There has been a widely held perception for a long time that the automotive industry largely consists of male-dominated professions. It is likely that this association will persist in the future, as there are deeply rooted structures and norms that uphold gender labeling within the automotive industry. The purpose of our study is to investigate women's perceptions of leadership and its impact on gender equality in the Swedish automotive industry. Previous research has primarily focused on the leadership perspective and undermined the experiences of female industrial workers. By focusing on women's perceptions and experiences of their immediate supervisors and their leadership, this study contributes to a deeper understanding of the barriers and challenges that women face within the automotive industry. The concepts of transformative and transactional leadership were used to differentiate different leadership behaviors. A qualitative method, based on semi-structured interviews, was employed to conduct the investigation. The results revealed that leadership has a significant impact on the social work environment, and that transformative leadership can positively influence the male-dominated automotive industry from a female perspective. / Det har länge funnits en vedertagen uppfattning om att fordonsindustrin till stor del innebär mansdominerade yrken. Det är sannolikt att denna association kommer att bestå i framtiden, då det finns djupt rotade strukturer och normer som upprätthåller genusmärkningar i fordonsindustrin. Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors uppfattning av ledarskap och dess inverkan på jämställdhet i svensk fordonsindustri. Tidigare forskning har i huvudsak fokuserat på ledarskapsperspektivet och underminerat de kvinnliga industriarbetarnas erfarenheter. Genom att fokusera på kvinnors uppfattningar och erfarenheter av närmste arbetsledare och deras ledarskap, bidrar denna studie till en djupare förståelse av de hinder och utmaningar som kvinnor möter inom fordonsindustrin. Begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap användes för att särskilja olika ledarskapsbeteenden. För att genomföra undersökningen användes en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade intervjuer. Det framgick av resultatet att ledarskapet har en stor inverkan på den sociala arbetsmiljön och att ett transformativt ledarskap kan påverka den mansdominerade fordonsindustrin positivt ur ett kvinnligt perspektiv

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som spelar in i kvinnliga revisorers karriärval samt hur glastak och jämställdhet upplevs av kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer. Syftet kommer att besvaras med hjälp av två frågeställningar; Vilka faktorer spelar in i kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer? Upplever kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer att de har samma möjligheter att utveckla ett bra samspel mellan hem och arbete som manliga revisorer? Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk presenterar inledningsvis kvinnors förutsättningar i tidigare mansdominerade branscher och hur könsmärkning av yrkesroller leder till att traditionella könsordningar upprätthålls. Teorikapitlet mynnar sedan ut i en teoridel om ojämn könsfördelning på ledande positioner samt hur kvinnor fastnar på underordnade positioner. Avslutningsvis en teoridel om hur mannen setts som normen för lönearbete och värderas högre av organisationer än kvinnor som kopplats till oavlönat hemarbete, samt vilka faktorer som påverkar ett bra samspel mellan karriär och familjeliv. Metod: Studiens metod bygger på en kvalitativ ansats med empiriska data i form av semistrukturerade intervjuer med selektivt urval av kvinnliga revisorer från medelstora revisionsbyråer. Empiri: Studiens empiriska data från tio respondenter från olika medelstora revisionsbyråer i Sverige presenteras i detta kapitel. Resultaten från intervjuerna sammanvävs i teman om karriär, samspel mellan hem och arbete, normer och könsfördelning, rollen som delägare samt jämställdhet inom revisionsbranschen.  Slutsats: De främsta faktorerna som ligger till grund för kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer är osäkerhet, utanförskap, manliga normer, prioriteringar och föräldraledighet. En av slutsatserna som presenteras är att faktorerna är glastak som återfinns i organisationskulturen och organisationsstrukturen inom tidigare mansdominerade organisationer. Kvinnliga revisorer indikeras följa andra möjlighetsstrukturer än män på grund av detta, vilket innebär att det inte alltid finns utrymme för kvinnor att utvecklas och klättra karriärmässigt. / Purpose: The purpose of this study is to explain the factors that play a role in female auditors career choices and how glass ceilings and gender equality are experienced by female auditors in medium-sized auditing firms. The purpose will be answered with the help of two research questions; What factors play into the career choices of female accountants in medium-sized auditing firms? Do female accountants in medium-sized auditing firms feel that they have the same opportunities to develop a good interaction between home and work as male accountants? Theory: The theory chapter initially presents theory on women's working conditions in previously male-dominated industries and how gender labeling of professions leads to the maintenance of traditional gender orders. This results in theory about uneven gender distribution in superior positions and how women get stuck in subordinate positions. Finally, theory is presented about how men are seen as the norm for paid work and are valued higher by organizations than women who are linked to unpaid homework, as well as the factors that affect a good interplay between career and family life. Method: The study method is based on a qualitative approach with empirical data in the form of semi-structured interviews with a selective selection of female auditors from medium-sized auditing firms. Empirical foundation: The empirical data of the study from ten respondents from different medium-sized auditing firms in Sweden are presented in this chapter. The results from the interviews are interwoven in themes about careers, the interaction between home and work, norms and gender distribution, the role as a partner and gender equality in the auditing industry. Conclusion: The main factors underlying the career choices of female auditors in medium-sized audit firms are uncertainty, exclusion, male norms, priorities and parental leave. One of the conclusions presented is that the factors are glass ceilings that are found in the organizational culture and structure within previously male-dominated organizations. Female auditors are indicated to follow different opportunity structures than men because of this, which means that there is not always room for women to develop and climb career-wise.