Background: With an estimated number of 1.2 billion in the world, adolescents represent a major transformative force in global health. Optimum adolescent nutrition is increasingly important for scaling up population health gains in low- and middle-income countries (LMICs) of South Asia. Nevertheless, little is known about the gender and socio-economic stratification of diets consumed by rural adolescents in these countries. The aim of this project was to understand the gender and socio-economic stratification of their diet with a dual, descriptive-analytic focus on dietary diversity (DD) and consumption of ultra-processed and deep-fried foods. Methods: This thesis builds upon cross-sectional analyses of data collected during 15-year follow-up of the MINIMat (Maternal and Infant Nutrition Interventions in Matlab) trial, from September 2017 to June 2019. Data on dietary and socio-demographic variables were collected through household survey; using a pre-tested, structured questionnaire. A single, 24-hour recall was employed to assess consumption of staples and non-staples arranged in 10 groups, ultra-processed foods (UPF) in four groups, and of one group of deep-fried foods. Data were analyzed using logistic regression models. The analytic sample comprised 2463 adolescents. Results: The prevalence of inadequate DD was 42.3% (40.3-44.2). Consumption of dark green leafy vegetables, vitamin A-rich fruits and vegetables, and animal-source foods–except fish–appeared low. The proportions of adolescents consuming meat, egg and dairy were higher among those from the richest households than those from the poorest households, and among boys than girls. Belonging to the poorest households (adjusted odds ratio (aOR): 1.59; 95% confidence interval (CI): 1.27-2.00) and the food insecure households (aOR: 1.34; 95% CI: 1.13-1.59), and attaining secondary education (aOR: 1.38; 95% CI: 1.11-1.71) were positively associated with inadequate DD. Adolescents having mothers with secondary education or above had lower odds of inadequate DD (aOR: 0.76; 95% CI: 0.60-0.96). Gender was not an independent predictor of inadequate DD.Approximately 83% (81.5-84.4) adolescents reportedly consumed at least one ultra-processed or deep-fried food in the 24 hours preceding the survey. Packaged confectioneries were the most consumed and sugar-sweetened beverages (SSB) the least consumed UPF group. Boys had greater odds of consumption than girls for all UPF groups and deep-fried foods. The association was strongest for SSB (aOR: 2.57; 95% CI: 1.97, 3.37), followed by deep-fried foods (aOR 1.96; 95% CI: 1.66, 2.32). Belonging to the richest households was associated with consumption of ready-to-eat foods (aOR 1.55; 95% CI: 1.12-2.16) and of SSB (aOR: 1.44; 95% CI: 1.02-2.03). Adolescents with higher educational attainment had lower odds of consuming SSB (aOR 0.73; 95% CI: 0.54-0.98). Conclusion: The studies presented compelling evidence of limited DD concurrent with emergent consumption of ultra-processed and deep-fried foods in a rural cohort of adolescents. Inadequate DD was more likely among those from the poorest and the food insecure households. For ultra-processed and deep-fried foods, gender association persisted across the food groups with boys having a greater likelihood of consumption than girls. Wealth status influenced consumption of “instant” foods and SSB only. This suboptimal dietary pattern may place the adolescents at heightened risk of different forms of malnutrition.

