No description available.

No description available.

<p>För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning.</p><p>Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade.</p><p>Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.</p>

<p>Vår kandidatuppsats syftar till att undersöka stations- samt väntsalsmiljön vid Göteborgs järnvägsstation. Vi har valt att genom en kvalitativ undersökning belysa hur affärs- och turistresenärerna upplever stationsmiljön samt vilka behov de har.</p><p>Göteborgs resecentrum har idag omkring 40 000 besökare varje dag, vilket ställer stora krav på tjänstemiljön som förvaltas av Jernhusen AB. Väntsalsfunktionen på stationen sköts av ett dotterbolag till Jernhusen AB som heter SRAB. Många av affärs- och turistresenärernas behov är gemensamma, som till exempel behovet av toaletter, matställen och sittplatser.</p><p>Hos turistresenärer kan även andra behov dyka upp, som till exempel att lätt kunna göra sig av med bagage samt information om staden och dess sevärdheter. En målgrupp som affärsresenärer har ett större behov av en arbetsvänlig miljö än många andra resenärer. En tjänstemiljö som lyckas tillfredsställa resenärerna medför att resenären spenderar mer tid i väntsalen och därmed kan även mer pengar bli spenderas. Tjänstemiljön påverkar även till hur nöjd en kund blir med en tjänst. Om stationsmiljön är alltför oattraktiv kan det leda till att resenären blir missnöjd och därmed kan hela resenärens reseupplevelse försämras. Alla de resenärer som vi intervjua vid järnvägsstationen i Göteborg är mycket positivt inställda till den. Resenärerna anser att stationen har en av de bättre stationsmiljöerna i Sverige. Det som de anser positivt med stationen i Göteborg är att tjänstemiljön är genomtänkt och att den uppfyller nästan alla deras behov. De viktigaste funktionerna för en väntsalsmiljö är enligt resenärerna att det finns caféer, kiosker samt restauranger. Vilket är något som Göteborgs järnvägsstation har gott om. Dock finns en del saker som kan förbättras, som till exempel en mer avdelad miljö med lägre ljudnivå samt bekvämare sittplatser. Detta är exempel på kvalitetshöjande faktorer som skulle göra resenärernas väntan mer gemytlig.</p>

<p>Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström. En kort beskrivning av teaterns exteriör och interiör samt scenteknik tas upp för att belysa avsikterna med teatern och dess samspel med omkringliggande byggnader. Uppsatsen behandlar vidare debatten mellan Göteborgs teaterförening, donatorer, Lorensbergsteaterns ledning och Göteborgs stadsfullmäktige samt dagspress och fackpress. Slutligen har en mindre enkät och personliga intervjuer gjorts med olika personer som berörs av teatern.</p>

För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade. Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.

Vår kandidatuppsats syftar till att undersöka stations- samt väntsalsmiljön vid Göteborgs järnvägsstation. Vi har valt att genom en kvalitativ undersökning belysa hur affärs- och turistresenärerna upplever stationsmiljön samt vilka behov de har. Göteborgs resecentrum har idag omkring 40 000 besökare varje dag, vilket ställer stora krav på tjänstemiljön som förvaltas av Jernhusen AB. Väntsalsfunktionen på stationen sköts av ett dotterbolag till Jernhusen AB som heter SRAB. Många av affärs- och turistresenärernas behov är gemensamma, som till exempel behovet av toaletter, matställen och sittplatser. Hos turistresenärer kan även andra behov dyka upp, som till exempel att lätt kunna göra sig av med bagage samt information om staden och dess sevärdheter. En målgrupp som affärsresenärer har ett större behov av en arbetsvänlig miljö än många andra resenärer. En tjänstemiljö som lyckas tillfredsställa resenärerna medför att resenären spenderar mer tid i väntsalen och därmed kan även mer pengar bli spenderas. Tjänstemiljön påverkar även till hur nöjd en kund blir med en tjänst. Om stationsmiljön är alltför oattraktiv kan det leda till att resenären blir missnöjd och därmed kan hela resenärens reseupplevelse försämras. Alla de resenärer som vi intervjua vid järnvägsstationen i Göteborg är mycket positivt inställda till den. Resenärerna anser att stationen har en av de bättre stationsmiljöerna i Sverige. Det som de anser positivt med stationen i Göteborg är att tjänstemiljön är genomtänkt och att den uppfyller nästan alla deras behov. De viktigaste funktionerna för en väntsalsmiljö är enligt resenärerna att det finns caféer, kiosker samt restauranger. Vilket är något som Göteborgs järnvägsstation har gott om. Dock finns en del saker som kan förbättras, som till exempel en mer avdelad miljö med lägre ljudnivå samt bekvämare sittplatser. Detta är exempel på kvalitetshöjande faktorer som skulle göra resenärernas väntan mer gemytlig.

Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström. En kort beskrivning av teaterns exteriör och interiör samt scenteknik tas upp för att belysa avsikterna med teatern och dess samspel med omkringliggande byggnader. Uppsatsen behandlar vidare debatten mellan Göteborgs teaterförening, donatorer, Lorensbergsteaterns ledning och Göteborgs stadsfullmäktige samt dagspress och fackpress. Slutligen har en mindre enkät och personliga intervjuer gjorts med olika personer som berörs av teatern.

This paper describes the development of direct and indirect service at the former Gothen­burg city library. This was during this period of time not the public library of the town, but a scientific library mostly serving the college, although also open to the public. Furthermore the services offered in Gothenburg are compared with those of the two old Swedish university libraries in Uppsala and Lund. The investigated direct serviceforms are &quot;making material available&quot;, &quot;guidance&quot;, and &quot;localities&quot;. The indirect service areas are &quot;the catalogue&quot; and &quot;the personnel and their competence&quot;.The conclusion is that the differences weren&apos;t that big and that Gothenburg city library was a modern library providing about the same services as you could find in Uppsala and Lund. In some instances Gothenburg city library also seems to have provided better service. This is especially true concerning user education where they offered courses already in 1939 which perhaps made them first out in Sweden.

This study examines from a gender perspective how the gender distribution is viewed in the content of Göteborgs-Posten's sports pages and the short and long term effects of the the newspaper's gender equality plan that was introduced in 2005. It is a quantitative study for two sample periods, 2005 and 2009, that investigates how many articles in the newspaper which is about women's sports and male sports. Michel Foucault's theory of discourse is central to the study, his view of identity in society and how these are represented fit well on gender issues in sports journalism. The results show that women's sport is greatly subordinate to man's sport in terms of number of articles. The gender equality plan has not had any noticeable effects on Göteborgs-Posten's sports pages. This is due to a variety of factors – economic aspects weigh heavily in this problem. / Denna studie undersöker utifrån ett genusperspektiv hur könsfördelningen ser ut i innehållet på Göteborgs-Postens sportsidor och vad tidningens jämställdhetsplan, som infördes 2005, fått för kortsiktiga och långsiktiga effekter. Det är en kvantitativ studie som under två urvalsperioder, 2005 och 2009, utreder hur många av tidningens artiklar som handlar om kvinnoidrott respektive mansidrott. Michel Foucaults diskursteori är central för studien då hans syn på identiteter i samhället och hur dessa representeras passar väl in på genusproblematiken inom sportjournalistiken. Resultatet visar att kvinnoidrotten är kraftigt underställd mansidrotten sett till antal artiklar. Jämställdhetsplanen har inte haft några märkbara effekter på Göteborgs-Postens sportsidor. Detta beror på en rad olika faktorer - de ekonomiska aspekterna väger tungt inom denna problematik.