Abstract: The main purpose of this academic work is to study how Corporate Social Responsibility (CSR) is incorporated in companies in pharmaceutical industry, with emphasis on the interaction between the enterprise and the community. The goal is to understand what benefits may this collaboration bring in the long-term. In order to fulfil these objectives, a study case was built based on GlaxoSmithKline Plc., which has been using these practices and has a valuable impact in the countries it is present in. The study insists on the necessity of seeing CSR as a part of any successful business strategy involving all members of the value chain. Patient is the one who benefits the most from CSR activities in pharmaceutical industry, and patient is the one who pays and talks.

As a goal of my thesis a have desided to evaluate company GlaxoSmithKline sro. Firstly, I conducted a strategic analysis in which I focused on the macro and micro environment. Then I continued with a financial analysis of the company, during which I apllied the horizontal, vertical and ratio analysis. That showed that company management is fine and it is possible to determine the value of the company. To confirm this fact, I applied bankruptcy and credibility models. Then I continued with the evaluation of the company for which I used a two-stage DFC entity method. The result was subsequently supplemented by a sensitivity analysis and alternative assessment company using the book value.

No description available.

L'idée de cette recherche part du constat qu'il existe, encore aujourd'hui, de fortes inégalités d'accès aux médicaments entre le Nord et le Sud. Ces inégalités sont frappantes pour bon nombre de maladies mais le cas du VIH/Sida, maladie qui touche aussi bien les pays développés que les pays pauvres et qualifiée de « pandémie du XXIème siècle », a retenu notre attention. En effet, depuis l'apparition des trithérapies en 1996, la gravité de la situation dans les pays les moins avancés à cause des ravages de la maladie a attiré l'attention du monde entier sur la nécessité de l'amélioration de l'accès aux médicaments anti-Sida dans ces pays. Partagée entre sa vocation de santé publique et sa perpétuelle recherche de profit, l'industrie pharmaceutique devient alors la cible de nombreuses critiques. Ainsi, le but de cette recherche est de montrer comment certaines entreprises de l'industrie pharmaceutique ont réagi face aux pressions exercées par leur environnement face à la controverse de l'accès aux médicaments anti-Sida dans les pays les moins avancés. Cette recherche qualitative repose sur l'analyse de deux études de cas d'entreprise: GlaxoSmithKline et Pfizer Inc, en se basant sur les pressions exercées par leur environnement dans le cadre de la controverse de l'accès aux médicaments anti-Sida. C'est par le biais de la théorie institutionnelle et de la théorie de la dépendance de ressources que nous avons analysé ces pressions. Le modèle des stratégies de réponse au conflit de Thomas et Pasquero nous a permis, quant à lui, d'identifier les stratégies adoptées. Nous constatons, à l'issue de cette étude, que les stratégies des laboratoires pharmaceutiques ont évolué dans le temps, pour passer de la compétition à la collaboration, en passant par le compromis et l'accommodement, les stratégies variant en intensité selon la position de l'entreprise sur le marché. L'adoption de ces stratégies a été entraînée par les pressions exercées à la fois par l'environnement institutionnel et l'environnement organisationnel des laboratoires, les pressions les plus importantes ayant été exercées d'un côté par les ONG et de l'autre par la croissance du marché des génériques. La prise de décision des entreprises serait ainsi motivée par la recherche de profit mais activée par une quête de légitimité sociale. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Industrie pharmaceutique, stratégies de réponse aux pressions, accès aux médicaments, VIH/Sida, théorie institutionnelle, théorie de dépendance des ressources, GlaxoSmithKline, Pfizer Inc., légitimité sociale.

No description available.