Bakgrund: Unga vuxna är en målgrupp som inte främst tillhör en riskgrupp för allvarliga konsekvenser av COVID-19 gällande sjuklighet och dödlighet. Den globala pandemin kan ha fler konsekvenser på hälsan, där unga vuxna kan ses som en sårbar grupp. Med grund i “Risk perception model” och “Trust determination theory”, vilka kan härleda att en effektiv riskkommunikation under en pandemi är beroende av ett högt myndighetsförtroende och att förstå befolkningens oro, vill denna studie undersöka dessa områden samt eventuella samband och skillnader mellan olika grupper. Syfte: Att undersöka eventuellt samband mellan hög upplevd oro och lågt myndighetsförtroende bland unga vuxna samt eventuella skillnad bland grupper som bakgrundsvariablerma kön, ålder, utbildning och utländsk bakgrund, samt påverkansfaktorerna olika personliga erfarenheter av COVID-19 och inställning till vaccin. Metod: För denna kvantitativa tvärsnittsstudie skapades en enkät i Easyquest och publicerades i olika Facebook-grupper under en vecka i November 2021. Enkäten bestod av 19 frågor där frågorna om upplevd oro och myndighetsförtroende mättes på likert-skala (1-5). Vissa variabler kom i analysen att dikotomiserades till grupper, eller omkodas till index i SPSS vilka testades för intern reliabilitet med Cronbach's Alpha. Vidare genomfördes sambandsanalys med myndighetsförtroende och upplevd oro med Spearmans korrelation (rs , p &lt; .05) och hypotesprövning med eventuella skillnader mellan grupper med chi-2-test (X 2 , p &lt; .05). Resultat: Av n=152 deltagare, var n=40 män och n=105 kvinnor. 48% uppger att myndighetsförtroendet har minskat och 68% menar att deras mentala hälsa har påverkats negativt under COVID-19-pandemin. Den andel som upplever högt förtroende för följande myndigheters hantering av COVID-19-pandemin är för; Hälso- och sjukvården 62%, Folkhälsomyndigheten 44%, MSB 34%, Regeringen 19%. Resultatet för upplevd oro visar att den är högst för framtida smittsamma sjukdomar följt av samhällsförändringar. De med personliga erfarenheter av närståendes sjukdom i COVID-19 upplever en högre oro för; långvariga hälsokonsekvenser, X 2 (1, N = 149) = 4.409, p = .036, och framtida smittsamma sjukdomar X 2 (1, N = 149) = 5.127, p = .024. De som är negativt/tveksamt inställda till COVID-19 vaccin upplever högre oro och lägre myndighetsförtroende för flera av de testade variabler (X 2 &lt;p &lt; .005). Statistiskt signifikanta samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög oro för; samhällsförändringar rs -.247, (p = .002), vaccinationsbiverkningar rs -.480, (p &lt; .001), och konspirationsteorier rs -.368 (p &lt; .001). Slutsats: Myndighetsförtroende och upplevd oro är föränderliga över tid och kontext och studien är endast en tvärsnittsstudie. Resultatet kanske inte helt kan generaliseras på den undersökta populationen, men studien pekar mot att unga vuxna har lägre myndighetsförtroende än den vuxna populationen generellt. Den upplevda oron är högst för områden som förändringar i samhället och framtida smittsamma sjukdomar. Personliga erfarenheter av COVID-19 kan i vissa fall påverka den upplevda oron och de som är tveksamma till vaccin har även ett lägre myndighetsförtroende och en högre upplevd oro för flera uppmätta indikatorer. Statistiskt signifikant samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög nivå av oro för; samhällsförändringar, konspirationsteorier och vaccinationsbiverkningar. / <p>Betyg i Ladok 220323.</p>

BackgroundApplied health technology is a research field that ties together several disciplines to improve and preserve the health and quality of life of individuals and society. Helping especially elderly to meet the above goals is an important and necessary task and assistive technology and collection of health data are part of this work. AimsPaper I aims to investigate whether the use of a powered toothbrush could maintain oral health in a group of individuals with MCI and if changes in oral health affect various aspects of quality of life. Paper II and III aims to examine the capacity of a powered toothbrush as a carrier and mediator of health-related data. MethodsFor papers I and II, the participants were recruited from the Swedish site of the multicenter project Support Monitoring And Reminder Technology for Mild Dementia and for paper III from the Department of Health at Blekinge Institute of Technology. In all three papers, a powered toothbrush has been used as a tool, sensor carrier and transmitter of data. For Quality-of-life assessment two instruments are used, The QoL-AD and OHIP 14. ResultsBy introducing an intelligent powered toothbrush in the group of older individuals with mild cognitive impairment we have showed that they, regardless of cognitive level,improved their scores for plaque index, bleeding index and deepened periodontal pockets ≥ 4mm, over 12 months. The quality-of-life instrument related to oral health improved in parallel with the improvement in oral health. Furthermore, it is possible to use the intelligent powered toothbrush both as a carrier for healt related sensors and to transfer user data via Bluetooth technology to a single-core processor that stores or forwards the data via Wifi to an external computer for processing, analysis and storage. A fesibility study regarding temperature sensor for measuring body temperature during toothbrushing have been evaluated and found to be comparable to traditional oral temperature measurement.   ConclusionsAn intelligent powered toothbrush is a well-functioning tool for maintaining oral health in older people with mild cognitive impairment as well as for collecting and transferring brush and health data to external units for storage and analysis.

