SAMMANFATTNING Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i hela världen. I Sverige insjuknar ungefär 20 kvinnor dagligen. Cytostatika ges som en del i behandlingen vilket medför många biverkningar för de drabbade patienterna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling. Metod: Deskriptiv design med litteraturstudie valdes som metod. Studien baserades på kvantitativa artiklar för att besvara studiens syfte. Resultat: Övervägande delen av de inkluderade artiklarna visade på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Den positiva inverkan bestod av förbättrad fysisk styrka och kondition, kroppssammansättning, psykisk hälsa, livskvalité och minskad fatigue. Någon negativ effekt påvisades ej, dock utebliven effekt av intervention. Den fysiska aktiviteten var av olika karaktär, längden på träningstiden varierade likaså uppföljningstiden som deltagarna deltog i studien. Slutsats: Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Genom information och vägledning om fysisk aktivitet i olika former kunde patienters välbefinnande öka. Studiens resultat betonar värdet av fysisk aktivitet som en del av bröstcancerpatienters behandling. Fysisk aktivitet är kostnadseffektivt och bör tillämpas som egenvård i en del av standardbehandlingen. / ABSTRACT Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women around the world. In Sweden, about 20 women are diagnosed daily. Chemotherapy is given as part of the treatment, which causes many side effects to the affected patients. Aim: The purpose of this literature study was to investigate how physical activity affects breast cancer patients during chemotherapy treatment. Method: Descriptive design with literature study was chosen as a method. The study was based on quantitative articles to answer the purpose of the study. Results: Most of the included articles showed that physical activity has a positive effect on breast cancer patients undergoing chemotherapy. The positive impact consisted of improved physical strength and fitness, body composition, mental health, quality of life and reduced fatigue. No adverse effect was found, however, lack of effect of intervention. The physical activity was of a different nature, the length of the training time also varied as the follow-up time that the participants participated in the study. Conclusion: The result shows that physical activity has a positive effect on breast cancer patients who undergo chemotherapy. Through information and guidance on physical activity in different forms, patients well-being could increase. The study's results emphasize the value of physical activity as part of breast cancer patients treatment. Physical activity is cost-effective and should be applied as self-care in part of the standard treatment.

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.