• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 46
  • 13
  • Tagged with
  • 59
  • 59
  • 41
  • 27
  • 27
  • 24
  • 18
  • 18
  • 18
  • 18
  • 17
  • 16
  • 16
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Alla pratar om AI : En kvalitativ undersökning med Uses and Gratification Theory för att förstå vad som lockar användare till ChatGPT / Everyone is Talking About AI : A Qualitative Study Using the Uses and Gratifications Theory to Understand What Attracts Users to ChatGPT

Hjärtström, Jenni, Strömberg, Tezz January 2024 (has links)
Det är svårt att undgå de återkommande diskussionerna om artificiell intelligens (AI), specifikt generativ AI och dess allt mer utbredda användning. Utvecklingen av exempelvis chatbotar, såsom ChatGPT, markerar en övergång mot teknik som anpassar sig efter människan och inte tvärtom, vilket väckt frågor kring användarupplevelser och design. Därför ämnar den här undersökningen att skapa djupare förståelse för vad som motiverar människor att börja och fortsätta använda ChatGPT, den senaste generationen av chatbot. För att göra det används Uses and gratification theory som ramverk för undersökningen då den kan identifiera bakomliggande motivation och vilka tillfredsställelser användaren får vid användandet av ett visst medium. I motsats till tidigare forskning som huvudsakligen använt enkäter och frågeformulär, använder denna studie semistrukturerade intervjuer för att få insikt i användarnas perspektiv och upplevelser. För att sortera den empiri som samlats in gjordes ett affinitetsdiagram. Den sorterade datan har sedan analyserats genom linsen av Uses and gratification theory.  Resultatet från undersökningen visar att det finns fyra primära motivationer för att börja och fortsätta sin användning av ChatGPT: tidseffektivitet, produktivitet, nyfikenhet och tillit. Det framgår att nyfikenhet initierar användningen medan tidseffektivitet och produktivitet är de primära motivationerna till fortsatt användning. Vidare anses tillit vara den kritiska motivationen som behöver tillfredsställas för att bibehålla användares engagemang. Slutsatsen är att framtida forskning och designprocesser kan med fördel inkludera personer som idag inte använder den här typen av tjänster för att kunna identifiera fler bakomliggande orsaker till bristande tillit och motivation. Det finns även ett behov av att utöka eller ta fram nya ramverk för att undersöka och identifiera nya motivationsfaktorer och tillfredsställelser i det föränderliga landskapet av digitala tjänster. Slutligen anses det kritiskt att den fortsatta utvecklingen av ChatGPT och liknande tjänster antar en användarcentrerad approach för att säkerställa en positiv användarupplevelse. / It is difficult to avoid the recurring discussions about artificial intelligence (AI), specifically generative AI and its increasingly widespread use. The development of chatbots, such as ChatGPT, marks a transition toward technology that adapts to humans rather than the other way around, raising questions about user experiences and design. Therefore, this study aims to create a deeper understanding of what motivates people to start and continue using ChatGPT, the latest generation of chatbots. To achieve this, the Uses and Gratifications Theory is used as the framework for the study, as it can identify underlying motivations and the gratifications users derive from using a particular medium. In contrast to previous research that mainly used surveys and questionnaires, this study employs semi-structured interviews to gain insights into users' perspectives and experiences. Affinity diagrams were used to sort the collected empirical data. The sorted data has then been analyzed through the lens of the Uses and Gratifications Theory. The results of the study show that there are four primary motivations for starting and continuing the use of ChatGPT: time efficiency, productivity, curiosity, and trust. It appears that curiosity initiates usage, while time efficiency and productivity are the primary motivations for continued use. Furthermore, trust is considered the critical motivation that needs to be satisfied to maintain user engagement. The conclusion is that future research and design processes could benefit from including people who do not currently use this type of service to identify more underlying causes of lack of trust and motivation. There is also a need to expand or develop new frameworks to explore and identify new motivational factors and gratifications in the evolving landscape of digital services. Finally, it is deemed critical that the continued development of ChatGPT and similar services adopts a user-centered approach to ensure a positive user experience.
22

From Support to Disruption : Highlighting the discrepancy between user needs, current AI offerings and research focus for professional video creators, a situated user study. / Från stöd till störning : Utforska nuvarande AI-tillgänglighet för professionella innehållsskapare och vilka framtida verktyg som kan störa branschen.