Bakgrund: Det är 50-75% av kvinnorna i Sverige som lider av klimakteriebesvär. Vanligt förekommande är vasomotoriska symtom som värmevallningar, svettningar och hjärtklappning, men även urogenital atrofi, osteoporos, urinträngningar och depression. En tredjedel av alla menopausala kvinnor är i behov av behandling för att upprätthålla sin livskvalitet. Hormonbehandling med östrogen av menopausala kvinnor började användas i USA 1942. Internationella riktlinjer idag är att östrogen ska användas ihop med en progestagen om kvinnan har intakt livmoder för att östrogenets stimulering av endometriet ska hämmas. En stor randomiserad studie, Women’s Health Initiative, visade på att konventionella hormoner ökar risken för bröstcancer och den stoppades därför i förtid 2002. Efter det steg efterfrågan på bioidentiska hormoner då dessa av många anses säkrare, men åsikterna är kontroversiella. Studier har visat att bioidentiskt progesteron kan innebära en lägre risk för bröstcancer än syntetiskt progestin när det ges ihop med östrogen, men det finns idag inga säkra bevis att det stämmer. Samtidigt visar studier på att progesteron ger ökad risk för endometriecancer jämfört med progestin när det kombineras med östrogen. Syfte: Syftet var att undersöka risken för bröst- respektive endometriecancer vid behandling av menopausala kvinnor med bioidentiska hormoner i jämförelse med konventionell hormonbehandling. Metod: En litteraturundersökning genomfördes där sex vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna hämtades från databasen PubMed och var alla randomiserade och inte äldre än 10 år. De analyserade alla behandling med bioidentiska eller konventionella hormoner av menopausala kvinnor. Resultat: Konventionella hormoner visade på ökad risk för bröstcancer jämfört med placebo och bioidentiska hormoner, medan de gav minskad risk för endometriecancer i jämförelse med placebo. Bioidentiska hormoner gav ökad risk för endometriecancer i jämförelse med placebo i en studie, medan en annan studie visade på att ingen ökad risk förelåg. Slutsats: De studier som har studerats i detta examensarbete visar entydigt på att bioidentiska hormoner ger lägre risk för bröstcancer än konventionella. Risken för endometriecancer kan dock öka med bioidentiska hormoner jämfört med de konventionella, men resultaten går isär. Uppföljningsstudier för bioidentiska hormoner saknas idag och behövs för att kunna fastställa effekten de har på längre sikt på bröst och endometrium. En kvinna i valet av hormonbehandling bör noga överväga balansen mellan nytta och risker. / Background: It is 50-75% of the women in Sweden who suffer from menopausal problems. Common problems include vasomotor symptoms such as hot flashes, sweating and palpitations, but also urogenital atrophy, osteoporosis, urination and depression. A third of all menopausal women are in need of treatment to maintain their quality of life. Hormone therapy with estrogen of menopausal women started in the United States in 1942. International guidelines today are that estrogen should be used in conjunction with a progestagen if the woman has an intact uterus in order for the estrogen's stimulation of the endometrium to be inhibited. A large randomized study, the Women's Health Initiative, showed that conventional hormones increase the risk of breast cancer and it was therefore stopped prematurely in 2002. After that, the demand for bioidentical hormones rose as these are considered safer by many, but opinions are controversial. Studies have shown that bioidentical progesterone may be associated with a lower risk of breast cancer than synthetic progestin when given together with estrogen, but there is currently no conclusive evidence that this is true. On the other hand, studies show that progesterone increases the risk of endometrial cancer compared to progestin when combined with estrogen. Aim: The aim of the present work was to investigate the risk of breast and endometrial cancer during treatment with bioidentical hormones of menopausal women in comparison to conventional hormone therapy.  Method: A literature study was conducted in which six scientific articles were reviewed. The articles were retrieved from the PubMed database and were all randomised and not older than 10 years. They all investigated treatment with bioidentical or conventional hormones of menopausal women.  Results: Conventional hormones showed an increased risk of breast cancer compared to placebo and bioidentical hormones, while they reduced the risk of endometrial cancer compared to placebo. Bioidentical hormones increased the risk of endometrial cancer compared to placebo in one study, while another study showed that there was no increased risk.  