Syfte: Den externa redovisningen har som syfte att förmedla en rättvisande bild av företagets ställning och riktar sig till företagets externa omgivning. Årsredovisningar visar inte endast företagens finansiella prestanda utan är även ett sätt att kommunicera med omgivningen. Det som publiceras i årsredovisningar styrs av olika regelverk. Förutom att redovisa det som är lagstadgat, kan företag även redovisa ytterligare information, vilket kallas för frivillig redovisning. Företag inom sjukvårdssektorn utstår ofta offentlig granskning, och genom frivillig redovisning kan de erhålla och bibehålla sin legitimitet. Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan företagsspecifika egenskaper och mängden frivillig redovisning i svenska börsnoterade företag inom sjukvårdssektorn, samt vilken typ av information den frivilliga redovisningen består av. Studiens frågeställningar lyder: vilka faktorer påverkar mängden frivillig redovisning och vilken typ av frivillig information redovisas. Metod: Metoden som har tillämpats i denna studie är en kvantitativ metod. Det har först genomförts korrelationsanalyser mellan de oberoende variablerna, därefter har en multipel regressionsanalys genomförts mellan den beroende variabeln och respektive oberoende variabel. Insamling av data för de oberoende variablerna har skett via databasen Retriever och från Nasdaq Stockholm (Stockholmsbörsen). Insamling av data för den beroende variabeln har gjorts manuellt från varje företags årsredovisning från år 2021. Studiens urval består av 58 företag, från en population av 60 företag. Resultat och slutsats: Den slutsats som fastställs är att faktorerna lönsamhet, likviditet och ägarstruktur har ett samband med mängden frivillig redovisning. Av de olika områdena redovisas allmän information i genomsnitt mest, och aktierelaterad information i genomsnitt minst. Företagen uppfyller dock ungefär i genomsnitt lika stor andel inom varje område i indexet. Därav finns inget utstickande mönster avseende vilket område som redovisas mest respektive minst. Examensarbetets bidrag: Svenska bolag inom specifika sektorer är relativt outforskade då majoriteten av tidigare studier är generella och inkluderar företag från olika branscher. Tidigare forskning fokuserar främst på vilka faktorer som påverkar mängden frivillig redovisning, och mindre på vad den frivilliga redovisningen faktiskt innehåller. Därmed bidrar detta arbete med en studie avseende frivillig redovisning i svenska bolag på sektornivå på senare år. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida liknande studier är att studera frivillig redovisning inom andra sektorer än sjukvårdssektorn. Dessutom är det möjligt att studera onoterade företag eller företag utanför EU då tillämpningen av regelverk varierar för dessa. Framtida studier kan även studera sambandet mellan frivillig redovisning och ytterligare företagsspecifika egenskaper än de som beaktas i denna studie. / Aim: Financial management aims to convey a justified image of a company's financial performance and is addressed to the company's external environment. Annual reports are not only a way to present the financial performance but also a way to communicate with external stakeholders. Information that’s published in the reports are regulated by differentregulations. Besides obligated disclosure, companies also choose to publish additional information, this type of information is called voluntary disclosure. Companies within the healthcare sector are often publicly scrutinized, thus they frequently disclose voluntarily in order to attain and maintain legitimacy. The aim of this study is to examine the relationship between company characteristics, and the extent of voluntary disclosure in listed companies within the Swedish healthcare sector and which type of information the voluntary disclosure consists of. The research questions formulated are: what are the determinants of voluntary disclosure, and what type of information is voluntarily disclosed. Method: The methodology used for this study is a quantitative method. Initially a correlation analysis was done, to determine the correlation between each independent variable. Thereafter a multiple regression analysis was implemented to determine the relationship between the dependent variable and each of the independent variables. The data for the independent variables was collected from the database Retriever and Nasdaq Stockholm (Stockholm Stock Exchange). The data for the independent variable was collected manually from annual reports for the fiscal year 2021. The sample size for this study is 58 listed companies, from a population of 60 companies. Results and conclusion: The results indicate that the determinants profitability, liquidity, and ownership structure are statistically associated with the extent of voluntary disclosure. On average, general information was disclosed the most, and stock related information was disclosed the least. However, the companies fulfill roughly the same percentage in each area of the index on average. As a result, there is no outstanding pattern regarding which area is disclosed the most and the least. Contribution of the thesis: There is a lack of studies of Swedish companies within specific sectors, since past studies are more general and include companies from different industries. In addition, prior studies focus more on the determinants of voluntary disclosure and less on what it consists of. Therefore, this thesis contributes to a more recent study of voluntary disclosure within Swedish listed companies within a specific sector. Suggestions for future research: A suggestion for future studies like this one, may be studying voluntary disclosure within different sectors. Another suggestion may also be studying non-listed companies or companies outside of the EU, since implementation of regulations vary amongst these. It may also be of interest to study other determinants of voluntary disclosure than those considered in this study.

