11 |
Så korkad är jag faktiskt inte : En studie av framställningen av barn med funktionsnedsättning i tre barnlitterära verkNyström, Stina, Leksäther, Sandra January 2010 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur. I analysen förs resonemang angående den undersökta barnlitteraturens möjliga påverkan på läsarens normer och värderingar, samt vikten av sammanhanget som litteraturen förekommer i när det gäller dess möjlighet till påverkan av sättet att se på barn med funktionsnedsättning.
|
12 |
Personlig assistans : kommunal eller privat anordnare?Persson, Jenny, Svensson-Sax, Christine January 2010 (has links)
Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de privata anordnarna är till för de assistansberättigade.
|
13 |
Den fysiska miljöns betydelse för inomhusverksamhet : Om förskollärares syn på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lek och lärande i förskolan med fokus på barn med funktionsnedsättningSteén, Jenny January 2009 (has links)
Syftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärares syn på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lek och lärande i förskolan med fokus på barn med funktionsnedsättning. Min studie utgick ifrån en kvalitativ metod där jag använt mig av intervju av strukturerad modell som forskningsmetod. Intervjufrågorna formulerades med så öppna frågor som möjligt och delades in under fyra delområden, fysiska miljön, lek, lärande och funktionsnedsättning. Undersökningsgruppen i mitt arbete bestod av fyra kvinnliga förskollärare. Tre av förskollärarna arbetade på förskolan Blåsippan som var en förskola för barn mellan 1-5 år. På förskolan fanns barn med lättare grad av funktionsnedsättning integrerad i vanlig barngrupp. Den fjärde förskolläraren arbetade på förskolan Regnbågen, som var en förskola 1-5 år där det enbart fanns barn med hög grad av funktionsnedsättningar. Namnen på förskollärarna och förskolorna har jag benämnt med fingerade namn för att värna om deras identitet. Studiens resultat visade att förskollärarna ansåg att miljön hade en väldigt stor betydelse för barn såväl som för barn med funktionsnedsättning och deras lek och lärande i förskola. Anordnar vi inte en bra och stimulerande miljö på ett lekfullt och lustfyllt sätt för barnen genom att göra de delaktiga i förskolan om hur rummen ska utformas, ta reda på vad som intresserar de som leksaker och material och vad de tycker är roligt så har vi inte skapat de bästa förutsättningar för barnen, vilket kommer att hämna deras utveckling och lärande. Det visade sig även viktigt att tänka på hur material serveras framför barn med högre grad av funktionsnedsättning vilket kan sluta i ett stereotypt beteende om barnet känner för stor press att klara av en viss prestering. Därför blir det viktigt att tänka på att anpassa kravnivå efter varje individs egna förmåga för att de ska kunna komma vidare i sin utveckling och lärande.
|
14 |
Invandrarbarn med hörselnedsättning : berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisningMalmsten, Camilla January 2011 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning? Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar? Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk. Studiens resultat visar att invandrarbarn med hörselnedsättning är flerspråkiga och detta bör varje pedagog ta hänsyn till i arbetssätt, miljö och bemötande av både barnen och deras föräldrar. Utgångspunkten i arbetssättet bör vara att förstå varandra och bygga vidare på den kunskap som redan finns, kanske med viss hjälp av modersmålslärare. Miljön måste akustiksaneras och inredas på ett varierat sätt både när det gäller möbler, lampor, textilier och undervisningsmaterial. Det förhållningssätt som förespråkas bygger på att bejaka familjernas ursprung vilket leder till trygghet och identitetsutveckling som invandrare. Barnens hörapparater är ett hjälpmedel som måste framhållas på ett positivt sätt och tillsammans med barnens kunskap att sköta eventuella byten av batterier själv kan identiteten som hörselnedsatt utvecklas. Teckenspråket, svenskan och modersmålet är lika viktiga komponenter i den sociala samvaron för att kommunikationen ska utvecklas. Resultaten i studien utgår från Piagets teori om barns utveckling samt Habermas teori om det offentliga rummet och kommunikation.