Denna uppsats är skriven inom området finansiering och behandlar fenomenet uppköp och företagsförvärv inom läkemedelsbranschen. I uppsatsen undersöker man läkemedelsbranschen och några nyckelaffärer utförda under de senaste fem åren. Syftet är att se om hypotesen om att det inte sker någon onormal överavkastning efter ett företagsförvärv eller sammanslagning till det köpande företaget gäller inom industrin. Modellen som används är ”the Arbitrage Pricing Model”, innehållande variablerna S&P 500, ^DRG, USA’s inflation och volymen av omsatta aktier på New York-börsen. Denna används för att beräkna en förväntad avkastning på aktien 48 månader efter affären. Ytterligare så används AMEX läkemedelsindex (^DRG) och Standard & Poor’s 500 (S&P 500) som måttstock för att jämföra utvecklingen av aktien under 48 månader efter affären. Hypotesen håller i tre av sex fall när indexen ^DRG och S&P 500 används som måttstock och i samtliga fall när den beräknade avkastningen används som måttstock. De beräknade estimaten visade sig vara aningen för optimistiska givet tidpunkten för affären. Marknaden hade vuxit mycket starkt under en lång tid och var på toppen just innan den föll kraftigt i början av år 2000. Inget av företagen nådde upp till de beräknade värdena. Inte heller lyckades de återhämta sig från det kraftiga fallet I marknaden till deras ursprungliga aktievärden. / This thesis is written within the field of finance and covers the Merger & Acquisition (M&A) phenomenon within the pharmaceutical industry. The purpose with this thesis is to examine the pharmaceutical industry and, with some key acquisitions done over the last five years, see if our hypothesis about no abnormal returns after an M&A to the buying firm, holds within the industry. The model used is the Arbitrage pricing model, incorporating the variables; S&P 500, ^DRG, US inflation and stock volume traded on NYSE, to calculate expected returns for a period of 48 months after the M&A’s. Furthermore we use AMEX pharmaceutical index (^DRG) and Standard & Poor 500 (S&P 500) as our base for measuring post-M&A performance 48 months after the M&A’s. The hypothesis holds three out of six times when using the indices ^DRG and S&P 500 as a benchmark and all of the times when using the calculated expected returns as benchmark. The calculated estimates turned out to be a bit too optimistic given the time of the M&A’s where the market had grown substantially over a long period and was at its peak just before it plummeted in the early 2000’s. Neither of the companies reached their estimated returns, nor did they manage to recover from the downfall to their initial stock value at the time of the merger.

<p>Denna uppsats är skriven inom området finansiering och behandlar fenomenet uppköp och företagsförvärv inom läkemedelsbranschen. I uppsatsen undersöker man läkemedelsbranschen och några nyckelaffärer utförda under de senaste fem åren. Syftet är att se om hypotesen om att det inte sker någon onormal överavkastning efter ett företagsförvärv eller sammanslagning till det köpande företaget gäller inom industrin.</p><p>Modellen som används är ”the Arbitrage Pricing Model”, innehållande variablerna S&P 500, ^DRG, USA’s inflation och volymen av omsatta aktier på New York-börsen. Denna används för att beräkna en förväntad avkastning på aktien 48 månader efter affären. Ytterligare så används AMEX läkemedelsindex (^DRG) och Standard & Poor’s 500 (S&P 500) som måttstock för att jämföra utvecklingen av aktien under 48 månader efter affären.</p><p>Hypotesen håller i tre av sex fall när indexen ^DRG och S&P 500 används som måttstock och i samtliga fall när den beräknade avkastningen används som måttstock.</p><p>De beräknade estimaten visade sig vara aningen för optimistiska givet tidpunkten för affären. Marknaden hade vuxit mycket starkt under en lång tid och var på toppen just innan den föll kraftigt i början av år 2000. Inget av företagen nådde upp till de beräknade värdena. Inte heller lyckades de återhämta sig från det kraftiga fallet I marknaden till deras ursprungliga aktievärden.</p> / <p>This thesis is written within the field of finance and covers the Merger & Acquisition (M&A) phenomenon within the pharmaceutical industry. The purpose with this thesis is to examine the pharmaceutical industry and, with some key acquisitions done over the last five years, see if our hypothesis about no abnormal returns after an M&A to the buying firm, holds within the industry.</p><p>The model used is the Arbitrage pricing model, incorporating the variables; S&P 500, ^DRG, US inflation and stock volume traded on NYSE, to calculate expected returns for a period of 48 months after the M&A’s. Furthermore we use AMEX pharmaceutical index (^DRG) and Standard & Poor 500 (S&P 500) as our base for measuring post-M&A performance 48 months after the M&A’s.</p><p>The hypothesis holds three out of six times when using the indices ^DRG and S&P 500 as a benchmark and all of the times when using the calculated expected returns as benchmark.</p><p>The calculated estimates turned out to be a bit too optimistic given the time of the M&A’s where the market had grown substantially over a long period and was at its peak just before it plummeted in the early 2000’s. Neither of the companies reached their estimated returns, nor did they manage to recover from the downfall to their initial stock value at the time of the merger.</p>