Bakgrund och problemdiskussion: Allt fler företag redovisar information kring CSR i sina årsredovisningar. Där en stor del av tidigare studier utgått från att företag använder CSR-redovisningen på ett standardiserat sätt. Vilket kan förklaras av att CSR-standarders framväxt utgör en ram för hur företagen ska rapportera denna information. Samtidigt kan en ökad konkurrens leda till att företagen blir mer benägna att differentiera sig för att uppnå olika fördelar. Studier har även funnit att företagen använder sin CSR-redovisning på ett differentierat sätt. Därför kan det vara intressant att gå i en motsatt riktning gentemot merparten av tidigare studier och undersöka hur företagen kan använda CSR- redovisningen som en strategi. Där företagen kan implementera en viss strategi, genom att utmärka sig i sin CSR-redovisning och förmedla sitt CSR-arbete för sina intressenter på ett visst sätt. Det kan även vara intressant att undersöka hur karaktärsdragen hos företagets beslutsorgan (bolagsstämma, styrelse & Vd) påverkar hur företaget utmärker sig. Då tidigare studier visat att karaktärsdragen har en inverkan till vilka strategiska val ett företag fattar. Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur de svenska börsnoterade bolagen väljer att utmärka sig i sin CSR-redovisning och undersöka vilka karaktärsdrag hos företagets beslutsorgan som kan tänkas ligga bakom detta strategiska val. Metod: Studien utgick från en abduktiv forskningsansats, där vi växelvis använt teori och empiri. Detta då dominerande bolagsstyrningsteorier tillsammans med subjektiva bedömningar från företagens årsredovisningar använts för att skapa en förståelse för hur företagen kan utmärka sig med sin CSR-redovisning. Därefter har en statistisk undersökning utförts, där datainsamlingen hämtats ifrån 183 företags årsredovisningar. Detta för att undersöka hur beslutsorganens karaktärsdrag kan kopplas till företagens sätt att utmärka sig i CSR-redovisningen. Resultat och slutsatser: Studien fann att företagen kan utmärka sig i sin CSR-redovisning enligt två olika kategorier, det vinstmaximerande och ansvarsfulla företaget. Det fanns å ena sidan företag som ville framstå mer lönsamt och i större grad fokusera på att tillfredsställa sina aktieägare. Å andra sidan fanns det företag som ville framstå som mer ansvarsfulla, med fokus på att skapa mervärde längs hela värdekedjan. Det visade sig även att karaktärsdragen ägarkoncentration, könsfördelning i styrelse, styrelsestorlek och Vd varaktighet har en inverkan för vilken strategi företagen väljer att utmärka sig enligt. / Background and problem: More and more companies report information about CSR in their annual reports. Where a large part of previous studies assumed that companies use CSR-reporting in a standardized way. Which can be explained by the emergence of CSR- standards which provides a framework for how companies should report this information. At the same time, increased competition may lead companies to become more prone to differentiate themselves, to obtain various benefits. Studies have also found that companies use their CSR-reports in a differentiated manner. Therefore, it might be interesting to go in an opposite direction and examine how companies can use the CSR- report as a strategy. Where companies through CSR-reporting can differentiate by using a certain strategy to communicate its CSR-work. It may also be interesting to investigate how the characteristics of the company's decision-making bodies (General Meeting, Board of directors & CEO) affect how the company differentiate. As previous studies have shown, characteristics have an impact to the strategic choices a company makes. Purpose: The purpose of the study is to identify how the Swedish listed companies choose to differentiate in their CSR-reporting and investigate the characteristics of the company's decision-making bodies who might be behind this strategic choice. Method: The study was based on an abductive research approach, where we alternately used theory and empirics. This is because the dominant corporate governance theories along with subjective assessments of the company's financial statements where used to create an understanding of how companies can differentiate within its CSR-reporting. A statistical study has also been made, where the data collection was gathered from 183 companies’ financial statements. To examine how the decision-making bodies