|
15 |
Barnets behov i centrum? : en kunskapsöversikt om stödinsatser för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barnLindqvist, Lisa, Skoglund, Sara January 2011 (has links)
Syftet var att utifrån vald forskningslitteratur studera vilka samhälleliga stödinsatser till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barn som fungerar väl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjänstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade på tre teman utifrån BBIC: barnets behov, föräldrarnas förmåga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja föräldrarna stödjer barnet vilket är förenligt med BBIC. Samhällsstöd baserat på empowerment och företrädarskap fungerar bra. Stödet bör sättas in i ett tidigt skede och vara långvarigt för att få bästa effekt för barnets del, då stödet kan verka proaktivt. Stort stöd från det sociala nätverket runtom föräldrar och barn kan vara avgörande för att barnet ska kunna få en bra uppväxt i sin biologiska familj. Aktuell forskning analyserades utifrån utvecklingsekologi, empowerment och företrädarskapsteori. Det som framkom i denna studie ligger i linje med tidigare forskning. / The aim was to study selected research literature to investigate what type of social support to parents with intellectual disabilities and their children that works well. Further studied whether the social support was compatible with social services investigation system that focuses on the child´s needs. The study focused on three themes: the child’s needs, parent skills and factors in the family and environment. The method used was a literature overview that was interpreted using the hermeneutical circle. The results show that supporting the parent supports the child which is agreeable with the system focusing on the child´s needs. Support based on empowerment and advocacy is effective. Support should be given from an early stage and proceed for a long time for best outcome for the child because the support works proactive. Support from the social network around the parent and child can be crucial for the child’s chance to grow up satisfying in its biological family. The results of the study were analyzed with the development of ecological theory and empowerment and advocacy theory. The result is consistent with previous research. / Intellektual disability, parent skills, social support
|
16 |
”Tillgänglighet är olika för olika barn” : En studie om pedagogers erfarenheter kring att skapa en tillgänglig förskolemiljö för barn med funktionsnedsättningLekström Swahn, Veronica January 2015 (has links)
Bakgrunden till min studie är att bristande tillgänglighet blev en ny form av diskriminering den 1 januari 2015. Därför syftar denna studie till att undersöka pedagogers erfarenheter och uppfattningar kring begreppet tillgänglighet och de möjligheter och hinder som pedagogerna ser när det gäller att skapa en tillgänglig miljö. Studien har en kvalitativ ansats med en hermeneutisk utgångspunkt. Information samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger inom förskolan. En analys av materialet har gjorts utifrån Vygotskijs teori, inkluderingsbegreppet samt ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Resultatet visar att pedagogernas yrkeserfarenhet och kunskap om olika funktionsnedsättningar påverkar hur de ser på begreppet tillgänglighet. Pedagogerna visar på stor kreativitet när det gäller att skapa en tillgänglig fysisk miljö, det är endast faktorer som pedagogerna själva inte rår över som gör att miljön inte blir tillgänglig. Pedagogerna betonar att för att den sociala miljön ska bli tillgänglig för barn med funktionsnedsättning, kan barnet behöva en pedagog i närheten som stöttar. På flera förskolor går barnen som är i behov av särskilt stöd undan och tränar med sin assistent/resursperson. Det är endast en pedagog som tar upp att det har förekommit diskussioner kring att barnet sitter ensam med sin assistent. Resultatet visar även att pedagogerna upplever att barngruppens storlek och tillgången till en resurs/assistent påverkar deras möjlighet att skapa en tillgänglig miljö. Pedagogerna anser även att fortbildning samt kunskap om barnets funktionsnedsättning ökar möjligheten att skapa en tillgänglig miljö.
