Denna studie började som en kvalitativ deduktion där vi ville skapa en förståelse för vilka marknadsföringsstrategier som har starkt inflytande på generation X och om de skiljer sig från andra ålderssegment. I och med digitaliseringen och sociala mediers uppkomst har klassisk marknadsföring förändrats de senaste två decennierna. Det innebär att traditionella marknadsföringskanaler nu konkurrerar med sociala medieplattformar och digital kommunikation. Detta har även gjort att det har skett förändringar i segmenteringsstrategier. Under den första delen av 2010-talet fanns ett stort fokus på millennials eller vad man även kallar generation Y eftersom de spenderar mycket tid på sociala medier. Det syftar till personer födda under 80- och 90-talet. Det talades om att generation X som föddes mellan 1979 och 1965 hade blivit bortglömda trots att det kännetecknas av högt inflytande och köpkraft samtidigt som det har visat sig att de spenderar mer tid på sociala medier än millennials. Mycket forskning om marknadssegmentering har diskuterat just dessa generationer och hur man ska inkludera generation X i marknadsföring. I vår undersökning genomförde vi 4 intervjuer med 5 korrespondenter på 4 olika marknadsföringsbyråer i Stockholm. Under intervjuerna upptäckte vi dock att generationer inte längre är ett diskussionsämne när det kommer till segmentering. Idag pratar man istället i andra termer när det kommer till segmenteringsvariabler och vi valde därför att ändra vår forskningsfråga. Vi genomförde istället en kvalitativ induktion med ett interpretivistiskt paradigm för både ontologi och epistemologi. Vi har alltså utformat vår teori efter den information vi tog del av i intervjuerna. Det har skett stora samhällsförändringar det senaste seklet vilket också har haft inverkan på hur man jobbar inom marknadsföring och med marknadssegmentering. Sättet att leva på ser helt annorlunda ut idag samtidigt som könsrollerna har förändrats markant. Det är accepterat att vara den man själv vill vara och man är fri att skapa sin egen biografi utan att svara till några normer eller förutbestämda roller. Gränserna mellan ålder, kön och kultur har suddats ut och man kan som 20-åring ha mer gemensamt med en 60-åring än någon i sin egen ålder. Samtidigt visar våra intervjuer att de segmenteringsvariabler man använder mest idag är intressen och drivkrafter. Marknadssegmentering har alltså gått ifrån ett stark fokus på demografisk segmentering till att psykografisk segmentering för allt större uppmärksamhet. Traditionella kommunikationskanaler som till exempel TV, radio och tidskrifter, har fått konkurrens de senaste decenniet i och med uppkomsten av digitala kanaler såsom sociala medier. Det är en vanlig uppfattning att de traditionella kanalerna håller på att dö ut men våra korrespondenter menar på att det är bra att hitta en balans. Dock möjliggör de nya marknadsföringskanalerna att kunna nå ut till konsumenterna på ett individuellt och specificerat sätt. Vi har identifierat att man idag, vanligtvis segmenterar sig mot intressen och drivkrafter och genom digitala kanaler är dessa lätta att nå ut till. Traditionella marknadsföringskanaler ger ofta en bredare publik medan digitala kanaler möjliggör till exempel intresse inriktad segmentering . Våra intervjupersoner pratade även mycket om emotionella- och rationella budskap där man vill skapa en kort- och långsiktig marknadsföring. Man vill alltså använda sig av emotionella budskap som genererar en känsla som man sedan förknippar med varumärket. Anledningen till att detta har fått en växande popularitet hos marknadsföringsbyråer beror på att man vill bygga en långsiktigt relation mellan 3 varumärke och konsument. Det skapar en lojalitet hos konsumenten men kan även knyta an konsumenter i ett tidigt skede även fast de inte är potentiella kunder till varumärket idag. Hur man segmenterar sig gentemot marknaden i långsiktig marknadsföring kan få konsekvenser på hur effektiv den blir. Ålders- eller generations-segmentering är inte relevanta segment eftersom att det utesluter personer som är potentiella kunder i framtiden. Man vill därför segmentera sig så att man når ut till så många som möjligt som kan få den där emotionella kopplingen som förhoppningsvis håller på lång sikt.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon skillnad grupperna emellan i hur de hanterar den stress de upplever.Frågeställningar: Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur deras identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna vad gäller upplevelsen av stress? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur de hanterar sin upplevda stress?Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju i vår undersökning. Sammantaget har vi intervjuat tio respondenter, varav fem var frikyrkliga och resterande fem var icke kristna. Samtliga undersökta var i åldern 20-24 år.Huvudresultat: Det som enligt oss varit synligt är att frikyrkliga ungdomar tenderar att känna och visa mer empati i jämförelse med den icke kristna gruppen. Som en konsekvens av deras kristna värderingar känner de en medkänsla för omvärlden och oroar sig för mänskligheten, medan de icke kristna mer har fokus på det egna livet och det som står dem närmast. De frikyrkligas fokusering på meningen med livet samt, relationer och medmänsklighet medför, enligt oss, att de känner en högre grad av stress och då framförallt långtidsrelaterad stress. De upplever att de måste vara goda kristna som gör världen bättre och känner krav på att alltid finnas där för andra, samt krav på att åstadkomma storheter i sitt liv. Bland de icke kristna kunde vi istället se mönster som pekade på att de utvecklat en blasé inställning till omvärlden, vilket gjorde att de upplevde en lägre grad av stress. Att de inte verkade bry sig om det utanför deras egna liv medförde, menar vi, att de kunde bemästra stressen på ett mer fullgott sätt eftersom ingenting berörde dem nämnvärt. Vid hanteringen av stress kunde vi se tendenser på att de frikyrkliga ungdomarna hade fler gynnsamma faktorer för att kunna bemästra stress i jämförelse med den icke kristna gruppen. Bland annat hade de ett högre socialt stöd och en större KASAM vilket skulle kunna vara en hjälp som leder till att de klarar av att ta inomvärlden och visa empati. De intervjuade frikyrkliga verkar således, enligt oss, ha enförmåga att möta fler stressorer eftersom de har faktorer som hjälper dem, medan de ickekristna ungdomarna visar tendenser till att inta ett blasé förhållningssätt till livet vilket skulle kunna vara en strategi för att klara av att möta stressen och kraven som finns i samhället.