characteristics can be linked to the way companies differentiate in their CSR-reporting. Result and conclusion: The study found that companies can differentiate in their CSR- reporting according to two different categories, the profit maximizing and responsible company. There was, on the one hand, companies that wanted to appear more profitable with a greater degree of focus on satisfying their shareholders. On the other hand, there were companies that wanted to seem more responsible, with a focus on creating added value along the entire value chain. It was also found that the characteristics of ownership concentration, gender distribution within the board, board size and duration of the CEO has an impact on what strategy the companies choose to differentiate in accordance with.

Studien har gjorts för att minska bristen på forskning om vilseledande information via figurer i årsredovisningar och på så vis bidra till diskussionen om hur figurer tillämpas i redovisningen. Syftet med uppsatsen är att förklara hur vilseledande av information via figurer i årsredovisningar påverkas av företagsspecifika egenskaper. Studien har tagit ett positivistiskt perspektiv och tillämpat en deduktiv ansats för att kunna uppfylla studiens syfte. Vidare antas det att företagsledningen agerar opportunistiskt och kommer vilseleda informationen i figurerna som presenteras i årsredovisningarna. Därför bygger den bakomliggande teorin på agentteorin, Positive Accounting Theory och Impression Management. För att skapa hypoteserna har tidigare forsking gällande frivillig redovisning och vilseledande av figurer använts. Den empiriska metod som användes var en dokumentstudie där syftet var att samla in kvantitativa data från årsredovisningar. Studien är gjord på totalt 152 företag som är listade på Stockholmsbörsen och hela 1149 figurer mättes för att upptäcka mängden vilseledande information. Studiens resultat visar att företag som anlitar en revisionsbyrå från Big 4 presenterar färre vilseledande figurer. Dessutom verkar det som att företag som betalar ut en hög ersättning till styrelsemedlemmar och VD redovisar en större andel vilseledande figurer. Studien kan också påvisa att i företag med en större ägarspridning förekommer det färre vilseledande figurer. Avslutningsvis bidrar studien med bevis som indikerar att högre agentkostnader påverkar hur företagsledningen agerar, eftersom en högre ägarspridning leder till mindre vilseledande information via figurer. Där finns även bevis för att företagsledningen använder sig av vilseledande av figurer för att förbättra intrycket av sig själva och på så vis rättfärdiga en hög ersättning. / To reduce the lack of research on graph distortion this study is made to contribute to the discussion about graph practice. The purpose of the thesis is to explain what firm characteristics affect graph distortion in annual reports. In order to fulfil this purpose, a positivistic perspective and a deductive approach was applied. With the assumptions that management act opportunistically and distorts the information disclosed in the graphs presented in the annual reports, Agency Theory, Positive Accounting Theory and Impression Management are used as underlying theories. Further, prior research regarding voluntary corporate disclosure and graph distortion are used in order to derive the hypotheses. The empirical method used has been a document study where the purpose was to collect quantitative data. In total 152 companies listed on the Stockholm Stock Exchange were included in the study and a comprehensive amount of 1149 graphs measured to detect their distortion. The findings of the study show that companies hiring an audit firm from the Big 4 disclose less distorted graphs. In addition, companies that pay a higher compensation to the board members and CEO seem to present more distorted graphs. The study also found that for companies with a more dispersed ownership less graph distortion occurs. However, the findings do not support the view that firm size and debt ratio affect the level of graph distortion within the annual report. Concluding, the study contributes with evidence indication that higher agency costs affect management’s actions regarding graph distortion because a more dispersed ownership leads to less graph distortion. Also there is evidence that managers try to justify high compensation by improving impression of themselves through graph distortion.