Conclusion: The studies analyzed in this thesis show clearly that bioidentical hormones are associated with a lower risk of breast cancer than conventional ones. However, the risk of endometrial cancer may increase with bioidentical hormones compared to the conventional ones, but the results are inconclusive. Follow-up studies for bioidentical hormones are currently lacking and are needed to determine the long-term effect they have on breasts and endometrium. In conclusion, a woman in the choice of hormone therapy should be carefully considered with the benefit of risks.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om vardagsmotion i form av promenader är relaterat till lägre självupplevd stress och högre självupplevd sömnkvalitet hos kvinnor och män i åldrarna 18-45.  Metod: I en tvärsnittsstudie deltog 89 kvinnor och män i Sverige. Vid analysarbetet delades deltagarna även in i grupper för att studeras separat, där 44 klassificerades som fysiskt inaktiva och 45 som fysiskt aktiva. Den digitala enkäten innehöll två frågor om fysisk aktivitet och vardagsmotion, 10 frågor om självupplevd stress och åtta frågor om självupplevd sömnkvalitet. Resultat: Inget signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd stress hos samtliga deltagare (p =,389). Hos de fysiskt inaktiva individerna fanns ett signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd stress (p =,033). Inget signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd stress hos de fysiskt aktiva individerna (p=,320). Resultatet visade på att vardagsmotion i form av promenader är relaterat till lägre självupplevd stress hos fysiskt inaktiva individer. Ett signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd sömnkvalitet sågs hos samtliga deltagare (p =,045). Det fanns ett signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd sömnkvalitet hos de fysiskt inaktiva individerna. (p = ,033). Inget signifikant samband mellan vardagsmotion och självupplevd sömnkvalitet hos de fysiskt aktiva individerna (p =,440). Resultatet visar på att vardagsmotion i form av promenader är relaterat till högre självupplevd sömnkvalitet hos samtliga deltagare samt hos fysiskt inaktiva individer. Slutsats: Med bakgrund i studiens resultat kan vardagsmotion i form av promenader vara en aktivitet som genererar lägre självupplevd stress och högre självupplevd sömnkvalitet. Fysiskt inaktiva individer skulle eventuellt kunna få en större hälsovinst av promenader än fysiskt aktiva individer. Promenader som lättillgänglig och enkel aktivitet skulle trots studieresultaten kunna vara en betydande del i vardagen för gemene man, då det kan bidra till en upplevelse av lägre stress och högre sömnkvalitet. / Aim: The purpose with the study was to investigate if everyday exercise aimed at walking is related to lower self-perceived stress and higher self-perceived quality of sleep in women and men aged 18-45.  Method: In a cross-sectional study 89 women and men in Sweden participated. In the analysis work the participants were also divided into groups to be studied separately, of which 44 was classified as physically inactive and 45 as physically active. The digital questionnaire contained two questions about physical activity and everyday exercise aimed at walking, 10 questions about self-perceived stress and eight questions about self-perceived sleep quality.  Results: No significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived stress in all participants (p =,389) In the physically inactive participants, there was a significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived stress (p =,033). No significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived stress in the physically active participants (p = ,320). The result shows that everyday exercise aimed at walking is related to lower self-perceived stress among the physically inactive individuals. A significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived sleep quality was seen in all participants (p =,045). A significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived quality of sleep among the physically inactive participants (p =,033). No significant association between everyday exercise aimed at walking and self-perceived sleep quality in the physically active participants (p =,440). The result shows that everyday exercise aimed at walking is related to higher self-perceived sleep quality among all participants and also among the physically inactive individuals.  Conclusion: Based on the results of the study everyday exercise aimed walking can be an activity that generates lower self-perceived stress and higher self-perceived quality of sleep. Physically inactive individuals could possibly get a greater health benefit from walking than physically active individuals. Walking as an easily accessible and simple activity could, despite the study results, be a considerable part of everyday life for the average person, as it can contribute to an experience of lower stress and higher quality of sleep

