Spelling suggestions: "subject:"frivillig socialt arbete"" "subject:"frivilliga socialt arbete""
1 |
Tar hjärtat slut? Frivilligt socialt arbete - Varför kan det vara svårt att sluta med frivilligt socialt arbete?Persson, Eva, Svensson, Eva January 2006 (has links)
Vi vill genom denna studie fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för äldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt Väntjänsten för att vi anser att denna är ett bra exempel på en förening som utför frivilligt socialt arbete för de äldre. Vi anser även att medlemmarna i Väntjänsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och kan på så vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer nå fram till vad det är som motiverar en väntjänstare att börja, fortsätta samt eventuellt har svårt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förändrats genom tiden.Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsätter i många år och kan ha svårt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsätta och eventuellt ha svårt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig åt? / Under vår utbildning har vi vid några tillfällen diskuterat vad det är som är drivkraften bakom vissa människors engagemang. Efter en föreläsning vi hade i början av denna termin med Kvinnojouren i Malmö blev vi fast beslutna att försöka ta reda på vad som driver en ”eldsjäl”. Vi fastnade för Väntjänsten som förening att göra vår undersökning hos. Detta för att här kunde vi hitta personer med ett flerårigt, intresse för frivilligt socialt arbete. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer. Våra informanter har fått frågorna – vad de hade för motiv att börja med frivilligt socialt arbete, vad de har för motiv att fortsätta med det frivilliga sociala arbetet samt varför det kan vara svårt att sluta med frivilligt socialt arbete. Resultatet vi kom fram till på frågan vad de hade för motiv till att börja med frivilligt socialt arbete bekräftar tidigare forskning inom området gjord av bl.a. Habermann och Jeppsson-Grassman. När vi tittar på resultatet från våra två övriga frågeställningar ser vi att motivdimensionerna är ungefär desamma men att de väver sig samman till en motivmix. Det som är gemensamt för alla våra informanter och för hela vår undersökning är att hjärtat är med och frågan är om hjärtat tar slut.
|
2 |
Individualism och egoism i frivilligt socialt arbete : en kvalitativ studie om vad som motiverar människor till att engagera sig i frivilligt socialt arbete / Individualism and egoism in voluntary social workNorling, Inger January 2016 (has links)
Sveriges föreningsliv bygger till största delen på frivilliga insatser och en stor del av Sveriges befolkning är mycket aktiva i föreningar runt om i landet. Det satsas även stora summor pengar årligen till de ideella organisationerna. Studier visar att motiven till frivilligt socialt arbete har förändrats. Från att ha varit med avsikt att göra något för någon annan till att idag handla om att individen vill ha någonting tillbaka för sitt engagemang. Syftet med studien är att beskriva och analysera vad som motiverar människor till att engagera sig i frivilligt socialt arbete. Frågorna som ställdes utgick från vilken betydelse altruismen, egoismen och individualiseringen har för att motivera människor till att engagera sig i frivilligt socialt arbete? Studien har en kvalitativ insats. Datainsamling har skett genom intervjuer. 3 intervjuer i en kyrka och 3 intervjuer i en idrottsförening. Materialet har analyserats genom en empirikopplad analys där teorin SDT använts. Resultatet visar att positiv feedback, social samhörighet, självbestämmande och viljan till ett medborgerligt engagemang är viktiga för motivationen. Det finns altruistiska motiv som är centrala i studien men det finns även tydliga kopplingar till egoistiska och individuella motiv. Betydelsen av dessa diskuteras i studien.