van den Nieuwenhuijzen, Sietse January 2023 (has links)
Artificial intelligence (AI) has the potential to transform various industries, including the creative industry [1]. The potential disruption is facilitated by technology-driven products, with these products it is increasingly important to keep user goals, behaviour and needs at the centre during the development and designing phase. Through a situated user study using online content analysis, a survey, and semi-structured interviews I describe the current role of AI tools in the video production industry, and I identify potential future tools that could benefit professional content creators. According to these professional content creators AI tools currently primarily serve a supportive role, enhancing efficiency and video quality while still requiring human input for storytelling and quality assurance. The professionals are increasingly integrating AI into their workflows to be more increase their value as creators. Drawing from a User-Centered Design (UCD) approach I highlight a discrepancy between user needs and research focus, suggesting that future AI tools should prioritize improving client communication, automating non-creative tasks in post-production, and making animation more accessible. As generative video AI continues to develop, ethical concerns surrounding gender and ethnicity bias continue to be an important aspect for future research to ensure equal representation in generated video content. / Artificiell intelligens (AI) har potential att förändra olika branscher, inklusive den kreativa industrin [1]. Den potentiella omvälvningen underlättas av teknikdrivna produkter, och med dessa produkter blir det allt viktigare att hålla användarnas mål, beteende och behov i centrum under utvecklings- och designfasen. Genom en situerad användarstudie med hjälp av innehållsanalys online, en enkät och semistrukturerade intervjuer beskriver jag den nuvarande rollen för AI-verktyg i videoproduktionsbranschen, och jag identifierar potentiella framtida verktyg som kan gynna professionella innehållsskapare. Enligt dessa professionella innehållsskapare har AI-verktyg för närvarande främst en stödjande roll och förbättrar effektiviteten och videokvaliteten samtidigt som det fortfarande krävs mänsklig input för storytelling och kvalitetssäkring. De professionella innehållsskaparna integrerar i allt högre grad AI i sina arbetsflöden för att öka sitt värde som kreatörer. Med utgångspunkt i en användarcentrerad design (UCD) belyser jag en diskrepans mellan användarnas behov och forskningsfokus, och föreslår att framtida AI-verktyg bör prioritera att förbättra kundkommunikationen, automatisera icke-kreativa uppgifter i efterproduktionen och göra animering mer tillgänglig. Eftersom generativ video-AI fortsätter att utvecklas, fortsätter etiska problem kring kön och etnicitet att vara en viktig aspekt för framtida forskning för att säkerställa lika representation i genererat videoinnehåll.
23

Hur påverkar Open AI:s ChatGPT den svenska universitets- och högskoleutbildningen? Ur ett lärarperspektiv

