<p>Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:  </p><p>• <em>Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den <em>politiska kris som ett ministermord innebär?</em> </em></p><p>• <em>Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? </em></p><p>• <em>Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det? </em><em> </em></p><p>Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället. Detta medförde att problematiken kring ministermordet minimerades eftersom talen skapade en framtidstro och ett lugn. Göran Perssons övergripande syfte var att få svenska befolkningen att delta i folkomröstningen och hans genreval bidrog till ett högt valdeltagande. Några retoriska medel han använde sig av var enande symboler och stilfigurer. En attityd han skapade var hopp.  </p> / <p>The objective with this essay is to investigate the sense of importance the epidictic genre genus demonstrativums has in political crisis communication and the objectives were: </p><p>• <em>How has the genre genus demonstrativum been used as a tool in communication by the Head of the Swedish Government, Göran Persson, when a minister was murdered? </em></p><p>• <em>What is Göran Persson´s agenda and in which rhetorical strategies is he trying to <em>create a sense of meaning through this political crisis? </em> </em></p><p>• <em>What attitudes is Göran Persson attempting to get the audience to adapt and how does <em>he do that? </em> </em></p><p>The base for this essay is four different speeches and the overall method was structural analysis followed by a stylistic-, ideology- and rhetorical analysis. I have built my essay on theories by Elmelund Kjeldsen and Johannesson. This essay shows that the genre genus demonstrativum unites the citizens in a community of crisis. Rather than focusing on the negative aspect of the actual murder, Göran Persson chooses to celebrate the memory of the Minister Anna Lindh as a symbol of democracy. By doing this, Göran Persson managed to create a common feeling of hopefulness. As a result, the political implications declined tremendously. His overall purpose was to increase the number of votes in the upcoming public election. An agenda that his choice of genre helped him achieve. A few of his rhetorical strategies were uniting symbols and the use of stylistic figures. A common attitude he managed to create among the Swedish citizens was hope.</p>

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:   • Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär?  • Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet?  • Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?   Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället. Detta medförde att problematiken kring ministermordet minimerades eftersom talen skapade en framtidstro och ett lugn. Göran Perssons övergripande syfte var att få svenska befolkningen att delta i folkomröstningen och hans genreval bidrog till ett högt valdeltagande. Några retoriska medel han använde sig av var enande symboler och stilfigurer. En attityd han skapade var hopp. / The objective with this essay is to investigate the sense of importance the epidictic genre genus demonstrativums has in political crisis communication and the objectives were:  • How has the genre genus demonstrativum been used as a tool in communication by the Head of the Swedish Government, Göran Persson, when a minister was murdered?  • What is Göran Persson´s agenda and in which rhetorical strategies is he trying to create a sense of meaning through this political crisis?   • What attitudes is Göran Persson attempting to get the audience to adapt and how does he do that?   The base for this essay is four different speeches and the overall method was structural analysis followed by a stylistic-, ideology- and rhetorical analysis. I have built my essay on theories by Elmelund Kjeldsen and Johannesson. This essay shows that the genre genus demonstrativum unites the citizens in a community of crisis. Rather than focusing on the negative aspect of the actual murder, Göran Persson chooses to celebrate the memory of the Minister Anna Lindh as a symbol of democracy. By doing this, Göran Persson managed to create a common feeling of hopefulness. As a result, the political implications declined tremendously. His overall purpose was to increase the number of votes in the upcoming public election. An agenda that his choice of genre helped him achieve. A few of his rhetorical strategies were uniting symbols and the use of stylistic figures. A common attitude he managed to create among the Swedish citizens was hope.

I denna uppsats undersöks Nobelpristagaren Selma Lagerlöfs tal genom att identifiera och analysera talens retoriska egenskaper. Syftet är att ge en bild av hur författaren använder sig av troper och figurer (stilfigurer) och vilka funktioner de fyller. Stilanalysen som görs kopplas även till den klassiska retorikens talarplikter. Materialet i undersökningen består av fyra tal och metoden som används är kvalitativ. Resultatet visar att Lagerlöf varierar användningen av stilfigurer och åstadkommer en dynamik som bidrar till talens effekter. Dessutom framkommer att den höga stilen i talen emellanåt blandas upp med en scenisk framställning där det personliga tilltalet har en betydande roll. I dessa tal uppfyller Lagerlöf de retoriska plikterna. Undersökningens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning