Die Entstehung der Bibliothek ist mit der Geschichte ihrer Alma mater eng verbunden. Die staatliche Musikhochschule wurde am 1. Oktober 1947 gegründet und an demselben Tag fing auch die Bibliothek ihre Tätigkeit an.

Die Entstehung der Bibliothek ist mit der Geschichte ihrer Alma mater eng verbunden. Die staatliche Musikhochschule wurde am 1. Oktober 1947 gegründet und an demselben Tag fing auch die Bibliothek ihre Tätigkeit an.

Afterimage itself is a recreation of subjective memories in a multiple portrait.

Depuis la libéralisation économique, les pôles de croissance construits sous la tutelle de l’État ont connu des transformations institutionnelles et organisationnelles majeures dans les pays centralement planifiés. Les nouvelles formes d’organisation industrielle, qui sont à l’origine de ces transformations, donnent la priorité aux logiques territoriales. Les économies locales, sous-estimées pendant l’économie centralement planifiée, sont devenues des espaces prioritaires d’application de la politique économique. Dans ce contexte, les travaux sur les districts industriels, les milieux innovateurs, les clusters retrouvent un regain d’intérêt. En revanche, la question de la reconversion des pôles de croissance par la libéralisation économique demeure nettement peu explorée en termes d’impact sur le développement de l’innovation dans les ex-pays centralement planifiés. L’impact de la libéralisation économique des pays centralement planifiés se manifeste par les nouvelles pratiques de coopération, du partage et des actions collectives s’inscrivent dans le cadre de la « nouvelle » économie de marché. La convergence des intérêts publics et privés qui en découlent et l’émergence de l’apprentissage collectif jouent un rôle essentiel pour le développement de l’innovation. Les études théoriques sur les pôles de croissance ne prennent pas en considération ces transformations, elles restent concentrées sur le rôle des industries motrices qui sont capables d’entraîner les autres composantes du système productif grâce à leur dimension ou à la productivité. Pourtant, la réalité économique approuve que les pôles de croissance se soient transformés en appuyant sur l’articulation entre les différents acteurs de proximité, des ressources spécifiques locales, des rapports développés sur le marché et hors marché et la mise en place de l’innovation. Pour décrire les capacités innovantes des acteurs locaux, nous proposons un concept du système d’innovation territorialisé. À partir de cette analyse découle l’intérêt de cibler l’étude sur un pôle de croissance en particulier. L’histoire économique, la mise en place de la nouvelle politique économique locale (après 1989), les choix des autorités locales, la croissance notable bien qu’émergente du secteur de haute technologie et l’absence d’étude antérieure sur cette question sont autant de facteurs qui font de la région de Gdansk un cas intéressant pour analyser dans quelle mesure la libéralisation économique a été une incitation au développement de l’innovation sur son territoire. À cet effet, nous analysons le potentiel de l’innovation de la région de Gdansk qui se forge au cours de l’instauration de l’économie de marché en Pologne, d’abord à travers une analyse statistique de l’économie de Gdansk depuis la fin de la Seconde Guerre mondiale pour donner un aperçu sur l’ensemble des conditions initiales. Puis, à travers l’étude des données des enquêtes réalisées par le bureau statistique national (GUS) que nous mobilisons pour compléter notre analyse et présenter le potentiel de l’innovation de la région de Gdansk. À l’issue de l’analyse empirique découle que la libéralisation a contribué au développement de l’innovation dans la région de Gdansk en favorisant d’abord, l’accumulation des actifs secondaires, ensuite, l’amélioration de son potentiel scientifique et technique et afin d’encourager l’émergence des entreprises innovantes. Ces dernières sont issues d’un processus de destruction créatrice qui a permis le renouveau du tissu productif local. L’ensemble des résultats permet d’approuver que la région de Gdansk au cours de sa reconversion a subi des changements institutionnels, économiques et sociaux qui l’ont transformé en système d’innovation territorialisé. Ce système est le résultat de l’articulation entre l’action des autorités locales et les activités des acteurs privés susceptibles d’innover. / Since economic liberalization, growth poles constructed under the State’s supervision have seen major institutional and organizational changes in the centrally planned economies. New forms of industrial organization that are responsible for these changes, gives priority to the territorial logic. The local economy which was underestimated during the centrally planned economies has become a main area for the application of the economic policy. In this context, scientific studies on industrial districts, innovative milieus, clusters, have won a new revival. However, the question of the conversion of growth poles through economic liberalization remains substantially unexplored in terms of the impact on the development of innovation in the former centrally planned countries. The impact of economic liberalization in the centrally planned countries is manifested by the new practices of cooperation, sharing and collective actions in the context of the "new" market economy. The resulting convergence and emergence of collective learning public and private interests play an essential role in the development of innovation. Theoretical studies on growth poles do not take into account these changes; they only focus on the role of the main industries that are able to lead the rest of the components of the production system due to their size or productivity. However, the economic reality that supports growth poles have become based on the relationship between the different actors of proximity, specific local resources, relationships developed within and outside market and implementation of innovation. To describe the innovative capacity of local actors we propose a concept of regionalized innovation system. From this analysis comes the interest of the study focus on a singular growth pole in particular. Its economic history, the establishment of new local economic policy (after1989), the choice of local authorities, the significant growth (still emergent though) of high-tech sector and the absence of previous research on this issue, are as many factors that make the Gdansk region an interesting case study of how economic liberalization has been an incentive for the development of innovation in its territory. For this purpose, we analyze the potential of innovation in the area of Gdansk that is forged during the introduction of the market economy in Poland. First, we proceed through a statistical analysis of the economy of Gdansk since the end of the Second World War to give an overview of the set of initial conditions taken in this context. Then, we study the data issued from the surveys conducted by the National Statistical Office (GUS) in order to complete our analysis and present the potential for innovation in the area of Gdansk. The empirical analysis shows that liberalization has contributed to the development of innovation in the Gdansk region: first, by promoting the accumulation of secondary assets and second, by improving its scientific and technical potential and encouraging the emergence of innovative companies. These are derived from a process of creative destruction that has led to the revival of local production. The overall results reveal that the conversion of the Gdansk region has been associated to sustained institutional, economic and social changes that have transformed into a regionalized innovation system. This system is the result of a joint action between the local authorities and the activities of private actors likely to innovate. With this transformation the Gdansk region is still one of the poles of growth of the Polish economy based not only on its industrial potential inherited from the past but also on its potential of innovation mainly related to the development of activities of higher added value.