|
3 |
Vem har ansvaret? : Mediebilder av frivilligt socialt arbete 1994-2003Alm Mäntyniemi, Lina January 2006 (has links)
<p>Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?</p><p>Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar. Som visas i analysen finns det en risk med detta och det är att det är svårt att ifrågasätta sanningshalten i utsagorna.</p><p>Analysen visar en kluvenhet i framställningen av det frivilliga sociala arbetet. Både frivilligorganisationer och de övriga framhåller arbetets värde och vikt, men skillnaden ligger i hur stort värdet är. Ytterligare en väsentlig skillnad i framställningen av frivilligarbetet ligger i ansvarsfördelningen mellan samhället och frivilligorganisationerna. Det berör vad som ska omfattas av välfärdsstaten (samhället) och vad frivilligorganisationerna bör ägna sig åt. Det frivilliga sociala arbetet framställs som välbehövligt och i vissa fall det enda alternativet för de som inte längre kan få hjälp av samhället. Frivilligorganisationerna lyfts fram som någon som bryr sig när samhällets resurser inte längre räcker.</p>
|
4 |
Vem har ansvaret? : Mediebilder av frivilligt socialt arbete 1994-2003Alm Mäntyniemi, Lina January 2006 (has links)
Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media? Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar. Som visas i analysen finns det en risk med detta och det är att det är svårt att ifrågasätta sanningshalten i utsagorna. Analysen visar en kluvenhet i framställningen av det frivilliga sociala arbetet. Både frivilligorganisationer och de övriga framhåller arbetets värde och vikt, men skillnaden ligger i hur stort värdet är. Ytterligare en väsentlig skillnad i framställningen av frivilligarbetet ligger i ansvarsfördelningen mellan samhället och frivilligorganisationerna. Det berör vad som ska omfattas av välfärdsstaten (samhället) och vad frivilligorganisationerna bör ägna sig åt. Det frivilliga sociala arbetet framställs som välbehövligt och i vissa fall det enda alternativet för de som inte längre kan få hjälp av samhället. Frivilligorganisationerna lyfts fram som någon som bryr sig när samhällets resurser inte längre räcker.
|
5 |
PÅ NÅGOT VIS SÅ ÄR DET NÅGOT SJÄLVISKT : En studie om drivkrafter till frivilligt engagemang i Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandradeAndersson, Maria, Midböe, Moa January 2008 (has links)
Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Genom kvalitativ metod bestående av nio stycken informella intervjuer med frivilligengagerade i verksamheten har vi samlat empiri till studien. Resultatet har analyserats utifrån rationell valhandlingsteori och teoretiska begrepp som altruism och egennytta. Resultatet visar på en mängd olika positiva utbyten av frivilligengagemanget som därmed fungerar som drivkrafter. Det är en individorienterad syn på frivilligt socialt arbete som blir tydlig, då de egennyttiga drivkrafterna framstår som viktiga och där tron på att åstadkomma en samhällsförändring inte är direkt uttalad även om den ibland kan anas. Ömsesidigheten i utbytet och de, från respondenternas sida, uttalade egennyttiga drivkrafterna är slående, vilka tidigare inte varit framträdande i forskningen om frivilligt socialt arbete.
|
6 |
Samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt med frihetsberövade föräldrarJansson, Violeth, Ottosson, Frida January 2008 (has links)
Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser och kontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvården och frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barn upplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrar samt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främja kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativ då vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefon samt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt för att analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finns samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt med frihetsberövade föräldrar i liten skala. En slutsats som vi har dragit av vår studie är att det finns få platser till de 8 – 10 000 barn som har frihetsberövade föräldrar. Enligt våra beräkningar har drygt 90 procent av barnen inte tillgång eller får inte tillgång till de frivilliga organisationernas insatser för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar. Samtliga barn har tillgång till de få insatser kriminalvården har att erbjuda såsom bland annat barnanpassade besöksrum. Barn med frihetsberövade föräldrar har börjat uppmärksammas och vi författare hoppas och tror att samtliga barn ska kunna få tillgång till aktiviteter för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.
