två delstudierna möjliggör identifiering av faktorer som studeras genom data från årsredovisningar och utifrån en intervjuserie med ekonomi- eller redovisningsansvariga på åtta bolag. Resultat och slutsatser: Studiens resultat tyder på att det finns vissa faktorer som påverkar bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Den första delstudiens resultat visar att storlek och bransch har en påverkan på bolag att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard. Delstudie två visar att flera av första delstudiens faktorer i kombination påverkar bolagens förhållande till att frivilligt uppgradera sin redovisningsstandard, men även att ägarnas preferenser och riskbenägenhet är avgörande. / Background and problem diskussion: The demand for a more harmonized accounting legislation due to increased globalization and more free borders led to the introduction of IFRS, which was implemented in 2005. IFRS are mandatory for listed companies in Sweden, but also unlisted companies may choose to voluntarily adopt IFRS. The K- regulatory framework was introduced in its entirety in 2014 and since then larger unlisted companies has the opportunity to voluntarily upgrade their accounting standard from K3 to IFRS. Purpose: This paper aims to identify the factors contributing to why companies choose to voluntarily upgrade their accounting standard. Method: The thesis consists of two studies. The first study is a quantitative study with a deductive research approach and the second study is a qualitative study with an abductive research approach. Combining the two sub-studies allow identification of factors studied through data from annual reports and factors through a series of interviews with finance or accounting officers of eight companies. Results and conclusions: The study's results suggest that there are certain factors that affect the companies to voluntarily upgrade their accounting standard. The results from the first part of the study show that the size and industry have an impact on companies to voluntarily upgrade their accounting standard. Part two of the study shows that factors from the first part of the study in combination with each other affect companies to voluntarily upgrade their accounting standard, but also that owners' preferences and willingness to take risks is crucial.

Background: The last few years a globalization of the capital market has occurred. This have led to that it is more important for the companies that their financial information can be compared with other companies in order to compete on same grounds. In order to fa-cilitate for the companies within EU to compete with other companies and in order to strive for an internal market EU decided that IFRS should be used by all listed companies within the union. Problem: In 2006 the first financial reports according to IFRS will be published, and then it will be interesting to investigate how the companies have chosen to communicate the transition to its stakeholders. According to IFRS some information is compulsive but the companies have chosen to disclose voluntary information to a different degree. Purpose: The purpose of this study is to describe to what extent the Swedish listed com-panies have reported the transition to IFRS in their consolidated financial statements. Method: In this essay a quantitative method have been chosen in order to find general re-lations. The data collection is done with help of an evaluation model that have been devel-oped for this study. The data have been collected from the chosen companies’ annual re-ports. Conclusion: The study shows that the amounts of information about the transition to IFRS within the company’s annual reports vary a lot. The result of the transition is also varying. The study shows a connection between the companies’ net sales and how much in-formation the companies publish in their annual reports. The study found no relation be-tween how the transition to IFRS affected the companies equity or the result and how much voluntary information that was disclosed. / Bakgrund: De senaste åren har en stark globalisering av kapitalmarknaden skett. Detta har lett till att det har blivit viktigare för företagen att deras finansiella information kan jämföras med andra företag för att konkurrera på samma grunder. För att underlätta för företagen inom EU att konkurrera med andra företag och för att fortsätta strävan efter en inre marknad har EU beslutat att IFRS skall tillämpas av alla börsnoterade företag inom unionen. Problem: 2006 kommer de första årsredovisningarna enligt IFRS att publiceras, det är då intressant att undersöka hur företagen valt att kommunicera övergången till sina intressen-ter. I IFRS anges att en del information är tvingande men företagen har valt att I olika om-fattning ha med frivillig information. Syfte: Att beskriva i vilken omfattning de svenska börsnoterade företagen har rapporterat övergången till IFRS i sin koncernredovisning. Metod: I denna uppsats har en kvantitativ metod valts för att generella samband skall hit-tas. Datainsamlingen sker genom ett utvärderingsunderlag som utvecklats för denna studie. Data har samlats in från de utvalda företagens årsredovisningar. Slutsats: Undersökningen visar att mängden information om övergången till IFRS i företagens årsredovisning varierar kraftigt. Även resultatet är varierande. Det finns ett samband mellan företagens omsättning och hur mycket information företagen publicerar I sina års-redovisningar. Det finns dock inget samband mellan hur övergången till IFRS påverkat eget kapital eller resultat och mängden information.