Signell, Petter, Avila, Dorra January 2023 (has links)
Det problem som denna studie fokuserar på är den påverkan Open AI:s nya version av chattboten ChatGPT har på högskoleutbildningen. ChatGPT har fått en enorm spridning bland inte minst universitets- och högskolestudenter och snabbt skapat osäkerhet bland landets utbildningsanordnare. Samtidigt som verktyget ökar möjligheter för inlärning och motivation i studielivet, bidrar det till att minska tröskeln för fusk och plagiarism. Detta ställer krav på lärare att för att ta tillvara möjligheter och minimera risker se över sina undervisnings- och examinationsmetoder. Frågeställningen som valts är: “Hur påverkar ChatGPT den svenska universitets- och högskoleutbildningen sett från lärares perspektiv?”. Metoderna som tillämpades är kvalitativ strategi i form av fenomenologi, som till sin natur är djup och detaljerad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med videokonferensteknik och analyserades med hjälp av en tematisk analys. En utforskande urvalsstrategi användes där åtta kursansvariga högskolelärare från sju svenska lärosäten valdes ut slumpmässigt. Resultatet visar att samtliga lärare tycker sig se samt förutspå en påverkan på universitets-och högskoleutbildningen orsakad av ChatGPT. Synen på hur ChatGPT:s påverkan ser ut samt hur möjligheter tas tillvara och hur risker minimeras varierar väldigt mycket. Lärarna uttrycker oroskänslor kopplade till bristande information kring ämnet och önskar tydligare vägledning från skolledningen. Slutsatsen är att ChatGPT:s existens redan har och kommer att påverka den svenska universitets- och högskoleutbildningen på flera vis. Studien visar att det behövs åtgärder på institutionerna för att vidareutbilda lärarna, implementera ChatGPT i undervisningen, lära studenterna använda ChatGPT på rätt sätt samt ändra examinationsrutiner för att förhindra fusk. Möjligheter som användandet av ChatGPT kommer leda till är ökad jämlikhet, effektivare drift samt kvalitetshöjningar av utbildningar. Riskerna består av att studenternas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga kan minska och att bekvämligheten med ChatGPT riskerar att göra studenterna lata samt att fusket kan öka. Lärarnas och skolledningarnas kompetens och förmåga att anpassa sin undervisning kommer att avgöra om generativ AI som ChatGPT kommer att höja eller sänka kvaliteten i högre utbildning. / The problem this study focuses on is the impact Open AI's new version of the chatbot ChatGPT has on higher education. ChatGPT has gained enormous popularity among not least university and college students and quickly created uncertainty among the country's education providers. While the tool increases opportunities for learning and motivation in student life, it helps to reduce the threshold for cheating and plagiarism. This places demands on teachers to review their teaching and examination methods in order to take advantage of opportunities and minimize risks. The chosen question is “How does ChatGPT affect Swedish university and college education from a teacher's perspective?. The methods applied are qualitative strategy in the form of phenomenology, which by its nature is deep and detailed. Semi-structured interviews were conducted using video conferencing technology and analyzed using a thematic analysis. An exploratory selection strategy was used, where eight course-responsible college teachers from seven Swedish universities were randomly selected. The result shows that all teachers think they see and predict an impact on university and college education caused by ChatGPT. The view of how ChatGPT's impact looks like and how opportunities are taken advantage of and how risks are minimized vary greatly. The teachers express concerns linked to a lack of information about the subject and wish for clearer guidance from the school management. The conclusion is that ChatGPT's existence has already and will affect Swedish university and college education in several ways. The study shows that measures are needed at the institutions to further train the teachers, implement ChatGPT in teaching, teach students to use ChatGPT correctly and change examination routines to prevent cheating. Possibilities that the use of ChatGPT will lead to are increased equality, more efficient operation and quality increases in education. The risks are that students' critical thinking and problem-solving skills may decrease and that the convenience of ChatGPT risks making students lazy and that cheating may increase. The competence and ability of teachers and school leaders to adapt their teaching will determine whether generative AI such as ChatGPT will raise or lower quality in higher education.
24

En studie om ChatGPT som verktyg i programvaruutveckling:Möjligheter och begränsningar / A study on ChatGPT as a tool in software development: Possibilities and limitations

Elias, Khaleel, Yousif, Fahed January 2023 (has links)
Denna studie presenterar en undersökning om användningen av ChatGPT inom programvaruutveckling. Med den snabba tillväxten av artificiell intelligens (AI) och dess inverkan på teknikområdet, har verktyg som ChatGPT blivit alltmer relevanta inom mjukvaruutveckling. Studiens huvudsyfte är att undersöka hur ChatGPT kan fungera som ett verktyg i programvaruutvecklingsprocessen och om det kan bidra till att underlätta utvecklingsprocessen för en utvecklare.Genom en kombination av enkätundersökningar och experiment har studien visat att ChatGPT har potential att vara ett värdefullt verktyg inom programvaruutveckling. Detta genom att erbjuda automatisk kodkomplettering och andra hjälpmedel som kan förbättra utvecklarnas effektivitet. Resultaten från denna studie indikerar att integrationen av AI-verktyg som ChatGPT i mjukvaruutvecklingsprocessen kan leda till förbättrade arbetsflöden och ökad produktivitet. Dock bör ytterligare forskning genomföras för att fullt ut förstå fler potentiella fördelar och utmaningar. För att ytterligare förstå ChatGPT:s roll inom programvaruutveckling rekommenderas det att utföra mer omfattande fältstudier där verktyget används i verkliga utvecklingsprojekt. / This study presents an investigation into the use of ChatGPT in the software development field. With the rapid growth of artificial intelligence (AI) and its impact on the technology field, tools like ChatGPT have become increasingly relevant in software development. The main aim of the study is to investigate how ChatGPT can work as a tool in the software development process and if it can help facilitate the development process for a developer.Through a combination of questionnaire survey and experiments, the study has shown that ChatGPT has the potential to be a tool of great value in software development. This by offering automatic code completion and other aids that can improve developers' efficiency. The results of this study indicate that the integration of AI tools such as ChatGPT into the software development process can lead to improved workflows and increased productivity. However, further research should be conducted to better understand potential benefits and challenges. To further understand ChatGPT's role in software development, it is recommended to conduct more extensive field studies where the tool is used in real world development projects.
25