|
7 |
PÅ NÅGOT VIS SÅ ÄR DET NÅGOT SJÄLVISKT : En studie om drivkrafter till frivilligt engagemang i Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandradeAndersson, Maria, Midböe, Moa January 2008 (has links)
<p>Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Genom kvalitativ metod bestående av nio stycken informella intervjuer med frivilligengagerade i verksamheten har vi samlat empiri till studien. Resultatet har analyserats utifrån rationell valhandlingsteori och teoretiska begrepp som altruism och egennytta. Resultatet visar på en mängd olika positiva utbyten av frivilligengagemanget som därmed fungerar som drivkrafter. Det är en individorienterad syn på frivilligt socialt arbete som blir tydlig, då de egennyttiga drivkrafterna framstår som viktiga och där tron på att åstadkomma en samhällsförändring inte är direkt uttalad även om den ibland kan anas. Ömsesidigheten i utbytet och de, från respondenternas sida, uttalade egennyttiga drivkrafterna är slående, vilka tidigare inte varit framträdande i forskningen om frivilligt socialt arbete.</p>
|
8 |
Samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt med frihetsberövade föräldrarJansson, Violeth, Ottosson, Frida January 2008 (has links)
<p>Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser och</p><p>kontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvården</p><p>och frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barn</p><p>upplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrar</p><p>samt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främja</p><p>kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativ</p><p>då vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefon</p><p>samt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt för</p><p>att analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finns</p><p>samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt</p><p>med frihetsberövade föräldrar i liten skala. En slutsats som vi har dragit av vår studie är att det</p><p>finns få platser till de 8 – 10 000 barn som har frihetsberövade föräldrar. Enligt våra</p><p>beräkningar har drygt 90 procent av barnen inte tillgång eller får inte tillgång till de frivilliga</p><p>organisationernas insatser för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.</p><p>Samtliga barn har tillgång till de få insatser kriminalvården har att erbjuda såsom bland annat</p><p>barnanpassade besöksrum. Barn med frihetsberövade föräldrar har börjat uppmärksammas</p><p>och vi författare hoppas och tror att samtliga barn ska kunna få tillgång till aktiviteter för att</p><p>främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.</p>
|
9 |
Bekämpande av barnfattigdom : hur fyra aktörer i det civila samhället i Uppsala kommun uppfattar och hanterar barnfattigdomLindgren Staeger, Sara, Lundström, Karolin January 2013 (has links)
ABSTRACT Poverty, and in particular child poverty, is a serious social problem. Statistics show that the number of children living in poverty has increased over the last ten years. Earlier research shows that there are huge gaps in our knowledge of how the actors in civil society handle child poverty. With this study we hope to help fill this gap. The aim of our study is to look at how four different organisations working in the civil society in Uppsala perceive and handle child poverty. We have chosen to conduct an empirical study of fieldwork interviews. Our informants were selected from organisations in the municipality of Uppsala that were known to us as working with children's needs. The results show that our informants consider child poverty an overly narrow and one-sided concept and rather see child poverty as a multifaceted social phenomenon. They view poverty as not only a matter of lack of economic resources but also as other welfare deficits – a view which agrees with previous research (Bitterman and Franzén 2008:243). All our informants express and, to a great extent, practice a children's rights perspective (Archard 2009). They construct children as citizens and bearers of rights, with the idea that adults have a common responsibility to supply for children’s needs of care and participation. None of the four organisations have a family poverty approach to the children. Instead they view children as unique individuals with their own needs beyond the family. The selection process is based on trust. There is no means test or strict investigation though the concept of need is an important criterion. All our informants’ organisations position themselves as something other than social services. They see their role as a complement to social services and public welfare. None of our informants express any desire to replace it. Key Words: child poverty, economic vulnerability, civil society, voluntary work, child rights perspective.
|
10 |
Fredsbaskrarna : samverkan mellan frivilligt socialt arbete och offentlig sektor / The peace berets : cooperation between the non-profit social sector and the public sectorÅfeldt, Malin, Kunis, Emelie January 2012 (has links)
The veterans in Sweden is a group that is steadily growing, one of the reasons is the new employment agreement that requires the soldiers and officers to commit to Foreign Service. The Swedish Armed Forces have received critique from the government in their investigations concerning the Swedish veteran politics. Since then the Swedish government has introduced a new law that gives the Swedish Armed Forces an utmost responsibility concerning the veteran’s physical and mental health. The purpose of this study is to qualitatively investigate “The Peace berets”, a non-government organization which have had, and is still having a cooperation with the Swedish Armed Forces as a result of the investigation conducted by the Swedish government. We investigate their social work with the veterans and their perspective on the cooperation between them and the public sector. The study is based on qualitative interviews with four voluntary workers in the organization. In our analysis we have applied a theoretical perspective from the new institutional theory and the collaboration theory, that enlighten our data collected from the interviews. The result shows, as mentioned above, that the organization has a strong collaboration with the Swedish Armed forces, but not with the social workers which could depend on several facts. One of the reasons could be a result of the reigning confusion concerning the Law concerning the Swedish Armed Forces staff at international military interventions (SFS 2010:449). As a result of the confusion it is uncertain if the Swedish Armed Forces have an utmost responsibility concerning the veterans, which is confirmed by the interviewed persons. As represented in the result, they share different perspectives on whether the utmost responsibility belongs to the Swedish Armed Forces or the commune/ county council where the veteran is domiciled.
|
Page generated in 0.0585 seconds