Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa evidens kring diabetes typ 1 och dess påverkan på barn och ungdomars orala hälsa. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie. Inklusionskriterier var att de skulle ha publicerats mellan år 2008 till 2018, vara peer-reviewed granskade samt ha ett åldersspann på deltagare från 3  till 18 år. Efter en kvalitetsgranskning bedömdes 21 artiklar uppfylla kriterier till grund för studien. Artiklarna som användes har samtliga studerat diabetes typ 1 och dess påverkan på barn och ungdomars orala hälsa. Resultat: Resultatet påvisade att sjukdomen diabetes typ 1 har en påverkan på barn och ungdomars orala hälsa. Gingivit, karies, parodontit, oral candidos, plack samt tandsten är orala besvär som har visat sig ha en högre prevalens hos barn med diabetes i jämförelse med friska barn, enligt tidigare evidens. Resultatet i studierna varierade i en viss utsträckning beroende på olika utfallsmått och metoder. Slutsats: En sammanställning av studier visade ett samband mellan barn och ungdomar med diabetes typ 1 och en försämrad oral hälsa, där plack och gingivitförekomsten var som högst. Mer forskning generellt krävs kring hur diabetes typ 1 påverkar den orala hälsan hos barn och ungdomar, i syfte om att få en heltäckande bild. / Purpose: The purpose of the literature overview was to study evidence for type 1 diabetes impact on children and adolescents oral health. Method: The study was a general literature study. The inclusion criteria were that they should have been published between 2008 until 2018, peer-reviewed and have an age range of children up to 18 years. After a quality review, 21 articles were used in this study. The articles that was used, have all studied diabetes type 1 and its impact on children and adolescents oral health. Result: The result showed that the disease type 1 diabetes has an effect on the oral health of children and adolescents. Gingivitis, caries, periodontitis, oral candidos, plaque and calculus are oral disorders that has been shown having a higher prevalence in children with diabetes in comparison to healthy children. The results in the studies varied to a certain extent due to different outcome measures and methods. Conclusion: Previous studies have shown a relationship between children and adolescents with type 1 diabetes and their impaired oral health, where plaque and gingivitis were most prevalent. More research is generally required on how diabetes type 1 affects the oral health of children and adolescents in general.

Bakgrund: Gingivit och parodontit benämns som parodontala sjukdomar som främst initieras av bakterier, oftast i form av dentalt plack. Parodontit kan uppstå som följd av en obehandlad gingivit som har progredierat. Sjukdomen förekommer i olika svårighetsgrader, såsom kroniskt och aggressivt tillstånd, och kan förekomma hos barn. Det existerar i dagsläget få forskningsstudier avseende barns kunskaper kring parodontala sjukdomar respektive förekomsten av parodontit hos denna grupp individer. Syftet var att undersöka kunskapen hos en grupp barn 12- till 14-åringar avseende parodontala sjukdomar och dess sjukdomsförlopp. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie tillämpades med hjälp av en enkätundersökning. Studiens urval omfattade barn i åldrarna mellan 12 till 14 år från Norrköping, Sverige. Insamlat data bearbetades och analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat: I studien deltog sammanlagt 73 barn. Majoriteten av barnen uppvisade vetskap kring begreppet tandköttsinflammation (67,1 %) samt hur sjukdomen bildas (57,5 %). Det påvisades statistiskt signifikanta skillnader mellan könen gällande gingivit och dess sjukdomsförlopp. Endast ett fåtal (5,5 %) av samtliga barn hade rätt kunskap kring parodontit. Ingen statistisk signifikant skillnad mellan åldersgrupperna respektive könen vad gäller kunskap om parodontit kunde påvisas. Slutsats: Barnen uppvisade kunskaper kring de parodontala sjukdomarna och dess sjukdomsförlopp, dock med en viss variation. Resultatet bör beaktas med försiktighet och vidare forskning kring barns kunskaper om parodontala sjukdomar är nödvändigt i förebyggande syfte. / Background: Gingivitis and periodontitis, termed as periodontal diseases, are foremost initiated by bacteria, frequently by the association of dental plaque. The development of periodontitis could most likely be as a result of an untreated gingivitis. Periodontitis appears in different conditions of severity, such as aggressive or chronic, and could occur on young individuals. There are few studies about the occurrence of periodontitis on young individuals and their knowledge of periodontal diseases. The aim was to investigate children’s knowledge on periodontal diseases and its progression. Method: A cross- sectional study and a questionnaire was performed. The sample of this study included children aged between 12 to 14 years old from Norrköping, Sweden. Collected data was analyzed by the statistical programme SPSS. Results: A total of 73 children participated in this study. The majority of children had knowledge about the definition of gingivitis (67,1 %) and how it develops (57,5 %). The results about gingivitis and its progression showed a statistically significant difference between gender. However, there were only a few participants (5,5 %) that had proper knowledge about periodontitis. There was no significant difference between the age-groups and sex in terms of knowledge of the disease. Conclusion: The children had a certain knowledge about the periodontal diseases and its progression, with a certain variation. The results should be considered with some deliberation, further research is needed for preventive measures.