Framtidens UX-design : En empirisk och explorativ studie om yrkesverksammas inställning till generativa AI-verktyg inom UX-design / The future of UX-design : An empirical and exploratory study of professionals' attitudes towards generative AI tools in UX design

Lind, Tova January 2023 (has links)
No description available.
26

Generative AI as a co-creator in the conception of images / Generativ AI som samskapare i framställningen av bilder

Samuelsson, Carl Sebastian January 2023 (has links)
Generative AI systems for image-creation have taken a giant leap technologically in the last few years, creating opportunities for users and introducing new areas of research for the scientific community. New implementations for these technologies are discovered regularly and due to the complex nature of AI, there is an ongoing discussion among researchers on whether generative AI is yet another tool, or if there is potential for the technology to be something more. The aim of this study is to explore the nuances and complexity of co-creation with generative AI, using post-human and post-anthropocentric perspectives that consider human agencies as entangled with machine agency. To understand whether human-AI co-creation is sustainable and valuable as an activity, a netnographic study was conducted to explore the different aspects of user interaction. Among the most relevant of these aspects were the system limitations, dataset limitations, prompting, user goals and user procedures. The study found that the current limitations to the generative AI systems were too significant for the systems to display a high amount of machine agency. This ultimately pointed to human-AI co-creation being non-sustainable and non-valuable as an activity, but the resultsand following discussion also suggest how we can move on overcoming these limitations. / Generativa AI-system för bildskapande har teknologiskt tagit ett stort kliv framåt de senaste åren, detta har lett till möjligheter för användare och det har introducerat nya forskningsområden för forskarvärlden. Nya tillämpningar för dessa teknologier upptäcks regelbundet. På grund av den komplexa naturen hos AI så pågår en diskussion bland forskare gällande huruvida generativ AI är ett nytt verktyg, eller om det finns potential för teknologin att vara något mer. Denna studies mål är att undersöka nyanserna och komplexiteten hos samskapande med generativ AI, genom att använda post-humanistiska och post-antropocentriska perspektiv som betraktar mänsklig ”agency” som sammanflätad med maskiners ”agency”. För att förstå huruvida människa-AI-samskapande är hållbart och värdefullt så utfördes en netnografisk undersökning för att granska de olika aspekterna med användarinteraktion. Bland de mest relevanta av dessa aspekter var systembegränsningarna, datasetsbegränsningarna, promptning, användarmål och användarprocedurer. Undersökningen visade att de nuvarande begränsningarna hos generativa AI-system är för stora för att systemen skulle kunna uppvisa en hög grad ”maskin-agens”. Detta pekade i slutändan mot att människa-AI-samskapande är ohållbart och icke värdefullt som en aktivitet. Men resultaten och den följande diskussionen antyder också hur vi kan gå vidare med att övervinna dessa begränsningar.
27

Möjligheter och utmaningar med elevers användning av generativ AI i filosofi / Possibilities and Challenges with Pupils’ Use of Generative AI in Philosophy

Fritzson, Fritz-Anton January 2024 (has links)
I detta arbete undersöks och analyseras några möjligheter och utmaningar med elevers användning av generativa AI-verktyg såsom ChatGPT ur filosofilärarens perspektiv med fokus på filosofiämnet i gymnasieskolan. Bland möjligheterna avhandlas individanpassning av undervisningen och bland utmaningarna källkritik och kritiskt tänkande och hur läraren säkrar tillförlitligheten vid examinationer i ljuset av fenomenet generativ AI. En kvalitativ undersökning har utförts bestående av intervjuer med ett litet antal gymnasielärare i filosofi kring hur de förhåller sig till elevers användning av AI-verktyg. Frågor om lärares förhållningssätt till elevers (faktiska eller potentiella) användning av generativ AI och vilka eventuella nya överväganden som AI-verktyg aktualiserar för läraren utreds och diskuteras samt hur filosofiläraren möter de nya utmaningar och realiserar de nya möjligheter som AI aktualiserar. Några goda och dåliga sätt på vilka elever kan använda AI inom filosofi identifieras och förutsättningar för en god elevanvändning analyseras. Filosofiämnet kan bidra till att stärka förutsättningarna för en god användning av AI genom att träna eleverna i förmågor som kritiskt tänkande, att formulera frågor och värdera information samt fördjupning av insikter om centrala begrepp som kunskap och sanning.
28

The impact of integrating Artificial Intelligence into the video games industry. : A case study. / Inverkan av att integrera artificiell intelligens i spelindustrin. : En fallstudie.

