Trafiksystem utformade till förmån för bilanvändning föranleder stora utmaningar i form av globala klimatförändringar, där omkring en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen kan kopplas till transportsektorn. Traditionella tillvägagångssätt för att sänka utsläppen från personbilar, där fysisk infrastruktur är det främsta verktyget, anses inte tillräckligt för att möta de ambitiösa miljömålen på global och nationell nivå. Därmed måste nya metoder för att sänka utsläppen utredas och ett alternativ är att studera hur förändringar i trafikanters beteende kan resultera i minskad bilanvändning och därmed bidra till mer hållbara trafiksystem. Att skjutsa barn till och från idrottsaktiviteter inkluderas ofta som en av orsakerna till att familjer med barn känner ett behov att ha tillgång till en egen bil i större utsträckning än andra befolkningsgrupper. Det övergripande syftet med detta examensarbete var att, med hjälp av tre idrottsföreningar i olika stora svenska tätorter, analysera hur skjutsningen av barn är organiserad, vilka strukturer som stödjer och vilka som minskar behovet av skjutsning med bil. Syftet var dessutom att skapa kunskap om hur individen formar sitt resebeteende baserat på sin rumsliga och sociala omgivning. Målet var att med vetskapen om detta kunna utforma planeringstrategier för minskad bilanvändning. För att uppnå syftet med studien krävdes det att flera metoder kombinerades. De metoder som användes var en litteraturstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Enkäten skickades till föräldrarna på idrottsföreningarna och utifrån svaren kategoriserades de svarande utifrån deras skjutsningsbeteenden. Därefter intervjuades föräldrar från de olika kategorierna för att kunna tillgå kvalitativa data på ett systematiskt sätt. Resultatet av studien visar att det finns en skjutsningsproblematik som följer av att bil anses vara det mest praktiska färdmedlet för att ta barn till idrottsaktiviteter. Studiens resultat indikerar att skjutsning av barn till idrottsaktiviteter påverkas av ett antal olika faktorer och att dessa skiljer sig åt mellan individer, sociala sammanhang och fysiska kontexter. Det framgår att det från föräldrarnas sida finns potential att samordna skjutsning och på så sätt bidra till omställningen till ett mer hållbart skjutsande. För att föreningar ska kunna understödja denna omställning så presenteras ett antal Mobility Management-åtgärder inspirerade av föräldrarnas förslag och av de teorier som ingår i litteraturstudien. / Traffic systems designed to benefit car use causes major climate change challenges and one fourth of global carbon dioxide emissions can be derived from the transportation sector. Traditional approaches, in which physical infrastructure is the primary tool for reducing emissions from car mediated transportation, are not sufficient to achieve the ambitious environmental goals at global and national levels. Thus, new methods must be considered and one alternative is to study how changes in user behaviour can result in reduced car use and thereby contribute to sustainable transportation systems. Driving children to and from sports activities is often included as one of the reasons why families with children feel the need to have access to their own car in a greater extent than other population groups. The overall purpose of this degree project was to, with help from three sports associations in Swedish urban areas of varying size, analyse how driving of children is organized, which structures that support and which reduce the need for driving. The purpose was moreover to generate knowledge about how the individual shapes its travel behaviour based on its spatial and social environment. With the knowledge of this, the goal was to design planning strategies with the aim of reducing car mediated transportation. To achieve the purpose of the study, a combination of several methods was a prerequisite. The methods used in this study were a literature overview, a survey and interviews. The survey was sent to parents of the members of the sports associations and a categorization by driving behaviour was made based on their answers. Interviewees was selected from the categories, to provide qualitative data in a systematic way. The results of the study confirm the problem of driving children, which derives from the fact that a car is considered the most practical mean of transportation to and from sports activities. The study results also indicate that driving of children to sports activities is affected by a number of factors and that these differ between individuals, social and spatial contexts. Additionally, parents in the study demonstrate a potential to coordinate carpooling and thus aid the transition to more sustainable driving behaviour. In order for sport associations to be able to assist this type of behavioural change, a number of Mobility Management measures, inspired by the parents' proposals and the theories included in the literature overview, are presented.

Servicelandskapet och dess utformning där företagets tjänst produceras och konsumeras har kommit att bli allt viktigare ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta då platsen kan användas för att skapa positiva upplevelser för slutkunderna, och samtidigt fungera som en effektiv kommunikationskanal för att förmedla varumärket. Syftet med studien är därmed att generera kunskap till ämnesområdet varumärkeskommunikation, genom att undersöka hur arkitekt-och designbyråer, på uppdrag av tjänsteföretag, strategiskt planerar utformningen av servicelandskap för att stärka kundens varumärke. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att en grundförutsättning för att arkitekt-och designbyråerna ska kunna förmedla en representativ bild av varumärket är att de bildar sig en förkunskap kring företaget och dess varumärke. Det har även framkommit att flera strategier kombineras vid planering av servicelandskapets utformning. Där upplevelsen och dess påverkan genom stimulering av sinnen, samt upprepning av företagets visuella uttryck och budskap i den rumsliga miljön visat sig vara viktiga strategier för att kunna stärka ett varumärke i servicelandskapet. / The servicescape and its design, where the company's services are produced and consumed, have become increasingly important from a marketing perspective. One reason is that the place can be used to create positive experiences for the guests, while also serving as an effective communication channel to communicate the brand. The aim of the study is therefore to generate knowledge in the field of brand communication, by exploring how architect-and design agencies, on behalf of service companies, strategically plan the design of the servicescape to strengthen the customer's brand. To explore this, a qualitative approach has been applied in form of semi-structured interviews. The results of the study show that one essential condition for the architect-and design agencies to be able to communicate a representative image of the brand, is that they gain an informed understanding of the company and its brand. It has also been found that several strategies are combined when planning the design of the servicescape. The experience and its influence through stimulation of the senses, as well as repetition of the company's visual expressions and messages in the spatial environment, have been found as important strategies for strengthening a brand in the servicescape.