AIM: The overall aim of this thesis was to study culture as an oral health determinant for dental caries and gingivitis in children living in Jönköping, Sweden, in relation to children living in Da Nang, Vietnam. MATERIALS AND METHODS: In 1993 and 2003, cross-sectional studies with clinical examinations and questionnaires were performed in Jönköping, Sweden, with a random sample of 130 children from each of four age groups; 3, 5, 10 and 15 years. The final study sample comprised 739 children, 154 (21%) with two foreign-born parents and 585 (79%) with two Swedish-born parents (Paper I). In 2000, all 15-year-olds (n=143) at one school in Jönköping, Sweden, were asked to participate in a questionnaire study connected to clinical data. The final sample comprised 117 individuals, 51 (44%) with foreign-born parents and 66 (56%) with Swedish-born parents (Paper II). In 2008, a cross-sectional study with clinical examinations and questionnaires was performed in Da Nang, Vietnam with 840 randomly selected children, 210 in each of four age groups; 3, 5, 10 and 15 years. The final sample comprised 745 individuals (Papers III and IV). RESULTS: In 2003, the mean number of decayed (initial and manifest) and filled tooth surfaces was significantly higher in all age groups in children with foreign-born parents compared with children with Swedish-born parents. The gap between children with foreign-born parents and Swedish-born parents increased over the ten-year period from 1993 to 2003. The odds ratio of dental caries development among 10- and 15-year-old children with foreign-born-parents was more than six times higher than for their counterparts with Swedish-born parents (Paper I). Fifteen-year-olds born in Sweden of foreignborn parents and those who had immigrated before one year of age had a caries prevalence similar to 15-year-olds with Swedish-born parents, whereas the caries prevalence in children who had immigrated to Sweden after 7 years of age was 2-3 times higher (Paper II). Among the 3- and 5-year-olds in Vietnam, 98% suffered from dental caries, compared with 91% of 10- and 15-year-olds (Paper IV). The distribution of the most frequent values of decayed and filled primary tooth surfaces (dfs) in 5-year-olds was 16–20, and of decayed and filled permanent tooth surfaces (DFS) in 15-year-olds was 1–5. The maximum dfs was 76–80, and significant numbers of children had dfs between 20 and 50. The percentage of tooth sites with plaque and gingivitis was higher for children in all age groups with foreign-born parents compared with children with Swedish-born parents, except among the 15-year-olds in 2003. In Vietnam, the prevalence of plaque and gingivitis was high in all age groups, especially in 10- and 15-year-olds. Fifteen-yearolds in Sweden with foreign-born parents had a higher intake of snack products between principal meals compared with 15-year-olds with Swedish-born parents (Paper II). In Sweden, most children in all age groups brushed their teeth themselves or with help from their parents twice or more than twice a day (Paper I). Among 3- and 5-year-olds in Vietnam, about half of the parents reported that their children brushed their teeth themselves or with help from parents twice or more than twice a day (Paper III). All 3-year-olds and 99% of 5-year-olds in Sweden brushed their teeth with fluoride toothpaste (Paper I). Among 15-year-olds in Sweden with foreign-born parents, 88% reported that they brushed their teeth with fluoride toothpaste at least twice a day compared with 98% of 15-year-olds with Swedish-born parents (Paper II). In Vietnam, 44–78% of the children used fluoride toothpaste for toothbrushing and 51% consumed sweets between principal meals at least once a day (Paper III). Sweetened milk was the most common source of this sugar intake for the 3- and 5-year-olds (Paper III). CONCLUSIONS: Culture is an important oral health determinant for dental caries and gingivitis in children. There is an urgent need to improve oral health care promotion and preventive programmes for children with foreign-born parents in Sweden, but also a great need for such programmes for children in