The conditions of parenthood are affected by several factors, such as access to social support and parenting support, but also the parent's self-efficacy. In addition to these factors, foreign-born parents risk being affected by difficulties in adapting parenthood to the cultural and normative differences that exist between their home country and Sweden. They can therefore be seen as a group where society's offer of parenting support is particularly important.The aim of the study was to investigate how group leaders experience that the parental support program Parenting in Sweden can promote parental self-efficacy. The method was qualitative with an inductive approach where the purposeful sampling was supplemented with snowball sampling. The interviews were conducted in semi-structured form and analysed based on a manifest qualitative content analysis.The results showed that group leaders have positive experiences of the parental support programs’ promotive ability. On the other hand, the short duration of the programme is seen as an obstacle. The conclusions were that the parenting support program has the potential to promote parental self-efficacy through access to social support, the knowledge enhancing approach and the opportunity to improve the relationship between parents and their children. / Förutsättningarna i föräldraskapet påverkas av en rad faktorer, såsom tillgången till socialt stöd och föräldraskapsstöd men också förälderns självtillit. Utrikesfödda föräldrar riskerar att utöver dessa faktorer också påverkas av svårigheter att anpassa föräldraskapet till de kulturella och normativa skillnaderna som finns mellan hemlandet och Sverige. De kan därför ses som en grupp där samhällets erbjudande om föräldraskapsstöd är särskilt viktigt.Syftet med studien var att undersöka hur gruppledare upplever att föräldraskapsstödsprogrammet Föräldraskap i Sverige kan främja självtillit i föräldraskapet. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där det målstyrda urvalet kompletterats med snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att gruppledare har positiva upplevelser av föräldraskapsstödsprogrammets främjade förmåga. Däremot ses programmets korta varaktighet som en hindrande faktor. Slutsatserna var att föräldraskapsstödsprogrammet har förutsättningar att främja självtilliten i föräldraskapet genom tillgången till socialt stöd, det kunskapshöjande tillvägagångssättet och möjlighet att förbättra relationen mellan föräldrarna och deras barn.

Bakgrund: Desinformation kring vaccination kan leda till ökad misstro mot hälsomyndigheter och undergräva folkhälsoresponsen. Vaccintveksamhet bland medicinsk personal är särskilt problematiskt då de ofta ses av allmänheten som medicinskt sakkunniga, och deras inställning till vaccinet kan avsevärt bidra till allmänhetens vaccinationsvilja. Att undersöka vaccinationsviljan och dess faktorer är relevant för att kunna hitta strategier för att främja vaccinationstäckningen. Syfte: Att beskriva vaccinationsvilja hos olika professioner inom vården samt vilka faktorer som påverkat den individuella vaccinationsviljan. Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes utifrån ett snöbollsurval. Sammanfattningsvis deltog totalt 5 sjuksköterskor, 2 undersköterskor och 2 medicinska sekreterare i studien, samtliga verksamma på sjukhus. Som metod för analys av det insamlade materialet valdes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vaccinationsvilja är beroende av faktorer som etnicitet, yrkesroll, politisk tillhörighet, kunskapsnivå om svårighetsgraden av Covid-19 och vaccinets effektivitet. Vaccinationsbeslut förknippas med etisk stress och en känsla av tvång och otrygghet. Myndigheterna anses inte vara transparanta i sin kommunikation och det finns en stor oro i att delar av viktig information utelämnas. De som vaccinerat sig gjorde det av solidaritet, för att bidra till pandemins slut och för att de ville skydda sina patienter, sin familj och sina vänner. Bruket av sociala medier har ökat under pandemin, för att hålla kontakt med vänner och familj, men även för att hitta hälsoinformation. Slutsats: Kunskap kring vaccin och hur de fungerar är inte en självklar del av utbildningen bland de professioner som deltog i studien. Vårdpersonal måste ges kunskaper för att tryggt och faktabaserat kunna diskutera denna viktiga fråga med patienter då rekommendationer kring vaccin måste tydliggöras. Eftersom informationen ska tas emot av människor med stora variationer i ålder, utbildning och förkunskaper kan det vara lämpligt att skala ner den biomedicinska utbildningsstrategin och istället rikta in hälsokommunikationen på en kulturell och politisk bakgrund för att diskutera hälsofrämjande åtgärder som vaccination. / Background: Misinformation about vaccination can lead to increased mistrust of health authorities and undermine the public health response. Vaccinehesitancy among medical staff is particularly problematic as they are often seen by the public as medical experts, and their attitude to the vaccine can significantly contribute to the public's willingness to get vaccinated. Examining the willingness to