Sammanfattning Titel: Val av intern kommunikationskanal - En generationsfråga?   Nivå: C-uppsats, examensarbete i ämnet företagsekonomi   Författare: Filip Åberg och Robin Rodestrand   Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson   Datum: 2019 - januari   Syfte: Syftet med studien är att ökad förståelsen för hur ledares val av interna kommunikationskanaler kan anpassas efter medarbetares generationstillhörighet och hur den kan bidra till en effektivare kommunikation mellan ledare och medarbetare.   Metod: Studien grundar sig i en hermeneutisk forskningsansats där en kvalitativ forskningsdesign har använts vid insamling av empiri genom semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom en specifik organisation. En tematisk analys genomfördes av empirin, genom vilken vi sammanställde teman utifrån respondenternas perspektiv. En typologisk analys användes för att visa skillnader och likheter mellan olika generationers preferenser i val av kommunikationskanal.       Resultat och bidrag: Studiens bidrag är att det föreligger fler likheter än skillnader mellan baby boomers, generation Ys och generation Xs preferenser av interna kommunikationskanaler. De enda skillnader som studien belyser är att generation X värderar epost högre än övriga generationer, samt att generation Y värderar kommunikation genom chattfunktioner högre än de andra två generationerna. Studien fastställer även att andra aspekter såsom relation, kontext och informationsöverflöd, är betydande inom ledares val av intern kommunikationskanal.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie ger som förslag att undersöka hur generationer skiljer sig åt i preferenser av interna kommunikationskanaler inom andra kontexter än den som undersökts i denna studie. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att djupare undersöka generation Xs användning av epost och generation Ys användning av chattfunktioner. Vidare kan framtida forskning undersöka hur relationen mellan ledare och medarbetare samt informationsöverflöd påverkar ledares val av interna kommunikationskanaler.   Nyckelord: Intern kommunikation, interna kommunikationskanaler, baby boomers, generation X, generation Y. / Abstract Title: The choice of internal communication channel - A generation issue?   Level: Final assignment for bachelor degree in business administration.   Author: Filip Åberg and Robin Rodestrand   Supervisor: Agneta Sundström and Kristina Mickelsson   Date: 2019 - januari   Aim: The aim of the study is to increase understanding of how managers choice of internal communication channels can be adapted to employee’s generation and how it can contribute to more effective communication between managers and employees.   Method: The study is based on a hermeneutic research tradition in which a qualitative research design was used to gather empirical work through semi-structured interviews with employees in a specific organization. Thereafter a thematic analysis was conducted, through which we compiled themes based on the respondent’s perspective. A typological analysis was used to show differences and similarities between different generation preferences in the choice of communication channel.                                                                                Conclusion and contribution: The study's contribution is that there are more similarities than differences between baby boomers, generation Y's and generation X's preferences of internal communication channels. The only differences that the study illustrates is that generation X values ​​e-mail higher than other generations. And that generation Y values ​​communication through chat features higher than the other two generations. The study also states that other aspects such as relationship, context and information overflow are significant in the leaders choice of internal communication channel.   Suggestions for future research: This study proposes to investigate how generations differ in their preferences of internal communication channels in other contexts than those studied in this study. Another suggestion for further research is to deeper investigate the generation Y's use of e-mail and generation X's use of chat features. Furthermore, future research can investigate how the relationship between leaders and employees, as well as information overflow, affect leaders' choice of internal communication channels                                                                                Keywords: Internal communication, internal communication channels, baby boomers, generation X, Generation Y.