Vietnam. / SYFTE: Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera kultur som en oral bestämningsfaktor för karies och gingivit hos barn boende i Jönköping, Sverige, i relation till barn boende i Da Nang, Vietnam. MATERIAL OCH METOD: Under 1993 och 2003 utfördes två epidemiologiska tvärsnittsstudier i Jönköping med ett slumpmässigt urval av individer i åldersgrupperna 3, 5, 10 och 15 år. Samtliga individers orala hälsa undersöktes kliniskt och röntgenologiskt. Barnen, eller deras föräldrar, svarade även på ett frågeformulär avseende sociodemografi, attityder till och kunskaper om tänder samt munhälsovanor. Totalt omfattade studien 739 barn och ungdomar, 154 med två utrikes födda föräldrar och 585 med två svenskfödda föräldrar (Paper I). I en annan studie inbjöds 143 15-åringar på en kommunal skola i Jönköping att delta (Paper II). Av dessa deltog 117 personer; 51 med två utrikes födda föräldrar och 66 med två svenskfödda föräldrar. Alla ungdomar intervjuades med hjälp av ett strukturerat frågeformulär där kostfrågor förtydligades med visualisering, dvs exempel på förpackningar och varor. Information om karies (DFS) samlades in från journaler från Folktandvården, Landstinget i Jönköpings län. Under 2008 genomfördes en epidemiologisk tvärsnittsstudie i Da Nang, Vietnam med 840 slumpmässigt utvalda barn, 210 individer i åldersgrupperna 3, 5, 10 och 15 år, där det slutliga urvalet omfattade 745 individer. Samtliga individers orala hälsa undersöktes kliniskt. Barnen, eller deras föräldrar, svarade även på ett frågeformulär avseende sociodemografi, attityder till och kunskaper om tänder samt munhälsovanor (Papers III och IV) RESULTAT: År 2003 var antalet karierade och fyllda tandytor (dfs/DFS) statistiskt signifikant högre i alla åldersgrupper hos svenska barn med två utrikes födda föräldrar jämfört med barn med två svenskfödda föräldrar och klyftan mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund ökade under tioårsperioden 1993-2003. Risken för att utsättas för karies bland 10- och 15-åringar med utländsk bakgrund var mer än sex gånger högre jämfört med 15-åringar med svensk bakgrund (Paper I). Femtonåringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar som hade kommit till Sverige före ett års ålder, hade en kariesprevalens som liknade den hos 15-åringar med svenskfödda föräldrar, medan barn som hade invandrat till Sverige efter sju år ålder hade en 2-3 gånger högre kariesprevalens (Paper II). Bland 3- och 5-åringar i Vietnam hade 98 % karies, hos 10- och 15-åringar var motsvarande siffra 91 % (Paper IV). De mest frekventa värdena av antalet kariesskadade och fyllda tandytor på primära tänder hos barn i 5-års-ålder var 16-20, och de mest frekventa värdena av kariesskadade och fyllda tandytor på permanenta tänder hos barn i åldern 15 år var 1-5. De maximala värdena av kariesskadade och fyllda primära tandytor var 76-80, och det fanns ett stort antal barn med mellan 20 och 50 skadade och fyllda primära tandytor. Procentandelen tandytor med plack och gingivit var numeriskt högre i alla åldersgrupper i Sverige hos barn med utländsk bakgrund jämfört med barn med svensk bakgrund, utom mellan 15-åringar år 2003. I Vietnam var förekomsten av plack och gingivit mycket hög i alla åldersgrupper och i synnerhet hos 10- och 15-åringar. I Sverige borstade de flesta av barnen i alla åldersgrupper sina tänder själva eller med hjälp av sina föräldrar två eller mer än två gånger per dag (Paper I). Bland 3- och 5-åringar i Vietnam rapporterade ungefär hälften av föräldrarna att barnen borstade tänderna själva eller med hjälp av föräldrar två eller mer än två gånger per dag (Paper III). Alla 3-åringar och 99 % av 5-åringar i Sverige borstade tänderna med fluortandkräm (Paper I). Bland 15-åringar med utländsk bakgrund uppgav 88 % att de borstade tänderna med fluortandkräm minst två gånger om dagen jämfört med 98 % av 15-åringarna med svensk bakgrund (Paper II). I Vietnam borstade 44 %-78 % av barnen tänderna med fluortandkräm (Paper III). Femtonåringar i Sverige med utländsk bakgrund hade ett högre intag av sötsaker mellan huvudmåltider jämfört med ungdomar med svensk bakgrund (Paper II). I Vietnam konsumerade 51 % av barnen sötsaker mellan huvudmåltiderna minst en gång om dagen. Sötad mjölk var den vanligaste källan till detta sockerintag för 3- och 5-åringar (Paper III). SLUTSATSER: Kultur är en viktig bestämningsfaktor för karies och gingivit hos barn. Det finns ett överhängande behov av att förbättra promotion och preventionsprogram avseende oral hälsa bland barn i Sverige med utrikes födda föräldrar men också ett stort behov för barnen i Vietnam.