Syfte: Studien har två syften: Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR). Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda.  Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser.  Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin.  Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning. En kvalitativ kartläggning av kategorierna kan därför vara ett förslag till fortsatt forskning.  Uppsatsens bidrag: Mycket av tidigare forskning när det gäller frivillig redovisning har haft ett generellt fokus, där flera olika kategorier information som berör socialt ansvar (CSR) har använts och mycket av den har berört miljö eller finansiell information. Denna studie däremot har fokus på vad bolag specifikt frivilligt redovisar om anställda och detta specifika fokus har inte tidigare utförts på stora bolag på Stockholmsbörsen.

Sammanfattning Titel: Lagstadgad hållbarhetsrapportering: Vilken förändring har skett i företagens redovisning efterinförandet av lagstadgad hållbarhetsrapportering?  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Alinde Johansson och Gabriel Dunberg Handledare: Annika Lake Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringarna i företags hållbarhetsrapporter föreoch efter införande av lagstadgad hållbarhetsrapportering (lag SFS 2016:947). Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod där datainsamling har skettgenom en innehållsanalys av företags hållbarhetsrapporter. Med utgångspunkt i 6 kap. 12 §ÅRL har en kodningsmanual med indikatorer för tolkning av data tagits fram. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att före införandet av lag på hållbarhetsrapportredovisades hållbarhet av samtliga företag som ingår i studien i någon form. Studienobserverade en ökning i antalet uppnådda indikatorer i en majoritet av företagen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till att visa i vilken utsträckning lagstadgadhållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsrapporteringen i Svenska noterade företaginom large cap. Förslag till fortsatt forskning: Då vår undersökning begränsats till ett mindre urval är vårtförslag på fortsatt forskning att genomföra en studie på ett större urval för att kunna se hurhållbarhetsrapporteringen förändrats i olika branscher, i jämförelse med small cap och largecap och/eller mellan olika länder. Eftersom flera företag i studien uppfyllt samtligaindikatorer men antalet producerade sidor skiljer sig åt hade även en kvalitativ studie påskillnaderna varit intressant. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Signaleringsteorin, Legitimitetsteorin, Frivilligredovisning, Årsredovisningslagen / Abstract Title: Statutory sustainability reporting: What change has taken place in the companies' accounts afterthe introduction of statutory sustainability reporting? Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Alinde Johansson and Gabriel Dunberg Supervisor: Annika Lake Date: 2022-january Aim: The purpose of this study is to analyze the changes in companies' sustainability reports before and after the introduction of statutory sustainability reporting (Act SFS 2016: 947). Method: The study uses a quantitative research method where data collection has takenplace through a content analysis of companies' sustainability reports. Based on Chapter6 Section 12 of the Annual Accounts Act a coding manual with indicators forinterpreting data has been produced. Results and conclusion: The study shows that before the introduction of legislation onsustainability reports, sustainability was reported by all companies included in the studyin some form. The study observed an increase in the number of indicators achieved in amajority of companies. Contribution of the thesis: This study contributes to showing the extent to whichstatutory sustainability reporting has affected sustainability reporting in Swedish listedcompanies within large cap. Recommendations to future research: As our study is limited to a smaller sample, ourproposal for further research is to conduct a study on a larger sample to be able to seehow sustainability reporting has changed in different industries, in comparison withsmall cap and large cap and / or between different countries. Since several companies inthe study met all the indicators but the number of pages produced differed, a qualitativestudy of the differences would also have been interesting. Keywords: Sustainability Report, Signaling Theory, Legitimacy Theory, Voluntaryaccounting, Annual Accounts Act