This dissertation analyzes the ways in which the Spanish Generation X writers José Ángel Mañas (b. 1971), Lucía Etxebarria (b. 1966), Gabriela Bustelo (b. 1962), and Pedro Maestre (b. 1967) represent Madrid and other late twentieth-century cityscapes in their respective novels Ciudad rayada (1998), Beatriz y los cuerpos celestes (1998), Veo veo (1996), and Matando dinosaurios con tirachinas (1996). These novels sketch an alarming social portrait of youth dissent in Spain's nascent democracy, which had relatively recently joined social, political, and economic arms with the rest of Western Europe. I read the representations of Madrid, Edinburgh, Elda, and Alcoy in these narratives as antagonistic and anthropomorphic spaces that stalk, coerce, and then attack the first-person narrators who scurry about them, rat-like. But these characters demonstrate impressive instincts that protect them from death and emotional destruction and strengthen their identities in the face of a postauthoritarian society enmeshed in the forces of global capitalism. These Generation X authors introduce their characters to a discordant physical environment, one that works against the grain of the image Spain sought to show the world in 1992 as Barcelona hosted the Summer Olympics, Seville held the Universal Exposition, and Madrid was recognized as the European Union's Capital of Culture. Spain was trying to show the world that it had resurrected itself from the ashes of dictatorship to become a modern democracy worthy of a seat at Europe's table. But Mañas, Etxebarria, Bustelo, and Maestre do not accept that line of thinking. In their renderings, Spain does not emerge as successful in international political and economic arenas but as a highly conflictive nation.

Generational differences directly impact the culture and discipline in the U.S. Marine Corps. Previous research suggests that Generation Y's characteristics do not align with traditional military service. The specific problem is that there is a gap in the research and scholarly literature on the level of commitment of Generation Y compared to Generation X Marines. The purpose of this nonexperimental, quantitative study was to examine the influence on Marine Corps culture due to the level of commitment of active duty, enlisted Generation Y Marines compared to active duty, enlisted Generation X Marines. The theoretical frameworks for this study were the theory of generations and the organizational culture theory. The central research question was focused on the influence of Generation Y's experiences, ideas, and opinions on Marine Corps culture. In order for Marine Corps leaders to be effective, they need a better understanding of the people who work for them. This quantitative, cross-sectional survey study used a sample of 264 active duty, enlisted Marines from the 1st Marine Logistics Group in Southern California. The t tests revealed that Generation X has a higher level of commitment than Generation Y. However, the t tests also revealed that Generation Y's commitment profile indicates that the generation continues to serve because they want to or desire to remain in the Marine Corps. Lastly, multiple linear regression analysis revealed that each type of commitment was affected differently by the independent variables (age, gender, generation, and pay grade). The results provide the Marine Corps with a better understanding of generational issues. The positive social change from this research is the ability to sustain an essential and successful military culture and as a consequence, to improve the combat capability of the Marine Corps and the Department of Defense.