Objective: To evaluate in humans the efficacy of power driven interdental cleaning tools in addition to tooth-brushing compared to tooth-brushing alone or any non-power driven interdental cleaning tool in addition to tooth-brushing on dental plaque removal and prevention of gingivitis.   Introduction: Daily mechanical self-care disruption of dental plaque is considered important for oral health maintenance. Tooth-brushing, which is the most common method for removing dental plaque, has only a marginal effect on the interdental spaces between the teeth. Therefore, special cleaning tools are necessary for plaque removal in these areas. Dental floss has long been considered “the golden standard” of interdental cleaning and is often recommended by dental health professionals. Powered interdental tools are an alternative that in certain studies have proven to be efficient on plaque and bleeding.   Method: Two internet sources (PubMed and Cochrane Central) were searched for studies investigating the efficacy of powered interdental tools on the parameters of plaque, gingivitis and bleeding in comparison to tooth-brushing only or tooth-brushing and any non-powered interdental tool. The PRISMA 2009 protocol was adopted and studies included were analysed for results and homogeneity. Bias across studies was estimated according to a protocol by SBU.   Results: 14 articles were found relevant to the research question and analysed for data on plaque, gingivitis and bleeding. Studies were grouped according to type of device investigated. The groups consisted of oral irrigation with water on patients with natural teeth or undergoing orthodontic treatment plus a group on other interdental tools. The results show that power interdental tools have a significant ability to decrease plaque, gingivitis and bleeding. / Syfte: Syftet med studien var att söka evidens för maskinella interdentala hjälpmedels effekt på plackborttagning, gingivit och blödning och om de har en tilläggseffekt utöver tandborstning jämfört med endast tandborstning eller tandborstning i kombination med manuella interdentala hjälpmedel på människor.   Introduktion: Daglig plackborttagning är viktig för att uppnå god oral hälsa. Tandborstning är den vanligaste metoden för att ta bort plack men har endast en marginell åtkomst till det interdentala utrymmet mellan tänderna, därför behövs specielle hjälpmedel för plackborttagning i dessa utrymmen. Tandtråd har länge betraktats som ”en gyllene standard” för rengöring mellan tänderna och rekommenderas oftast av tandvården. Maskinella hjälpmedel är ett alternativ som i vissa studier har visat sig vara effektiva mot plack och blödning.   Metod: Två databaser genomsöktes (PubMed och Cochrane Central) för studier av maskinella interdentala hjälpmedel och deras effektivitet på plack, gingivit och blödning i jämförelse med tandborstning, eller tandborstning med manuella interdentala hjälpmedel. Ett protokoll för systematiska litteraturstudier (PRISMA 2009) följdes och inkluderade studier bearbetades med avseende på resultat och risk för systematiska fel med hjälp av en mall från SBU.   Resultat: Totalt 14 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades i studien och data för plack, gingivit och blödning analyserades. Studierna grupperades i enlighet med vilken typ av hjälpmedel de utgjorde. Grupperna bestod av vattenflossers (oral irrigators) använda av patienter med egna tänder och/eller med fast tandställning samt en grupp övriga maskinella hjälpmedel. Resultatet pekar på att maskinella interdentala hjälpmedel har en signifikant effekt på plack, gingivit och blödning och kan rekommenderas till patienter som alternativ till manuella hjälpmedel.