|
17 |
Arbetsgivares villkor, vilja och föreställningar till att anställa personer med funktionsnedsättning / Employer’s conditions, willingness and opinion to hiring people with disabilitiesJonsson, Desirée, Lindberg Munther, Sabina January 2013 (has links)
Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta är för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte alltid de bästa. Drygt 50 % av alla människor med funktionsnedsättning står idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsättning går arbetslösa i Piteå (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare på att ha något negativa föreställningar till att anställa personer med funktionsnedsättning och det visar sig även att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom området. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka föreställningar arbetsgivare har till att anställa personer med funktionsnedsättning, men även hur arbetsmiljön kan se ut på de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsättningar som finns för anställning. Kandidatuppsatsen behandlar även vilka hinder och behov som finns för arbetsgivare. Viktiga delar som finns med är vilka stödformer som samhället erbjuder till arbetsgivare så att de kan överväga en anställning. Uppsatsen visar på skillnader bland arbetsgivare gällande kunskap och erfarenheter och att det i sin tur påverkar föreställningarna till att anställa personer med funktionsnedsättning. Slutsatser som vi drar är att föreställningar till att anställa personer med funktionsnedsättning är väldigt olika, där arbetsmiljön, vilka hinder som finns för anställning och vilka behov arbetsgivare har skiljer sig åt markant. Orsaken till detta verkar vara brist på kunskap, intresse samt förutsättningarna på arbetsplatsen och dess ekonomi. / Kompetens för alla, KOFA
|
18 |
Vuxenstuderande med funktionsnedsättningEkengren, Kerstin January 2013 (has links)
More and more people in our society take part in adult education. In this study, eight students in adult education, the majority with a diagnosis such as ADHD and/or reading- and writing disorders/dyslexia,have been interviewed about their current study situation. The interviews have so party treated topics related to earlier schooling and the future. Earlier studies and available literature is to a large extent written from the perspective of children’s and adolescents’ study situation and the question is if this is applicable to students in adult education. In different policy documentsit is pointed out that it is necessary to take disabilities into account, andin a recently published commission report regarding municipal primary level adulteducation (SOU 2013:20), it was argued that a more individual-based perspectiveis needed. In the current study it becomes clear that the individual students’ needs are specific and that the support from teachers of special education or general teachers is of importance. The factors which the interviewees especially mention are the need for individualization, treatment and time. For some of the students, the pace is too slow, whereas others need additional time as well as reading in their spare time.
|
19 |
"Vi har liksom inget sätt" : - om hur vårdare förhåller sig till genus och sexualitet i socialterapeutiska LSS-elevhemNyberg, Johanna January 2011 (has links)
Uppsatsen syftar till att undersöka hur personal på socialterapeutiska LSS-elevhem förhållersig till rådande diskurser för genus och sexualitet. Materialet består av tre djupintervjuer medpersonal från socialterapeutiska LSS-elevhem. Informanterna har i intervjuerna utgått från trescenarier på temana sex, sexualitet och genus. Undersökningen har gjorts med endiskursanalytisk ingång och genom ett crip- och queerteoretiskt perspektiv. Resultatet avundersökningen visar på att det finns en utbredd heteronormativ syn i elevhemmen samt enokunskap om samkönat sex, identitetsuttryck och genuskonstruktioner.
|
20 |
”Och den ljusnande framtid är er..” En studie om övergången till arbetslivet för elever på gymnasiesärskolans nationella program : . / ”And may the bright future being yours…” A study about the transition from school to workplaces for pupils with learning disabilities at the Upper Secondary School.Fransson, Christina January 2014 (has links)
Att lämna skolan och ta steget ut i arbetslivet är en process som kan vara jobbig för många ungdomar. För eleverna på gymnasiesärskolans nationella program innebär denna process att de vid studenten kommer till ett vägskäl; ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsättning på en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på gymnasiesärskolans nationella program förbereder eleverna inför övergången till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som då kallades sinnesslöa. Målsättningen med undervisningen har sen dess fokuserat på att göra eleverna så självständiga som möjligt. Idag har gymnasiesärskolan en målsättning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhället. På den öppna arbetsmarknaden finns det idag flera arbetsmarknadsåtgärder i form av olika anställningsformer, för elever som gått på gymnasiesärskolan är det vanligast med en lönebidragsanställning. Det här en studie som har en fenomenografisk grund eftersom syftet är att få en förståelse för hur personalen arbetar med att förbereda eleverna. Den metod som har använts är intervjuer av både pedagoger och studie- och yrkesvägledare. För att analysera det empiriska materialet används Nirjes normaliseringsprincip, Säljös sociokulturella perspektiv och von Wrights Vad eller Vem. Den här studiens resultat visar att målsättningen för flera av intervjupersonernas skolor är att eleverna ska få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Trots detta hamnar många elever inom den Dagliga verksamheten. En del av förberedelsen för övergången till arbetslivet är elevernas praktik. Det som ses som ett hinder för att eleverna ska få ett arbete är, enligt intervjupersonerna, ekonomin, ökade effektivitetskrav och okunskap.
|
Page generated in 0.1005 seconds