Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare och personal på korttidsboende utgår från begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn där vårdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar också till att undersöka om förutsättningar finns för att ha möjlighet att utgå från anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av biståndshandläggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet.   Studiens frågeställningar är:   – Hur tar biståndshandläggare hänsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende? – Hur tar personal på korttidsboende hänsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet? – Vilka möjligheter och svårigheter upplever biståndshandläggare och personal på korttidsboende när de i sitt arbete tar hänsyn till begreppet anknytning? Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lägre grad av trygg anknytning än andra barn. Deras anknytningsbeteenden kan se annorlunda ut eller utebli, vilket leder till att de är svårtolkade och att vårdnadshavarens respons på barnets anknytningsbeteenden kan utebli. Det kan i sin tur leda till att barnet utvecklar en otrygg anknytning. Även separation från vårdnadshavare kan påverka barnet negativt och leda till en otrygg anknytning. Professionella omsorgsgivare, som i denna uppsats likställs med personal på korttidsboende, kan fungera som alternativa anknytningspersoner och därigenom minska de negativa konsekvenserna av separation.   Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre biståndshandläggare och två personal på korttidsboende. Datamaterialet har bearbetats med hjälp av metoden innehållsanalys och analyserats utifrån anknytningsteorin.   Resultatet tyder på att anknytningsperspektivet till viss del inkluderas i det dagliga arbetet för båda yrkesgrupperna men att riktlinjer kring anknytningsperspektivet saknas. Barnets anknytning ses som viktig av informanterna och de efterfrågar utbildning samt vidareutbildning i anknytningsteorin. De menar vidare att det finns vissa svårigheter med att utgå från anknytning i det dagliga arbetet. Studiens resultat stämmer till viss del överens med de resultat som redovisas i den tidigare forskningen.  Nyckelord: Anknytning, separation, funktionsnedsättning, korttidsboende

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på en inkluderande undervisning i idrott och hälsa och om uppfattningen kring inkludering var likvärdig eller skiljde sig åt. Hur arbetar lärare med inkluderande undervisning i idrott och hälsa? Vilka möjligheter och svårigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hälsa? Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hälsa? Metod  Undersökningen var av kvalitativ karaktär med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lärare i idrott och hälsa från tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvämlighetsurval. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och använde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tänkande om lärande och utveckling. Resultat  Lärarna i denna studie hade en relativt likvärdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus. Kommunikationen mellan elev och lärare hade en central betydelse för en lyckad inkludering. I de olika skolformerna hade lärarna i idrott och hälsa en samstämmig bild av vilka möjligheter och svårigheter som kunde uppstå i arbetet med inkludering. Några faktorer som skapade möjligheter enligt lärarna var kontakten med eleverna, att ha en positiv inställning till funktionsnedsättningar samt att ha gemensamma mål inom elevgruppen. Det framkom i resultaten att lärarna ansåg att det fanns vissa svårigheter i samband med inkludering. En dålig kommunikation med eleverna, att instanserna runt eleven hade svårigheter att samarbeta och att inställningen till inkludering var bristfällig. Vidare nämns den ekonomiska aspekten som ytterligare ett problem samt att lärarna bar med sig känslan av otillräcklighet. Slutsats  Resultaten från denna studie visade att lärarna ansåg att eleverna och deras behov skulle vara i fokus samt att kommunikationen mellan elev och lärare hade en central betydelse för en lyckad inkludering. Lärarna framhöll kommunikation flertalet gånger i olika sammanhang och resultaten visade att samspelet mellan lärare och lärare var lika viktig som kommunikationen mellan elev och lärare.En del skillnader framkom i resultatet om uppfattningen om inkludering. Resultatet visar att lärarnas olika erfarenheter av barn och unga med funktionsnedsättning hade betydelse för hur inställningen till inkludering blev. Enligt resultaten var arbetet med inkludering behovsstyrt och skolformerna prioriterade arbetet olika. Avslutningsvis var uppfattningen om inkludering relativt likvärdig mellan lärarna. / Aim The aim of this study was to investigate teachers views of inclusive education physical education and if the notion of inclusion was similar or different.  How do teachers work with inclusive teaching in physical education? What opportunities and challenges are characteristic for an inclusive education within sports and health science? What past experiences are associated with inclusive education in sports and health teaching? Method This study had a qualitative approach, and used interviews as data collection method. Five teachers in sport- and health sience from three schools in Stockholm participated in the study. The selection is based on a ”snowball”- and convenience sampling. The study was based on a socio-cultural perspective and refers to Lev Vygotsky's theoretical thinking about learning and development.  Results The teachers in this study had a relatively similar view of inclusion. According to them the students and their needs should be in focus. The communication between the students and the teachers had a central importance for a successful inclusion. In the different types of schools the teachers in physical education had a coherent view of the possibilities and difficulties that occured in the process of inclusion. The contact with the students, to have a positive attitude to disability and to have common goals within the class in physical education, were some of the factors that created possibilities according to the teachers. The results also show that the teachers believe that there are some difficulties associated to inclusion. A poor communication with the students, that the instances around the pupils had difficulties to cooperate and that their approach to inclusion were inadequate. It was also mentioned that the economic aspect were an additional problem, and that the teachers carried a feeling of insufficiency.   Conclusions The teachers in this study felt that the students and their needs had to be in focus and communication between the student and the teacher had a central importance for a successful inclusion. The teachers highlights communication several times in different contexts, and the results showed that the interaction between teachers and teachers were just as important as the communication between student and teacher.    Some differences emerged in the results of the perception of inclusion. The results show that teachers different experiences of children and young people with disabilities had impact on how attitudes towards inclusion was. According to the results was the work of inclusion needs-led and school forms priority work different. Finally, we see that the idea of ​​inclusion was relatively similar between teachers.