Introduktion En anledning till att företag vill ge ut frivillig redovisning kan vara för att erhålla positiva ekonomiska effekter så som minskad kapitalkostnad. Tidigare forskning finner blandade resultat gällande den frivilliga redovisningens påverkan på kapitalkostnaden. Forskningen indikerar att olika innehåll i den frivilliga redovisningen kan ge varierande effekter på kapitalkostnaden. Därför är det intressant att göra en mer detaljerad analys av innehållet i den frivilliga redovisningen relaterat till kostnaden för eget och lånat kapital. Syfte Studiens syfte är att förklara hur innehållet i den frivilliga redovisningen påverkar kostnaden för eget och lånat kapital. Metod Studien har en deduktiv ansats och utgår ifrån en kvantitativ strategi med kvalitativa inslag. Genom en tvärsnittsdesign genomförs en innehållsanalys av den frivilliga redovisningen i 44 börsnoterade bolags årsredovisningar för att kvantifiera innehållet. Slutsats Resultatet visar på att mer frivillig redovisning i form av information om risk och information av icke-finansiell karaktär leder till minskad kostnad för eget kapital. Mer aktierelaterad information, information av historisk, framåtriktad, kvantitativ, icke-kvantitativ och icke-finansiell karaktär leder till minskad kostnad för lånat kapital. Även mer frivillig redovisning totalt sett minskar kostnaden för lånat kapital. Resultatet bör dock endast ses som indikationer på hur sambanden kan se ut på grund av studiens begränsningar. / Introduction A reason for companies to publish voluntary disclosure can be to receive positive economic effects such as reduced cost of capital. Previous research find mixed results regarding the impact of voluntary disclosure on the cost of capital. Research indicates that different content of voluntary disclosure can affect the cost of capital differently. Therefore, it is of interest to conduct a more detailed analysis of the content of voluntary disclosure related to the cost of equity and debt capital. Purpose The purpose of this study is to explain how the content of voluntary disclosure affects the cost of equity and debt capital. Method This is a quantitative study with qualitative elements that has a deductive approach. Through a cross-sectional design, a content analysis of the voluntary disclosure in the annual reports of 44 listed companies is conducted to quantify the content. Conclusion The results show that more voluntary disclosure in the form ofinformation about risk and information of a non-financial nature leads to a reduced cost of equity. More share-related information and information of a historical, forward-looking, quantitative, non- quantitative and non-financial nature leads to a reduced cost of debt capital. More voluntary disclosure in total also reduces the cost of debt capital. However, due to the limitations of the study, the results should only be seen as indications of the nature of the relationships.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om införandet av lag (SFS 2016:947) påverkat omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och om faktorerna finansiell risk, lönsamhet, storlek och bransch kan förklara frivillig hållbarhetsredovisning. Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosfin och med ett deduktivt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs på 142 årsredovisningar från 2018 respektive 2015 för att undersöka mängden redovisad hållbarhetsinformation. En multipel regressionsanalys görs för att fastställa vilka faktorer som påverkar mängden hållbarhetsredovisning. Resultat & slutsats: Studien kom fram till att företagen redovisade mer hållbarhetsinformation 2018 jämfört med 2015 och att lagen haft en påverkan, samt att det finns ett samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och faktorerna storlek och bransch. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap om vad som förklarar frivillig hållbarhetsredovisning, men även kunskap om regleringens påverkan. Det praktiska bidraget är kunskap om hur mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag påverkas när det regleras. Det ger därmed en indikation på hur effekten av reglering skulle se ut i länder med liknande redovisningstradition som Sverige. Förslag till fortsatt forskning: I vidare forskning föreslås att göra en liknande studie med företag verkande i andra länder, men även icke-noterade eller statligt ägda företag. Denna studie har undersökt hållbarhetsredovisningens kvantitet och det skulle därmed vara intressant att undersöka hur kvaliteten påverkas av reglering. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att arbeta mer med innehållsanalysen för att uppnå ett mer trovärdigt resultat av redovisningsmängd. / Aim: The aim of this study is to investigate whether law (SFS 2016: 947) has affected the extent of sustainability reporting and whether the factors financial risk, profitability, size and industry can explain voluntary sustainability reporting. Method: The study is based on the positivist research philosophy and with a deductive approach. A content analysis is conducted on 142 annual reports from 2018 respectively 2015, to investigate the amount of sustainability information reported. A multiple regression analysis is conducted to determine which factors affect the amount of sustainability reporting. Result & Conclusions: The study found that the companies reported more sustainability information in 2018 compared to 2015 and that the law had an impact, and that there is a connection between the amount of sustainability reporting and the factors size and industry. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is an increased knowledge of what explains voluntary sustainability reporting, but also knowledge about the impact of regulation. The practical contribution is knowledge of how the amount of sustainability reporting in Swedish companies is affected when regulated. It thus gives an indication of what the effect of regulation would look like in countries with a similar accounting tradition as Sweden. Suggestions for future research: In further research, it is suggested to do a similar study with companies operating in other countries, but also unlisted or state-owned companies. This study has examined the quantity of sustainability reporting and it would therefore be interesting to investigate how the quality is affected by regulation. Further proposals for continued research are to work more with the content analysis to achieve a more credible result of the accounting.

Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning. / Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’ annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure. This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.

Den rådande Covid-19-pandemin har haft en stark negativ påverkan på efterfrågan världen över vilket kommit att påverka de svenska företagen i allra högsta grad. Efterfrågetappet som pandemin inneburit har lett till en stor ekonomisk oro för företagen och dess intressenter. Pandemin har dock visat sig påverka företag och branscher olika mycket vilket kan komma att avspegla sig i den frivilliga informationen som företagen lämnar i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att undersöka om olika mått på finansiell ställning kan påverka graden av upplysning om Covid-19. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys granskas 100 vd-ord som 25 slumpmässigt valda svenska börsnoterade företag inom fem olika branscher lämnat i sina kvartalsrapporter för 2020. Studiens empiriska material lyckas förklara en del av variationen i upplysning om Covid-19. / The current Covid-19-pandemic has had a strong negative impact on demand worldwide, which has affected Swedish companies to a high degree. The loss of demand caused by the pandemic has led to great financial concern for companies and their stakeholders. However, the pandemic has been shown to affect companies and industries to varying degrees, which may be reflected in the voluntary disclosures that companies provide in their financial reports. This study aims to investigate whether different measures of financial performance can affect the degree of disclosure about the Covid-19-pandemic. By using a quantitative content analysis for reviewing 100 CEO letters that 25 Swedish randomly selected listed companies from five different industries have submitted in their quarterly reports for 2020. The empirical result of the study succeeds to explain some of the variation in disclosures about Covid-19.

