Sammanfattning  Denna kunskapsöversikt syftar till att få en överblick av vad som kännetecknar forskning kring sambandet mellan läromedel och läsförståelse i skolämnet svenska. Översikten har i syfte att presentera ett resultat ur en beskrivande och objektiv karta. Genom det presenterade resultatet hoppas vi att översikten kan bli gynnsam för lärare som undervisar i läsförståelse. I urvalet återfinns vetenskapliga artiklar som är insamlade både genom systematisk litteratursökning i databaserna Primo och ERIC (ProQuest) samt genom manuell sökning. Dessa vetenskapliga artiklar är vetenskapligt granskade och är skrivna på engelska. Samtliga artiklar belyser forskning kring läromedel eller läsförståelse.  Resultaten i studierna i denna kunskapsöversikt visar på att lärare använder läromedel kontinuerligt och att lärarna använder sig av både fysiska- och digitala läromedel. Det finns ett tydligt samband mellan läromedel och läsförståelse där resultatet visar att läromedel har en direkt påverkan på läsförståelse. Påtagligt utifrån resultatet i studierna som presenteras i denna kunskapsöversikt är att fysiska läromedel ger bättre resultat för läsförståelse än digitala läromedel. Vidare beskrivs att elevers läsförståelse försvåras vid läsning av digitala texter, samtidigt som det påvisas att digitala läromedel ger elever en bättre självkänsla. Användningen av digitala läromedel påtalas vara oundvikligt och troligtvis kommer användandet av digitala läromedel att öka i skolan framöver. Att möjliggöra för eleverna att utveckla kunskaper kring användandet av digitala läromedlen är essentiellt för deras kunskapsutveckling.

Utvecklingsarbetets syfte var att undersöka om ökade förväntningar via språkinriktad undervisning, samt genom att läsa analoga texter i stället för digitala texter skulle främja elevers läsförståelse. Skolan var i behov av att öka läskunnigheten och även komma underfund med vad som kan främja läsförståelsen på skolan, men även vad som kan ha hämmat läsutvecklingen.   Studien genomfördes efter aktionsforskningscirkeln som handlade om att agera, observera och reflektera. Metoden som användes var kvantitativ och empirin inhämtades genom tre olika läsförståelsetest, med två olika åtgärder beroende på utvärdering av resultatet. Resultatet utvärderades tillsammans med de olika lagen på skolan; arbetslag, ämneslag och även ledning. Resultatet analyserades utifrån tidigare forskning och begreppen screening, läsförståelse, analog läsning, digital läsning och förväntningar.   Resultatet av det andra läsförståelsetestet som lärarna genomförde efter kartläggningen, visade att färre elever än vad läraren förväntade sig klarade läsförståelsetestet. Åtgärderna som skolan vidtagit efter kartläggningen som utförts med eget framtaget material hade inte haft någon påverkan på läsutvecklingen. Det tredje läsförståelsetestet som genomfördes visade en positiv uppgång i resultatet. Åtgärden som vidtagits innan det tredje läsförståelsetestet var att läsa analogt i stället för digitalt, samt att lärarna har jobbat med ökade förväntningar utifrån språkinriktad undervisning. Lärarna ser en positiv påverkan på läsförståelsen.