No description available.

<p>During the past few years a vast amount of research has been done to increase the understanding of the complex ecosystem of the Baltic Sea. Modelling and simulations are important tools to increase knowledge of the system. A suitable model must be simple to use and the parameters and variables needed in the model must be easy to access.</p><p>In this paper a dynamical mass-balance model, CoastMab, which is validated for smaller coastal areas, has been used to predict concentrations and transports of phosphorus in three large coastal areas - the Gulf of Finland, the Gulf of Gdansk and the Gulf of Riga. CoastMab uses ordinary differential equations to regulate inflow, outflow and internal flows. To reflect seasonal variations in temperature and different types of flows the model has a temporal resolution of a month. The main purposes of this paper have been to evaluate CoastMab, predict the concentrations and the transports of phosphorus in each coastal area and to analyse how much and why the results differ from empirical data.</p><p>The performed simulations show the importance of a correct calculation of the wave base. This is due to its influence on the division between surface and deep water as well as the division of areas of accumulation and areas of erosion and transport. The retention times of surface and deep water calculated by the model also is of great importance because of their direct influence on the flow of water between the study area and the sea outside the area. This together with the concentration of phosphorus determines the flow of phosphorus in and out of the study area.</p><p>The dynamical mass-balance model is considered to work well in the three studied areas even though the areas are outside the model domain in several respects. Even if the predictions of the phosphorus concentration in the gulf of Riga was less accurate than in the other study areas, the prediction was inside the interval of standard deviation that has been calculated from empirical data. The major flow of phosphorus in the model was in the cross section between the Baltic proper and the modelled coastal area.</p><p>Since the model is easy to use and requires only a small number of obligatory input variables it would be appealing to continue development of the model to handle coastal areas of the same size and larger than the study areas in this paper.</p> / <p>Under senare år har mycket forskning utförts för att öka förståelsen av det komplexa ekosystem Östersjön utgör. Viktiga redskap för att öka förståelsen för systemet är modellering och simulering. För att en modell ska vara lämplig att använda är det viktigt att den inte är för komplicerad och att de parametrar och variabler som används i modellen är lättillgängliga.</p><p>I detta arbete har en dynamisk massbalansmodell, CoastMab, som är validerad för mindre kustområden använts för att modellera fosforkoncentrationer och fosforflöden i tre större kustområden - Finska viken, Gdanskbukten och Rigabukten. CoastMab reglerar genom ordinära differentialekvationer inflöden, utflöden och interna flöden. För att kunna hantera säsongsvariationer i temperatur och olika typer av flöden har modellen en temporär upplösning på en månad. Syftet med arbetet har främst varit att se hur väl CoastMab predikterar fosforkoncentrationen och fosforflöden inom respektive område, samt att analysera hur mycket och varför prediktionerna skiljer sig från empiriska data.</p><p>De simuleringar som utfördes visade att djupet på den teoretiska vågbasen, som modellen beräknar, är av stor betydelse eftersom den i sin tur bestämmer fördelningen yt- och djupvatten samt fördelningen av ackumulationsbottnar och erosions- och transportbottnar. De utbytestider för yt- och djupvatten som modellen beräknar är också av största vikt eftersom de har en direkt inverkan på vattenflödet mellan studerat område och havet utanför, vilket i sin tur tillsammans med fosforkoncentrationen bestämmer fosforflöden in och ut ur det studerade området.</p><p>Den dynamiska massbalansmodellen kan anses fungera väl för samtliga tre studerade områden, trots att de ligger utanför modellens domän i flera avseenden. Även om prediktionen av fosforkoncentrationen i Rigabukten blev sämre än för de två övriga områdena, låg prediktionen inom det intervall för standardavvikelsen som beräknats utifrån empiriska data. De största fosforflödena i modellen förekom för samtliga områden i gränssnittet mellan egentliga Östersjön och det modellerade kustområdet.</p><p>Enkelheten i att använda modellen och det låga antalet obligatoriska drivvariabler gör att den är väl värd att utveckla för att hantera områden av samma eller större storlek än de nu studerade områdena.</p>