Aim:The aim of the thesis was to study the effect of a self-care education in oral health for a group of dental nurse students in Danang, Vietnam. Methods: A quantitative intervention study was performed consisting of 53 selected participants, who were clinically examined to measure the dental biofilm and gingival inflammation. The intervention was a self-care education session where both information and instruction about the materials and methods of self-care in toothbrush technique and interdental cleaning were included. Results: The self-care education in oral health proved to have an effect on the students' oral hygiene. There was a statistically significant difference between the first and the second examination of the gingival inflammation. No statistically significant difference was found between the first and second examination of dental plaque but plaque score of buccal, lingual and distal surfaces significantly decreased before the second examination.The results did not show any significant difference between the group from the rural area and the group from the urban area. Conclusion:The result of the study shows that the self-care education in oral health had a positive impact on the participant´s oral hygiene. It would be beneficial to develop a self-care educational program for the population in Vietnam to improve the oral hygiene.Through knowledge and information about good self-care habits and its positive effects, more people can achieve a better and healthier oral health as a result. / Syfte:Syftet med studien var att studera effekten av en given egenvårdsutbildning i oral hälsa för en grupp dental nurse studenter i Danang, Vietnam. Metod:En kvantitativ interventionsstudie utfördes, bestående av 53 utvalda deltagare som undersöktes kliniskt för att mäta dental biofilm och gingival inflammation. Interventionen var en egenvårdsutbildning där information och instruktion i material och metoder för egenvård i tandborstteknik och approximal rengöring inkluderades. Resultat:Egenvårdsutbildningen i oral hälsa visade sig ha effekt på studenternas munhygien. Det var en statistiskt signifikant skillnad mellan den första och den andra undersökningen av gingival inflammation. Ingen statistiskt signifikant skillnad uppnåddes mellan den första och andra undersökningen av dentalt plack. Dock sjönk plackförekomsten på de buccala, linguala och distala ytorna avsevärt innan den andra undersökningen. Resultaten visade inte någon signifikant skillnad mellan gruppen från landsbygd eller gruppen från tätort. Slutsats:Resultatet av studien visar att egenvårdsutbildningen haft en positiv inverkan på deltagarens munhygien. Det skulle vara fördelaktigt att utveckla ett egenvårdsprogram för befolkningen i Vietnam för att allmänt förbättra den orala hygienen. Genom kunskap och information om goda egenvårdsvanor och dess positiva effekter kan fler människor uppnå en bättre och hälsosammare oral hälsa.