Titel: Svenska företags redovisning av intellektuellt kapital i spåren av covid-19-pandemin -En kvantitativ studie av 120 börsnoterade företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hanna Lindström och Saga Djäkner Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023 - maj Syfte: I början av år 2020 drabbades världen av en pandemi som haft betydande påverkan på stora delar av samhället, såväl människor som företag. I svåra ekonomiska tider kan företagen behöva framhäva andra kvalitéer inom bolaget än de finansiella. Tidigare forskning visar hur redovisningen av intellektuellt kapital ökat under ekonomiska kriser, som finanskrisen eller generellt under en lågkonjunktur. Vi såg därför en möjlighet att bidra till att fylla ett kunskapsgap och undersöka om covid-19-pandemin har fått företagen att öka eller minska sin redovisningsmängd av intellektuellt kapital. Syftet med studien är därmed att utifrån finansiella rapporter undersöka om den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag har minskat eller ökat på grund av covid-19-pandemin. För att uppfylla syftet har vi formulerat två frågeställningar som vi besvarat i studien. Metod: Metoden vi har tillämpat i denna studie är en kvantitativ metod. En innehållsanalys har använts genom ett index av sökord och kodning. Därefter har det genomförts en korrelationsanalys mellan de oberoende variablerna bransch och företagsstorlek. Därefter har vi utfört två multipla regressionsanalyser mellan beroende variablerna (redovisningsmängd 2019 samt 2021) och de oberoende variablerna. Datan för studien har samlats in genom Nasdaq där studien har begränsats till svenska företag noterade på Stockholmsbörsen som har sina årsredovisningar tillgängliga på engelska för år 2019 respektive 2021. Resultat och slutsats: Slutsatsen för studien är att redovisningen av intellektuellt kapital har ökat mellan år 2019 och 2021. Det går däremot inte att fastställa att ökningen är helt eller delvis på grund av coronapandemin. Studien påvisar ett statistiskt säkerställt samband mellan företagens storlek och deras benägenhet att redovisa intellektuellt kapital. Ett statistiskt säkerställt samband fanns däremot inte mellan branschen respektive företag var verksam i och deras redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat anser vi kan hjälpa företag att få en ökad kunskap om ämnet intellektuellt kapital och därtill hur redovisningen av fenomenet kan utgöra en fördel för företagen, speciellt under en finansiell kris. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat ser vi en möjlighet för framtida forskning att bygga vidare på vår studie och utföra en kvalitativ studie där företagen själva får motivera anledningen bakom ökad redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Ännu ett förslag till framtida forskning är att undersöka om det finns ett samband mellan försämrad lönsamhet och högre redovisningsnivå av intellektuellt kapital. / Title: Swedish companies level of disclosure regarding intellectual capital in the wake of the covid-19-pandemic - A quantitative study of 120 listed companies. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Hanna Lindström and Saga Djäkner Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: Early year 2020, the world experienced the beginning of a pandemic. Since then, this pandemic has had a major influence in the life of both humans and cooperations. Companies were forced to adjust their way of doing business, creating safe working environments but also cutting down operations and workforce. At the same time, a crisis could also mean a need to highlight other qualities than just financial, as the latter tends to underperform. Previous research has proven an increase in the level of disclosure of intellectual capital following a financial crisis. This pandemic could be seen as a new phenomenon, therefore we found a possible knowledge gap to fill by examining if the covid-19-pandemic affected the level of disclosure regarding intellectual capital. The purpose of this study is therefore to investigate, based on annual reports, whether the voluntary intellectual capital disclosure of Swedish listed companies has increased or decreased due to the covid-19-pandemic. To fulfill our purpose, two research questions were defined and later on answered.  Method: We applied a quantitative method with the data collected from companies on Nasdaq Stockholm. A content analysis were performed by using indexes of keywords and coding. We carried out a correlation analysis between the independent variables in order to facilitate a multiple regression analysis of the disclosure level due to size or industry in 2021 as well as 2019. The study has been limited to listed Swedish companies that have had their annual reports for 2019 and 2021 available in English. Results and conclusions: We found that the disclosure level of intellectual capital increased from 2019 to 2021. Although it cannot be determined that the increase is entirely or partly due to the covid-19-pandemic. The study shows a statistically reliable relationship between the size of the companies and their disclosure level of intellectual capital. However, a statistically reliable relationship could not be found between the companies disclosure level and theindustries they operate in. Contribution of the thesis: We believe that the results of the study could help companies gain an increased knowledge of the subject of intellectual capital and, in addition, how the disclosing level could act as an advantage for companies, especially during a financial crisis. Suggestions for future research: Based on the result of this study, we see an opportunity for future studies to conduct a qualitative study where the companies themselves can explain the reason behind the increased disclosure level of intellectual capital. Another suggestion may be to examine whether there is a relationship between declining profitability and a higher level of intellectual capital disclosure.