During the past few years a vast amount of research has been done to increase the understanding of the complex ecosystem of the Baltic Sea. Modelling and simulations are important tools to increase knowledge of the system. A suitable model must be simple to use and the parameters and variables needed in the model must be easy to access. In this paper a dynamical mass-balance model, CoastMab, which is validated for smaller coastal areas, has been used to predict concentrations and transports of phosphorus in three large coastal areas - the Gulf of Finland, the Gulf of Gdansk and the Gulf of Riga. CoastMab uses ordinary differential equations to regulate inflow, outflow and internal flows. To reflect seasonal variations in temperature and different types of flows the model has a temporal resolution of a month. The main purposes of this paper have been to evaluate CoastMab, predict the concentrations and the transports of phosphorus in each coastal area and to analyse how much and why the results differ from empirical data. The performed simulations show the importance of a correct calculation of the wave base. This is due to its influence on the division between surface and deep water as well as the division of areas of accumulation and areas of erosion and transport. The retention times of surface and deep water calculated by the model also is of great importance because of their direct influence on the flow of water between the study area and the sea outside the area. This together with the concentration of phosphorus determines the flow of phosphorus in and out of the study area. The dynamical mass-balance model is considered to work well in the three studied areas even though the areas are outside the model domain in several respects. Even if the predictions of the phosphorus concentration in the gulf of Riga was less accurate than in the other study areas, the prediction was inside the interval of standard deviation that has been calculated from empirical data. The major flow of phosphorus in the model was in the cross section between the Baltic proper and the modelled coastal area. Since the model is easy to use and requires only a small number of obligatory input variables it would be appealing to continue development of the model to handle coastal areas of the same size and larger than the study areas in this paper. / Under senare år har mycket forskning utförts för att öka förståelsen av det komplexa ekosystem Östersjön utgör. Viktiga redskap för att öka förståelsen för systemet är modellering och simulering. För att en modell ska vara lämplig att använda är det viktigt att den inte är för komplicerad och att de parametrar och variabler som används i modellen är lättillgängliga. I detta arbete har en dynamisk massbalansmodell, CoastMab, som är validerad för mindre kustområden använts för att modellera fosforkoncentrationer och fosforflöden i tre större kustområden - Finska viken, Gdanskbukten och Rigabukten. CoastMab reglerar genom ordinära differentialekvationer inflöden, utflöden och interna flöden. För att kunna hantera säsongsvariationer i temperatur och olika typer av flöden har modellen en temporär upplösning på en månad. Syftet med arbetet har främst varit att se hur väl CoastMab predikterar fosforkoncentrationen och fosforflöden inom respektive område, samt att analysera hur mycket och varför prediktionerna skiljer sig från empiriska data. De simuleringar som utfördes visade att djupet på den teoretiska vågbasen, som modellen beräknar, är av stor betydelse eftersom den i sin tur bestämmer fördelningen yt- och djupvatten samt fördelningen av ackumulationsbottnar och erosions- och transportbottnar. De utbytestider för yt- och djupvatten som modellen beräknar är också av största vikt eftersom de har en direkt inverkan på vattenflödet mellan studerat område och havet utanför, vilket i sin tur tillsammans med fosforkoncentrationen bestämmer fosforflöden in och ut ur det studerade området. Den dynamiska massbalansmodellen kan anses fungera väl för samtliga tre studerade områden, trots att de ligger utanför modellens domän i flera avseenden. Även om prediktionen av fosforkoncentrationen i Rigabukten blev sämre än för de två övriga områdena, låg prediktionen inom det intervall för standardavvikelsen som beräknats utifrån empiriska data. De största fosforflödena i modellen förekom för samtliga områden i gränssnittet mellan egentliga Östersjön och det modellerade kustområdet. Enkelheten i att använda modellen och det låga antalet obligatoriska drivvariabler gör att den är väl värd att utveckla för att hantera områden av samma eller större storlek än de nu studerade områdena.

The following study that is the regulatory settings for a port operator has been conducted with the intention to comprehend and highlight the different regulatory settings appropriate for the sea ports in order to ensure safe, reliable and efficient trade and transportations practices at sea ports. The area of focus of this research work was towards the Baltic Sea region ports where the researcher focused on the evaluating the regulatory settings for four different ports in order to compare and contrast each other with the intention to validate every port follows certain regulations. The researcher with the support of secondary quantitative study with the deductive research approach has intended to answer the problem of this research work. The findings of this study have suggested that different regulations on the basis of the international conventions are strongly considered by the range of ports especially Port of Gdansk, Port of Helsinki, Port of Tallinn and Rostock ports that have examined. Nevertheless, there were also some regulations which not all the ports were following thereby confirming all the ports follow certain regulations which are in accordance with their changing scenarios.