Syftet var att undersöka hur informatörerna på Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgångspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap går att implementera på en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare än brukarnas viktiga inifrånperspektiv. Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer på en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig på att få en djupare förståelse kring studiens ämne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begränsningar utan de som anmälde sitt intresse, var välkomna att delta. Resultatet visar på att det finns önskemål om en samhällsutveckling som innebär fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förändringsarbetet gäller personalens roll och inställning samt hur information framställs så att alla förstår den. Det är vikigt att låta dessa förändringar ta tid för att på så sätt nå ett hållbart resultat.

Syftet med den här studien har varit att öka kunskapen om boendestöd i relation till vuxna personer med adhd, utifrån fyra boendestödjares perspektiv. Studien har sin utgångspunkt i en tillsynsrapport från Socialstyrelsen, där det framgår att boendestödjare saknar kunskaper om adhd och annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och att de även saknar kunskaper om metoder att använda i arbetet med denna målgrupp. Den forskningsansats som använts är kvalitativ metod och intervjuerna som genomförts har varit halvstrukturerade. Antalet genomförda intervjuer med yrkesverksamma boendestödjare är fyra till antalet, varav två av dessa boendestödjare var kvinnor och två var män. Intervjumaterialet strukturerades utifrån de tre frågeställningarna och därefter tematiserades signifikanta citat med hjälp av öppen kodning. Resultatet analyserades med hjälp av nyinstitutionell teori, teorier om handlingsutrymme och teorier om kunskapssyn, samt syn på metoder för det sociala arbetet. Slutsatser som dras är bland annat att boendestödjarnas kunskaper om adhd och om metoder för det sociala arbetet är mycket varierande. Även boeendestödjarnas förhållningssätt till adhd varierar. Vidare dras slutsaten att boendestödjarna upplever att samverkan mellan dem och biståndsbedömare, samt samverkan mellan dem och landstingspsykiatrin har brister. Studien visar även att boendestödjares handlingsutrymme har minskat sedan yrket uppkom.

Syftet med denna studie var att undersöka LSS-handläggarnas uppfattning om hur väl lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan tillgodose det behov av stöd som personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan ha (NPF) samt undersöka om LSS-handläggarna upplever att personer med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD är i behov av stöd via LSS. Metoden var kvalitativa intervjuer och resultatet analyserades utifrån relevant forskning och socialkonstruktivism samt gräsrotsbyråkratisk teori. Det huvudsakliga resultatet visade att LSS-handläggarna upplevde att det fanns goda möjligheter att tillgodose de behov som personer med NPF har, med hjälp av de insatser som kan beviljas via LSS, men att det kunde finnas vissa försvårande omständigheter för att få personerna att ta emot stöd. En majoritet av LSS-handläggarna tyckte också att personer med ADHD-diagnos skulle omfattas av LSS, utifrån en uppfattning om att deras funktionsnedsättning var stor och att personerna därför är i behov av stöd via LSS.

Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur några lärare i grundsärskolan använder iPads i sin undervisning och vilket synsätt de har när det gäller att använda iPads i sin undervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Studien bygger på nio observationer och intervjuer. Vi har analyserat resultatet utifrån det sociokulturella perspektivet Det sociokulturella perspektivet bygger på Vygotskijs utvecklingsteori att lärande sker tillsammans med andra. Det sammantagna resultatet visar att lärare i grundsärskolan använder sig utav iPads i sin undervisning. Lärare i grundsärskolan har en positiv inställning till användning av iPads i sin undervisning men lärare behöver mer kunskap för att utveckla sitt arbete med att arbeta med iPads i sin undervisning.

