Uppsatsen studerar de fotografiska bilder föreställande Alliansen och de Rödgröna, samt dess enskilda partiledare, som från 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Göteborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet är att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral. Teorin utgår ifrån klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck. Metoden är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet är tidningarnas pappersupplagor. För att analysera bilden används ett tolkningsschema med grund i teorin om bilden och bildens kontext. Resultatet visar en jämlik fördelning av antalet bilder på regeringsalternativen, dock fler på Alliansen i Hallandsposten. Fördelningen av antalet bilder på partiledarna följde i stort partiernas storlek. Resultatet visar att Alliansen och dess partiledare hade fler gynnande bilder, dock med viss avvikelse i Hallandsposten. Anmärkningsvärt: Hallandsposten noterade inga helsidor eller framsidor där partiledare/regeringsalternativ figurerade, till skillnad på Göteborgs-Posten som noterades för flertalet.

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party’s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament. This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election. This study aims to provide information on how reporting may change due to factors such as the subject, in this case the Sweden Democrats, gaining political power. The study was conducted using quantitive content analysis on a total of 402 articles retrieved from Mediearkivet. The result shows that negative reporting regarding the Sweden Democrats has been diminished after the party made their way into the parliament. It also shows that although the coverage of the party has been increased since the election of 2010, the party is also less likely to be the main subject of the articles in which it is mentioned. This study explores the normalization of a controversial party in a democracy.

Detta uppdragsbaserade arbete är en del av ett stort projekt som Göteborgs Hamn AB driver, vars syfte är att förnya det nuvarande brandskyddet i Energihamnen och även möta framtida krav. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förväntningar personal vid rederier och fartygsbefäl som regelbundet anlöper Energihamnen har på Göteborgs Hamn AB:s brandskyddsutrustning och brandberedskapsplaner. Vidare undersöktes vilken brandskyddsutrustning några av de tankfartyg som regelbundet anlöper Energihamnen har ombord, även vilka krav som ligger till grund för den utrustningen. För att få svar på ovanstående syfte kombinerades intervjuer med personal vid tre rederikontor och fem fartygsbefäl från samma rederier med en litteraturstudie. Litteraturstudien består av en sammanställning av de regelverk som ställer specifika krav och rekommendationer för det brandskydd som ska finnas ombord på tankfartyg. Intervjuerna genomfördes för att bl.a. få fartygsnäringens förväntningar på Göteborgs Hamn AB vid nödsituationer under lastoperationer. Resultatet visar att flertalet informanter förväntar sig att Göteborgs Hamn AB bör ha brandskyddsutrustning på kaj som kan släcka bränder ombord på fartygsdäck. De förväntar sig också att hamnens beredskapsplaner ska vara väl inövade och ska snabbt dras igång vid en nödsituation. / This thesis is part of a major project that the Port of Gothenburg has embarked upon, and is produced as a result of a project directive. The purpose of that project is to renew its current fire protection in Energihamnen (the Energy Port) but also meet future requirements. The purpose of the present study is to examine what expectations shipping companies and ship´s officers, which regularly arrive to the Energy Port, have on the Port of Gothenburg’s fire prevention systems and fire emergency plans. Further investigated are the requirements that form the basis for the fire protection equipment onboard tankers that regularly arrive in the Energy Port. To obtain answers from the above mentioned purpose, interviews were conducted with three ship owners and five ship officers, and this was combined with a literature summary which consists of the regulatory framework that places specific requirements and recommendations for the fire prevention equipment that will be on board tankers. The interviews were conducted to include the shipping industry's expectations of the Port of Gothenburg’s emergency procedures during cargo operations. The result shows that the majority of respondents expected that the Port of Gothenburg should have firefighting equipment on their docks that can extinguish fires onboard the ship’s deck. They also expected that the port's emergency response plans should be well rehearsed and should also quickly come into force during an emergency.

This paper is about advertising on the Internet using banners. Together with Embryo Webbyrå we have tested a lot of different ways of advertising on the online newspaper of Göteborgs-Posten, gp.se. Two of the web bureau’s existing clients, Resia and Recip, were chosen for the ads and the whole campaign lasted a period of four weeks. By comparing our banners with the consideration of format, color, placement and content we wanted to find an answer to how the most optimal banner would look. Our test result shows that visitors rather do not want to click on a banner, although we think that we have seen some interest and curiousness from visitors in the banners content. Even when the visitor does not click on a banner, the message might be put in mind for a future purchase or act.

The purpose of this paper is to examine whether Gothenburg city maintains democracy, more specifically through a citizen perspective of the international work in the European Union. To examine democracy the essay will use Lundquists theory about democracy values and efficiency values, this to discern whether or not there are such values in their document about policy and guidelines for international cooperation in Gothenburg city. The paper will also discuss the results in relation to Dahl’s discussion about democracy vs efficiency. To fulfill the purpose, the paper uses a theory-consuming method. This due to the fact that the method places the case as the main object for the research, and not the theory. Furthermore, the method does not have the purpose to generalize the results. To be able to ascertain if there is such values in the policy document, the method contains a schedule with democracy values and efficiency values. The intent of the schedule is to find different ”sentences/keywords” in the document that fits under these different values. After the audit of the policy document, and after sorting out the sentences and the keywords under the schedule, the conclusion is that there are democracy and efficiency values in the policy document. Due to the fact that the purpose was not to measure the quantity of these values in the document, you cannot draw a conclusion of how ”many” it contains. Furthermore, the paper comes to the conclusion that there are some differences in the theoretical definition and the policy document. In relation to Dahl’s discussion, the conclusion is that the policy document maintains democracy values, but you cannot assert exactly to what extent. Keywords: European Union, Gothenburg city, democracy, efficiency.

This study looks at the meeting between secularization, Christian political mobilization, and national socialism in Western Sweden during the first half of the twentieth century. The study follows the ideological developments of the Christian newspaper Göteborgs Stifts-Tidning, their organization into the political party Kyrkliga Folkpartiet and their increasing ties to both the Swedish and German national socialism parties and ideologies during the 1930s. Using a hermeneutical method, the study examines the newspaper Göteborgs Stifts-Tidning over almost 40 years to track ideological developments and a changing world view. The results showthat Göteborg Stifts-Tidning saw itself as upholders and defenders of religion against the forces of secularization brought in by the modern political parties, particular socialism, later the jews. They viewed the conservatives and later the national socialists as possible allies against secularization.

Syftet med undersökningen var att analysera och jämföra värderingar om amerikaemigrationen som förekom i Göteborgs-Posten och Handelstidningens publicerade texter under år 1887. Syftet var att belysa perspektiv på emigrationen för att få en insikt i hur den då pågående emigrationen uppfattades av det svenska samhället. Tre frågeställningar skapades för att uppnå syftet och strukturera analyseringen av materialet. Forskningsläget utgick från studiens syfte och hjälpte till att formulera forskningsproblemet. Den historiska bakgrunden hjälpte till att sätta in studien i ett större sammanhang. Materialet bearbetades med hjälp av en diskursanalys där värdeladdade ord ströks under. Tillsammans synliggjorde orden värderingsmönster i de olika tidningarnas rapportering. Texterna delades in utefter vilken frågeställning de besvarade och redovisades sedan i studiens undersökningskapitel. Emigrationen var ett förekommande tema i tidningarnas rapportering, särskilt rapporteringen om händelserna i Castle Garden. Källorna bakom de värderingar som presenterades i tidningarna var svåra att identifiera då skribenterna eller tidningarna ofta inte nämndes vid namn. Olika perspektiv, narrativ och värderingar om emigrationen framträdde i analysen av materialet. Resultatet gav en inblick i hur emigrationen betraktades och framställdes i tidningarnas rapportering. Göteborgs-Posten betraktade emigrationen utifrån en skeptisk synvinkel. Tidningen betonade faror och risker med att emigrera till Amerika. Emigranterna framställdes ibland som svikare, vilseledda eller naiva i sitt sökande efter ett bättre liv. Fokuset låg till stor del på de negativa konsekvenser som emigrationen kunde leda till. Handelstidningens rapportering är mer balanserad då tidningen publicerar både positivt och negativt vinklade texter. Tidningen rapporterade om positiva delar av livet i Amerika och emigranterna framställdes ibland som samhällsbyggare och ibland som offer. Slutligen kan det konstateras att Göteborgs-Posten och Handelstidningen var en del i samhällsdebatten om amerikaemigrationen. Tidningarnas rapportering ger en inblick i hur emigrationen upplevdes eller uppfattades av människor under år 1887. Undersökningen har väckt vidare frågor om hur stor påverkan tidningarnas politiska stämplar får på deras rapportering och hur stora skillnaderna är mellan dem. Studien har även väckt ett intresse för att vidare undersöka de ursprungliga källorna och anonyma skribenterna för att få en mer detaljerad bakgrund och förklaring till värderingarna som presenteras i materialet.

Bostadspolitiken har förändrats historiskt, ifrån att ha varit ett välfärdsprogram med statliga subventioner och förmånliga lån till en allt större tilltro på att marknadens mekanismer ska lösa bostadsbehoven för alla samhällsgrupper. Bostadsbristen för framförallt inkomstsvaga grupper så som nyanlända, unga och studenter är idag ett faktum och den sittande regeringen har därför börjat ifrågasätta marknadens förmåga att tillgodose bostadsbehoven för grupperna. I Sverige har kommunerna planmonopol och därmed den beslutande makten i frågor gällande sin bostadsförsörjning. För att försvara allmänintresset om billiga bostäder försöker staten påverka kommunernas bostadsförsörjning genom lagstiftning. Utifrån problematiken avser studiens att undersöka hur svenska kommuner hanterar situationen. Studiens problemformulering lyder: Hur styr kommunal planering för att tillgodose kraven på bostadsförsörjningen för inkomstsvaga grupper och varför väljs dessa lösningar? Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där två fall undersöks, Perstorps kommun och Göteborgs stad. Studiens metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän samt dokumentstudier av kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån ett styrnings- och maktperspektiv och därför tillämpas de två teoretiska perspektiven governancemodeller och makt som uteslutning och makt som handlingsförmåga. Studiens slutsatser visar att det främst är kommunerna som styr och driver frågan om att tillskapa billiga bostäder och att statens krav via bostadsförsörjningslagen inte verkar ha någon påverkan på hur kommunerna styr. Perstorps kommuns styrsätt är en hybrid mellan Jon Pierres governancemodeller välfärdsgovernance, expertgovernance och pro-tillväxt governance. I Göteborgs stad påminner styrningen främst om governancemodellen expertgovernance. Studiens slutsatser visar även att kommunernas handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder beror av hur väl kommunen ligger i linje med den bostadspolitiska idémässiga förutsättningen som bygger på att marknaden och dess prismekanismer lämpligast organiserar bostadsmarknaden. Göteborg som har en stark marknad med många aktörer som vill konkurrera har därmed utvecklat handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder eftersom de kan utnyttja konkurrensen och ställa krav om ett billigt bostadsbyggande. Perstorps kommun som har en svag marknad med få aktörer som konkurrerar har ett begränsat handlingsutrymme att verka för allmänintresset om att bygga billiga bostäder.

<p>Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.</p><p>Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på</p><p>frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.</p><p>Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.</p>

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik. Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin. Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.