Bonn, Nele January 2023 (has links)
Artificial Intelligence (AI) possesses the potential to profoundly reshape numerous established industries, including the video games industry. This transformative potential arises from algorithms that operate not only on a technical level, but also on a creative and artistic level, particularly with the advent of generative AI. To elucidate the current role of AI within the video game industry and identify potential trajectories for development, structured interviews were conducted with programmers, AI experts, and video game professionals. Moreover, the study aimed to discern the areas in which generative AI will have the most significant impact. The primary findings indicate that AI should function as an assistant, offering suggestions rather than making decisions. Furthermore, AI facilitates increased diversity and accessibility within the industry through enhanced representation. Urgent discussions regarding the protection of artists and the ethical implications of these advancements are crucial for timely legislation development. The study also revealed that AI currently assumes a supportive role, augmenting human labor efficiency. It is employed for tasks such as balancing gameplay, matchmaking, debugging, anti-cheat mechanisms, and non-player character (NPC) dialogue. Human input remains indispensable, particularly in the creative domain and quality assurance processes. Lastly, the report underscores the opportunities and challenges presented by these technical advancements and proposes potential solutions. The findings contribute to a comprehensive comprehension of the implications of AI and generative AI within the industry and offer recommendations for their responsible and ethical utilization. / Artificiell intelligens (AI) har potentialen att på ett djupgående sätt omforma flera etablerade branscher, inklusive spelindustrin. Denna transformerande potential uppstår från algoritmer som inte bara fungerar på en teknisk nivå, utan även på en kreativ och konstnärlig nivå, särskilt med framväxten av generativ AI. För att belysa den nuvarande rollen för AI inom spelindustrin och identifiera potentiella utvecklingsriktningar genomfördes strukturerade intervjuer med programmerare, AI-experter och spelbranschens yrkesverksamma. Dessutom syftade studien till att fastställa de områden där generativ AI kommer att ha störst påverkan. De primära resultaten indikerar att AI bör fungera som en assistent och erbjuda förslag istället för att fatta beslut. Dessutom underlättar AI ökad mångfald och tillgänglighet inom branschen genom förbättrad representation. Brådskande diskussioner om skyddet av konstnärer och de etiska konsekvenserna av dessa framsteg är avgörande för en tidig lagstiftningsutveckling. Studien visade också att AI för närvarande antar en stödjande roll genom att öka effektiviteten hos mänskligt arbete. Den används för uppgifter som att balansera gameplay, matchmaking, felsökning, fuskförebyggande mekanismer och dialog för icke-spelarkaraktärer (NPC). Mänsklig input förblir oumbärlig, särskilt inom den kreativa domänen och kvalitetssäkringsprocesser. Slutligen understryker rapporten de möjligheter och utmaningar som dessa tekniska framsteg medför och föreslår potentiella lösningar. Resultaten bidrar till en omfattande förståelse av konsekvenserna av AI och generativ AI inom branschen och erbjuder rekommendationer för deras ansvarsfulla och etiska användning.
29

Artificiell intelligens för mjukvaruutveckling : En studie om användning och kvalitet / Artificial intelligence for software development : A study on usage and quality