<p>Background: The last few years a globalization of the capital market has occurred. This have led to that it is more important for the companies that their financial information can be compared with other companies in order to compete on same grounds. In order to fa-cilitate for the companies within EU to compete with other companies and in order to strive for an internal market EU decided that IFRS should be used by all listed companies within the union.</p><p>Problem: In 2006 the first financial reports according to IFRS will be published, and then it will be interesting to investigate how the companies have chosen to communicate the transition to its stakeholders. According to IFRS some information is compulsive but the companies have chosen to disclose voluntary information to a different degree.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to describe to what extent the Swedish listed com-panies have reported the transition to IFRS in their consolidated financial statements.</p><p>Method: In this essay a quantitative method have been chosen in order to find general re-lations. The data collection is done with help of an evaluation model that have been devel-oped for this study. The data have been collected from the chosen companies’ annual re-ports.</p><p>Conclusion: The study shows that the amounts of information about the transition to IFRS within the company’s annual reports vary a lot. The result of the transition is also varying. The study shows a connection between the companies’ net sales and how much in-formation the companies publish in their annual reports. The study found no relation be-tween how the transition to IFRS affected the companies equity or the result and how much voluntary information that was disclosed.</p> / <p>Bakgrund: De senaste åren har en stark globalisering av kapitalmarknaden skett. Detta har lett till att det har blivit viktigare för företagen att deras finansiella information kan jämföras med andra företag för att konkurrera på samma grunder. För att underlätta för företagen inom EU att konkurrera med andra företag och för att fortsätta strävan efter en inre marknad har EU beslutat att IFRS skall tillämpas av alla börsnoterade företag inom unionen.</p><p>Problem: 2006 kommer de första årsredovisningarna enligt IFRS att publiceras, det är då intressant att undersöka hur företagen valt att kommunicera övergången till sina intressen-ter. I IFRS anges att en del information är tvingande men företagen har valt att I olika om-fattning ha med frivillig information.</p><p>Syfte: Att beskriva i vilken omfattning de svenska börsnoterade företagen har rapporterat övergången till IFRS i sin koncernredovisning.</p><p>Metod: I denna uppsats har en kvantitativ metod valts för att generella samband skall hit-tas. Datainsamlingen sker genom ett utvärderingsunderlag som utvecklats för denna studie. Data har samlats in från de utvalda företagens årsredovisningar.</p><p>Slutsats: Undersökningen visar att mängden information om övergången till IFRS i företagens årsredovisning varierar kraftigt. Även resultatet är varierande. Det finns ett samband mellan företagens omsättning och hur mycket information företagen publicerar I sina års-redovisningar. Det finns dock inget samband mellan hur övergången till IFRS påverkat eget kapital eller resultat och mängden information.</p>

Problem &amp; bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.   Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget.   Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning.   Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats.   Resultat &amp; slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen. Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter. Med icke-finansiell redovisning menas frivillig information som inte anses mätbar i pengar som visar hur företaget arbetar på ett etiskt och moraliskt sätt för att exempelvis förbättra arbetsvillkoren för sina anställda. / Problem &amp; Background: The fundamental problem of ethical accounting is that it is not statutory, thereby allows companies to control how they choose to present it and how they value the information. Ethical accounting is an important and timely subject, which should gradually become more important in business. This is because stakeholders have begun to place greater demands on the companies to take their environmental, moral and ethical responsibility, and not just focus on the financial aspect of the company.   Purpose: The purpose of this paper is to explain what ethical accounting is and to investigate the factors that can influence how companies choose to use ethical reporting.   Method: The study is a literature study that is based on an abductive research method with a qualitative approach.   Results &amp; Conclusions: After reviewing laws and recommendations, the collected theoretical basis, previous research and three different industries in Sweden, the textile industry, mining and consulting industry who all have their own risks and requirements. The conclusion is that the factors affecting how companies report ethical accounting and why they do this is the size of the company, credibility with stakeholders and the other companies within the same industry chooses to report ethical accounting equivalent to the largest company in the industry. The last objective of this thesis was to find out what ethical accounting is. Ethical accounting is a non -financial reporting that companies choose to report voluntarily to build trust among stakeholders. With non -financial reporting means volunteer information that is not considered measurable in money, that shows how the company operates in an ethical and moral manner, for example to improve working conditions for their employees.