Sammanfattning Syftet med studien var att belysa situationen för de elever med funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter vilka ej når målen genom att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med och bedöma dem. För att undersöka detta intervjuades fem lärare per telefon enligt en semistrukturerad modell. Vid analysen av resultaten användes Goffmans teori om stigma och Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten visar att det ibland saknades tillräckligt stöd i form av assistent och tid med speciallärare/specialpedagog till eleverna. Brist på tid, fortbildning och handledning var också problem som lyftes fram. Synen på kunskapskraven varierade från att de var tydliga och rimliga till att de var otydliga och för höga. Olika svårigheter vid bedömning framkom också, som att elever med funktionsnedsättning ofta kan ha svårt att prestera på beställning, vid provtillfällen och examinationer. Till det kommer eleverna med  expressiva språksvårigheter som helt diskvalificeras då deras svårigheter medför att de inte kan visa sina kunskaper. Ett annat problem som kom fram var svårigheten att kommunicera ett underkänt betyg till en elev som arbetat bra och gjort sitt bästa. Att betygssytemet med steget "underkänd" riskerar att slå hårt mot vissa elever var också något som lyftes fram i denna studie. Detta reser frågan om det överhuvudtaget är etiskt försvarbart att ha en obligatorisk skola med en godkändnivå som flera elever inte har förutsättningar att nå upp till?

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt om rektorers syn på vad som påverkar kunskapsutvecklingen för de elever som studerar enligt träningsskolans kursplan.   Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vilka möjligheter finns för elever att utveckla kunskaper utifrån sina varierande förutsättningar? Vilken betydelse har personalens yrkesbakgrund för elevernas kunskapsutveckling?   Som metod för denna studie har sex rektorer intervjuats, samtliga med organisatoriskt och pedagogiskt ansvarig för elever som studerar enligt träningsskolans kursplan. Vid analys av intervjuerna användes John Dewey och Lev Vygotskijs teorier om att människan lär i sociala sammanhang. Lärandet uppmuntras i en social process som sker tillsammans med andra. Vidare användes Moira von Wrights teori om det relationella perspektivet där behov inte är knutna till individen utan till ett sammanhang.   Resultatet i studien visar att rektorerna beskriver att kunskapsutveckling sker och att det är lärarens huvudansvar att driva undervisningen framåt och vara arbetsledare för kollegor. En väl fungerande dokumentation har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Elevassistenternas varierande yrkesbakgrund beaktas inte alltid vid anställning utan snarare individuella egenskaper värdesätts

Det huvudsakliga syftet med studien har varit att undersöka om föräldrars funktionsnedsättning kan vara en förutsättning för tvångsomhändertagande av barn. Studien har visat att tvångsomhändertagande kan bli aktuellt om funktionsnedsättningen påverkar föräldrarnas förmåga att ge sitt barn den omsorg som barnet behöver. Det sätts emellertid hellre in en mängd större frivilliga insatser än insatser via tvångsvårdslagstiftning. Undersökningen bekräftar vikten av att alltid se till barnperspektivet och barnets bästa i samtliga beslut som rör barn. Studien har genomförts genom att studera lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin enligt den rättsdogmatiska metoden.

<p>En halv miljon svenskar i arbetsför ålder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmåga är nedsatt. Endast varannan person i denna grupp är sysselsatt. Trots att det årligen avsätts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsättningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärden är lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Målsättningen med lönebidraget är att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergå till osubventionerad anställning. Insatsen har under lång tid kritiserats för att övergången till osubventionerad anställning uteblir, att subventionen blir permanent och att personer som har behov av insatsen inte får del av den.</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur representanter från stat, arbetsgivare och arbetstagare ser på lönebidraget och dess implementering. I undersökningen redovisas resultatet av tre intervjuer med representanter för de tre parter som implementeringen av lönebidraget bygger på: stat, arbetsgivare och arbetstagare. Staten representeras av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetsgivarna av Svenskt Näringsliv och arbetstagarna av handikappförbundens samarbetsorgan, Handikappförbunden. </p><p>Resultatet visar att det finns betydande skillnader i parterna syn på insatsen. Från AMS beskrivs insatsen som helt normaliserande medan Svenskt Näringsliv talar om den som en social insats. Handikappförbunden menar att personer med funktionshinder inte ses som en resurs på arbetsmarknaden utan som mottagare av stöd. Skillnaderna mellan parternas syn på insatsen kan försvåra implementeringen och kan vara en förklarande orsak till att insatsen fortsättningsvis, trots en omfattande utredning, år 2003, utsätts för kritik.</p>