Gustafsson, Anton, Kristensson, Martin January 2023 (has links)
Studiens syfte är att bedöma till vilken utsträckning AI kan ersätta en människa i rollen som mjukvaruutvecklare utifrån ett kvalitativt perspektiv på kod. Detta görs genom att besvara forskningsfrågorna som lyder: “Hur använder mjukvaruutvecklare sig av generativ AI vid utvecklingsutmaningar?” och “Vad är mjukvaruutvecklares uppfattning om kvaliteten på autogenererad kod skapad av en generativ AI såsom Chat GPT?”. För att besvara frågorna har en kvalitativ metod applicerats. En litteraturundersökning startade studien och tillsammans med en ny modell som baseras på McCall quality model och Boehm quality model. Från detta har en intervjuguide skapats som används i semistrukturerade intervjuer genomförda med erfarna mjukvaruutvecklare. Resultatet visar att kod skapad av generativ AI är ett bra hjälpmedel och verktyg som kan effektivisera en mjukvaruutvecklare och att det används på det sättet idag. Däremot så visar resultaten också att koden som genereras av en generativ AI inte är tillräckligt bra och kan inte användas utan att förändringar eller åtgärder görs då det saknas kvalitet. Slutsatserna som dras är att mjukvaruutvecklare använder sig av generativ AI som ett hjälpmedel men att AI:n inte är kapabel att hantera en uppgift på egen hand, därav är det inget hot mot någon anställning för mjukvaruutvecklare. Framtida forskning bör göras på autogenererad kod. Fler verktyg bör undersökas för att utvidga kunskapen om dess kapacitet samt bör det undersökas vilken inverkan generativ AI kan ha på andra branscher. / The aim of this study, conducted and written in Swedish, is to assess the potential of replacing a human software developer with generative AI. The study evaluates the quality of code generated by a generative AI model, this is done by answering the following research questions: “How do software developers use generative AI for development challenges'' and “How do software developers perceive the quality of code autogenerated by a generative AI such as Chat GPT”. To answer the questions we employ a qualitative research method. The study began with a literature review and based our evaluation of software quality on a hybrid model that modifies and combines McCall quality model and Boehm software quality model. The literature review and the hybrid model was used as a base to shape an interview guide. The interview guide was used in semistructured interviews conducted with experienced software developers. The results suggest that autogenerated code from generative AI is a viable aid for software developers as it makes them more effective in a number of tasks. However, the results also show that the autogenerated AI code has insufficient quality as a complete solution, and therefore often requires further fine-tuning and improvements from software developers. From the results, we conclude that software developers do use generative AI as a tool while writing code. Generative AI enhances software developers effectiveness but the current state of generative AI cannot fully replace a human software developer hence it is not a threat to any employment. Future research should be conducted on auto generated code. Some more tools should be studied to broaden the knowledge on its capabilities as well as looking at the implications that generative AI have on other industries.
30

Den etiska nyckeln till Generativ AI : En kvalitativ studie om hur ledare uppfattar etiska utmaningar i användningen av Generativ AI

Ferens, Natalia, Carcamo, Philip January 2024 (has links)
En ökande användning av generativ artificiell intelligens (AI) i olika sektorer har medfört etiska utmaningar som måste hanteras för att säkerställa ansvarsfull och etisk användning av denna teknologi. Syftet med denna studie var att utforska och identifiera de etiska utmaningarna som kan uppkomma genom att analysera ledarnas tidiga erfarenheter av interaktion med och intryck av generativ AI. För att besvara studiens forskningsfråga genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som samlade in empirisk data. Studien inkluderade också en litteraturöversikt för att belysa relevanta etiska perspektiv och ramar. Genom en tematisk analys av den insamlade datan framkom följande slutsatser: ledare som interagerade med generativ AI ställdes inför etiska utmaningar som inkluderade frågor om källkritik, ansvar och rättvisa. Ledare svarar på dessa utmaningar genom att anta ett etiskt ansvarigt agerande, vilket omfattar erkännandet av mänsklig expertis i AI-assisterade beslutsprocesser, samt engagemang i källkritik och ansvarsfull styrning. Resultaten diskuteras i ljuset av etiska teorier och perspektiv för att förstå de olika aspekterna av de etiska dilemman som generativ AI kan ge upphov till. / An increasing use of generative artificial intelligence (AI) across various sectors has brought about ethical challenges that must be addressed to ensure responsible and ethical utilization of this technology. The purpose of this study was to explore and identify the ethical challenges that may arise by analyzing leaders' early experiences of interacting with and impressions of generative AI. To address the research question of the study, a qualitative study was conducted using semi-structured interviews to collect empirical data. The study also included a literature review to illuminate relevant ethical perspectives and frameworks. Through a thematic analysis of the collected data, the following conclusions emerged: leaders who interacted with generative AI faced ethical challenges that included issues of source criticism, responsibility, and fairness. To address these challenges, leaders adopt an ethically defensible approach by recognizing the value of human expertise in decision-making supported by AI, exercising source criticism, and responsible governance. The results are discussed in light of ethical theories and perspectives to understand the various aspects of the ethical dilemmas that generative AI may give rise to.

Page generated in 0.0821 seconds