Bakgrund: Individer med utländsk bakgrund tenderar ha sämre oral hälsa än svenskfödda individer. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå och kön. Invandringen till Sverige ökar och därför är det viktigt att studera nyanländas munhygienvanor samt kunskap om orala sjukdomar som karies, gingivit och parodontit för att kunna bemöta dessa individer utifrån deras behov. Syfte: Syftet med studien var att studera munhygienvanor samt kunskap gällande orala sjukdomar hos vuxna nyanlända med utländsk bakgrund. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkätundersökning som datainsamlingsmetod på SFI-skolor i Jönköpings kommun. Totalt 99 individer deltog i studien. Chi-två tester gjordes för jämförelse mellan grupper indelade efter utbildningsnivå. Resultat: Totalt 88,9% respektive 81,8% svarade att bakterier är en bakomliggande orsak till karies och parodontit. En statistisk signifikant skillnad visades vid jämförelse mellan högre och lägre utbildningsnivå avseende rökning som orsak till gingivit. Majoriteten av deltagarna borstade tänderna 2ggr/dagligen med fluortandkräm och 14,1% använde sig av approximalahjälpmedel 1gg/dag. Slutsats: Studiens resultat visade att deltagarna hade kunskap om orsaksfaktorer avseende karies och parodontit men bristande kunskap avseende gingivit. Deltagarna hade även goda tandborstningsvanor men bristande användning av approximalahjälpmedel och fluorpreparat. / Background: Individuals with foreign backgrounds tend to have poorer oral health than Swedishborn. This may be depending on socioeconomic factors such as education and gender. Immigration to Sweden is increasing, and therefore it is important to study oral hygiene habits and knowledge of oral diseases among newly arrived immigrants. Aim: The aim was to explore oral hygiene habits and knowledge about oral diseases of newly arrived immigrants. Method: A quantitative cross-sectional with questionnaire survey at Swedish For Immigrants’ schools in Jönköping. A total of 99 people participated in the study. Chi-two tests were made for comparison between groups by education level. Results: Totally 88.9% and 81.8% replied that bacteria are an underlying cause of caries and periodontitis. A statistically significant difference was shown between higher and lower levels of education regarding smoking as a cause of gingivitis. The majority of participants brushed their teeth 2/daily with fluoride toothpaste and 14.1% were using auxiliary aids 1/day. Conclusion: The results of the study showed that participants had knowledge about causal factors regarding caries and periodontitis, but lack of knowledge about gingivitis. The participants also had good tooth brushing habits but lacked usage of use of interproximal aids and fluoridated agents.

Tusentals människor tvingas fly sina hemländer på grund av bland annat krig, förföljelse och våld. Under 2015 migrerade 60 miljoner vuxna och barn och ungdomar under 18 år. Syfte: Att beskriva den orala hälsan hos flyktingbarn. Metod: Allmän litteraturstudie. Litteratursökningen utfördes i tre databaser: CINAHL, DOSS och MEDLINE. Totalt valdes 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2014–2023. Resultat: Resultatet visar att de mest förekommande orala sjukdomarna bland flyktingbarn är karies och gingivit. Riskfaktorer för den orala hälsan identifieras som tillgång till tandvård och munhygienartiklar, socioekonomisk status och kost. Barn på flykt under en längre tid anses vara mer benägna att ha högre antal kariesskador jämfört med de motsvarande barnen på flykt under en kortare tid. Slutsats: Karies och gingivit är de mest förekommande orala sjukdomarna hos flyktingbarn. Riskfaktorerna som svårigheter med tillgång till tandvård och munhygiensartiklar, kost och socioekonomisk status är vanligt förekommande vilket påverkar förekomsten av karies och gingivit. / Thousands of people are forced to flee their home countries because of war, persecution and violence. In 2015, 60 million adults, children and adolescents under the age of 18 emigrated. Aim: To describe the oral health of refugee children. Method: Literature review. The literature search was performed in three databases. 16 scientific articles were selected that were published between 2014-2023. Results: The results show that the most prevalent oral diseases among refugee children are caries and gingivitis. Risk factors for oral health are identified as access to dental care and oral hygiene items, socioeconomic status and diet. Children on the move for a longer period of time are considered to be more likely to have higher rates of dental caries compared to their counterparts on the move for a shorter period of time. Conclusion: Dental caries and gingivitis are the most common oral diseases in refugee children. Risk factors such as difficulties in accessing dental care and oral hygiene products, diet and socioeconomic status are common and influence the prevalence of caries and gingivitis.