Det är viktigt att barn får en lustfylld och positiv syn på matematik. Därför är det viktigt att arbeta med matematik redan från tidig ålder så att den kunskapen följer med dem i deras fortsatta liv. Matematik innefattar mycket och därför har jag valt att fokusera på ett område som jag inte har mycket kunskap om. Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger stödjer barns matematiklärande utifrån Gelman och Gallistels fem principer. Deras principer är:  Ett till ett principen, parar ihop två föremål från olika mängder.  Principen om räkneordens ordning, vilken ordning siffrorna kommer i räkneramsan.  Antalsprincipen, den sista siffran man räknar är antalet.  Abstraktionsprincipen, att man vet att konkreta och abstrakta föremål går att räkna.  Principen om godtycklig ordning, att det går att börja räkna i vilken ordning som helst men att ett föremål bara räknas en gång. Metoden som användes var observation med ett löpande protokoll på en förskola. Resultatet från observationerna analyserades med hjälp av hermeneutiken och begreppen som är hållpunkten i Gelman och Gallisels samt begrepp utifrån den teoretiska utgångspunkten, det sociokulturella perspektivet. De slutsatser som kan dras från min undersökning är att pedagogerna använder olika arbetssätt när de stödjer barnens lärande i Gelman och Galistells fem principer. Pedagogerna kan stimulera barnen under alla sorters aktiviteter och beroende på hur länge aktiviteten håller på kan barnen få möjlighet att möta på fler principer. Att pedagogerna kan använda nästan vilket material som helst när de utmanar barnen i deras lärande i Gelman och Gallistels fem principer är också en slutsats som gick att dra från min undersökning. Min undersökning visar även att det är viktigt att pedagogerna använder ett varierande material och använder materialet på olika kreativa sätt för att stödja barnens lärande. Samt att talet är en viktig del i barnens matematiklärande.

Syftet är att undersöka hur pedagoger i förskolan och förskoleklass arbetar med talbegrepp inom matematik. I huvudsak refererar vi till forskarna Gelman och Gallistel och deras modell när det gäller de fem principer, som de uttrycker ligger till grund för barns förståelse av talbegrepp. Metoden vi använt oss av är observationer med samtal samt kvalitativa intervjuer. Undersökningen har utförts i två olika kommuner i fyra förskolor och två förskoleklasser med sammanlagt sex förskollärare. Av resultaten framgår hur pedagogerna i förskolan och förskoleklass arbetar med talbegrepp. Exempel på detta kan vara användandet av talramsan i situationer som samling, rim och ramsor och spel. Vi ser också att pedagogerna i förskolan och förskoleklass arbetar på olika sätt även om mycket av det som sägs är likartat. Pedagogerna ger barnen möjlighet att erfara de olika aspekterna av talbegrepp men principerna benämns inte medvetet av pedagogerna.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollärares inställning till matematik. Hur förskollärare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de är om principerna. Tidigare forskning pekar på vikten av att barn får förståelse för Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundläggande matematisk förståelse. I vår studie visar vi på hur man kan arbeta med principerna på förskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi har intervjuat fem kommunalt anställda förskollärare. Vi har inspirerats av hermeneutiken som metod. Vår analys av resultatet visar att förskollärarnas inställning till matematik inte är genomgående positiv, men några förskollärare har genom fortbildning förändrat sin inställning och syn på matematik. Alla förskollärare arbetar på något sätt med de fem principerna, någon medvetet men de flesta omedvetet. Om personalen på förskolan arbetar mer medvetet med principerna stärker detta sannolikt barnens grundläggande matematiska kunskaper och leder till ökad matematisk förståelse och färdighet.

Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ”det finns jättemycket luckor, att de inte förstår”.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn. Vi har även belyst pedagogernas kunskaper inom antalsuppfattning samt hur de arbetar med detta. I studien har vi influerats av Piagets och Vygotskijs tankar om hur barn lär. Resultaten i vår studie har analyserats med inspiration av hermeneutiken. Resultaten visar att det finns okunskap hos både barn och pedagoger gällande antalsuppfattning. Det gäller bland annat barn som helt saknar kunskaper inom detta samt att pedagoger uppfattar att subitizing, se stycke 3.4., och ett till ett-principen, se stycke 3.5., är detsamma som antalsuppfattning. Pedagoger behöver djupare förståelse för de matematiska begreppen inom den grundläggande matematiken. Det i sin tur kan medföra ett tydligare matematiskt språk vilket kan underlätta kommunikationen sinsemellan. I sin tur kan det möjliggöra för pedagoger att tillsammans lättare kunna utveckla barns matematiska färdigheter som de behöver i sin vardag som vuxna samhällsmedborgare.

Syftet med studien är att undersöka vad de deltagande förskollärarna lyfter som väsentligt i undervisning av taluppfattning i förskolans utomhusmiljö. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. De individuella intervjuerna är gjorda med sex verksamma förskollärare från fem olika förskolor i sydöstra Sverige. Som teoretisk utgångspunkt används Gelman och Gallistels (1978) fem grundläggande principer då de utgör en modell för att förstå taluppfattning.    I studiens resultat synliggörs de deltagande förskollärarnas uppfattningar om vad de ser som väsentligt i undervisning av taluppfattning. Samtliga förskollärare är överens om att taluppfattning är en betydelsefull och grundläggande del av den matematik som undervisas i förskolan. Vidare framkommer att taluppfattning finns och uppmärksammas av förskollärarna i både planerade och spontana situationer. Variation i det matematiska innehållet, barns intresse samt förståelse lyfts som betydelsefulla aspekter i undervisning av taluppfattning i utomhusmiljö. Dessutom anses fantasi och kompetens som betydelsefulla egenskaper hos förskollärarna och att brister i dessa egenskaper enligt förskollärarna sätter gränser för deras undervisning i taluppfattning.   Vår slutsats utifrån studien är, för att undervisa taluppfattning i förskolan behöver förskollärare besitta en kompetens kring vad taluppfattning innebär. Vid undervisning av taluppfattning behöver förskollärare även på ett varierat sätt genomföra undervisningen utifrån barns intresse, dock kan inte barn bli intresserade av något som de inte introducerats i.