Job satisfaction in law enforcement is important because it promotes continuity of a professional and cohesive police force that works well together, follows proper policy and procedures, and provides the services needed to the public. Given multigenerational law enforcement officers are now working together, its impact on job satisfaction is not known. This study focused on how generational cohort membership impacts the job satisfaction of law enforcement officers based on Mannheim's theory of generations and Locke's range of affect theory. It utilized a survey design where job satisfaction was assessed using the Job Descriptive Index, Organizational Commitment Questionnaire, and Job Task Questionnaire. A quantitative analysis was employed using a correlation design, multiple regression, and an ANOVA. Findings showed significant differences at the .05 level in frequency ratings on the job task questionnaire on patrol, traffic enforcement, and warrant service between the generations. A logistical regression of Job Descriptive Index scores showed a significant relationship between generational cohort membership and job satisfaction scores on the promotion scale, supervision scale, and the job in general scale. Lastly, a logistical regression of the Occupational Commitment Questionnaire showed significance between Generation X and Millennial officer's overall scores with Millennial's having lower organizational commitment. Implications for social change include increasing knowledge for patrol officers and their supervisors regarding these generational differences. Other social change includes training programs for current and future officers on understanding and working with these generational differences in law enforcement.

The under-theorisation of the concept of generation within feminism has led to negative and unproductive disputes. In the heated generational exchanges of the 1990s, feminists were cast according to age into opposing sides: old or young, mothers or daughters, second wave or third wave. These categories are limiting and the conflict harmful for feminist politics. In order to avoid these pitfalls, a theoretical framework is developed that draws on the work of Karl Mannheim and post feminist cultural analyses to elucidate the significance of popular culture in marking a generation. This framework then enables an examination of the way feminist discourses are played out in popular culture and helps explain young women’s complex engagement with feminism. This thesis brings together interviews with young Australian women and an analysis of two television programmes that exhibit post feminist characteristics: Sex and the City and Desperate Housewives. It examines the ways in which young women critically engage with these texts and explores popular culture as an arena where feminist discourses are contested. The era is characterised as post feminist because of the entanglement of feminism with popular culture, but it is also marked by the intersection of equality feminism with a neoliberal emphasis on individualism. Within this context, second wave feminist discourses of equality have slipped into the rhetoric of choice, which has important implications for feminist theory. The pervasive sense of choice and opportunity circulated by these discourses obscures the structural limitations that continue to affect women’s lives and demand that women make the “right” choices, build a successful career, find a suitable long-term partner, and become a good mother. This thesis mobilises post feminism as a valuable analytical concept that can be used to characterise the current generation of young women, not simply because they have grown up after the height of second wave feminism, but because the prevailing discourses of this historical moment reflect both continuity with, and a challenge to, earlier feminist debates. The mainstreaming of many feminist ideas and their reflection in popular culture provides the conditions for new forms of feminism to emerge. / Doctor of Philosophy (PhD)

This dissertation investigates the impact of intrinsic and extrinsic job factors on overall employee job satisfaction for two generation cohort groups, Baby Boomers and Generation X, in a small rural healthcare organization. Eight job factors were selected for the study, reflecting popular characteristics associated with the two groups. The job factors were classified as intrinsic or extrinsic using Hertzberg’s two-factor theory. Intrinsic factors studied were: work itself, promotion, and recognition. Extrinsic factors studied were: pay, supervision, people, technology, and work-family balance. The Job Descriptive Index (JDI) scale was used to assess employee satisfaction with certain job factors; work itself, promotion, pay, supervision, and people. Scales similar to the JDI were created and used to measure satisfaction with technology, work-family balance, and recognition. The Job In General (JIG) scale was used to assess overall job satisfaction for each generation group. Multiple regression analysis was used to determine which of the job factors predicted of overall job satisfaction for each group. Results of the study indicate that overall satisfaction is influenced a discreet combination of intrinsic and extrinsic factors for each group. Generation X’s overall job satisfaction is predicted by extrinsic job factors, (work-family balance, and supervision) as well as intrinsic job factors, (work itself). Baby Boomers’ overall job satisfaction is predicted by an intrinsic job factor, (recognition) as well as an extrinsic job factor (supervision). Smaller than optimal sample size reduces applicability of the results and implies the need for extended research in this area to confirm findings of this study.

Thesis (D. Miss.)--Western Seminary, Portland, OR, 2001. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 250-255).

Thesis (M. Div.)--Emmanuel School of Religion, Johnson City, Tennessee, 2000. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 91-94).