get vaccinated and its factors is relevant in order to be able to find strategies to promote vaccination coverage. Aim: To describe the willingness to get vaccinated against Covid-19 among different professions in healthcare and what factors have influenced their determination to get vaccinated. Method: Semi-structured interviews were conducted based on a snowball selection. In summary, a total of 5 nurses, 2 assistant nurses and 2 medical secretaries participated in the study, all active in hospitals. Qualitative content analysis was chosen as the method for analysis of the collected material. Results: Acceptance of vaccines depends on factors such as ethnicity, professional role, political affiliation, level of knowledge about the severity of Covid-19 and the vaccine's effectiveness. Vaccination decisions are associated with ethical stress, coercion and insecurity. The authorities are not considered to be transparent in their communication and there is great concern that parts of important information are omitted. Those who accepted the vaccine did so out of solidarity, to help end the pandemic and to protect their patients, family and friends. The use of social media has increased during the pandemic, to keep in touch with friends and family, but also to find health information. Conclusion: Knowledge about vaccines and how they work is not an obvious part of the education among the professions that participated in the study. Nursing staff must be given knowledge to be able to safely and fact-based discuss this important issue with patients as recommendations regarding vaccines must be clarified. As the information is to be received by people with large variations in age, education and prior knowledge, it may be appropriate to scale down the biomedical education strategy and instead focus health communication on a cultural and political background to discuss health promotion measures such as vaccination.

Ojämlikhet i hälsa är ett omfattande folkhälsoproblem. Somliga gruppers hälsotillstånd riskeras i större utsträckning än andra. Publikationer från nationella myndigheter samt internationell forskning påvisar det faktum att homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer och intersexpersoner [HBTQI] är en grupp som löper större risk att insjunkna i psykisk ohälsa. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör därför hälsofrämjande arbetssätt som förbättrar gruppens psykiska hälsa belysas. Med den utgångspunkten syftar studien till att beskriva olika offentliga och ideella aktörers erfarenheter av att främja psykisk hälsa bland HBTQI-personer. Studien tillämpar en kvalitativ metod, med ett målstyrt snöbollsurval och semistrukturerade intervjuer med sex olika aktörer. Materialet har bearbetats genom en analysprocess som gjorts i form av en manifest innehållsanalys. Slutsatserna som kan dras utifrån resultatet av aktörernas erfarenheter, är fem hälsofrämjande arbetsmetoder som förbättrar den psykiska hälsan hos HBTQI-personer. Det är kunskapshöjande insatser, tvärsektoriell samverkan, meningsfulla aktiviteter, intersektionellt och långsiktiga arbetssätt. Aktörernas positiva erfarenheter är det faktum att det finns många möjligheter i arbetet och yrkesrollerna. Aktörerna beskriver också positiva erfarenheter av samverkan, och menar att det är en viktig framgångsfaktor i det hälsofrämjande arbetet. De negativa erfarenheterna som aktörerna beskriver är kunskap-och resursbrister, samt svårigheter att nå målgruppen. De utmaningarna beskrivs som särskilt märkbara i mindre städer. / Inequality in health is one of the biggest public health challenges. Some people’s health conditions are at risk to a greater extent than others. One such group that is at greater risk of developing mental illness are lesbian, gay, bisexual, transgender, queer, and intersex people [LGBTQI]. This is shown by publications from national agencies, as well as international research. Therefore, methods that promote mental health among sexual minorities should be clarified. For that reason, this study aims to describe different public and non-profit actor’s experiences of health promoting methods to improve mental health among LGBTQI people. This study applies a qualitative method, with a purposive- and snowball sampling combined with semi-structured interviews with six different actors. The material has been processed by a manifest content analysis.  The conclusion in this study is that five health promotion methods were found, based on the actors’ experiences. These are educational-raising promotions, cross-sectoral collaboration, meaningful activities, intersectional and long-term strategies. Actor’s positive experiences is the fact that there are many opportunities in the public health work and in their professional roles. The actors also describe positive experiences of collaboration and claims that it is a benefit in the health promotion practice. The negative experiences are the lack of knowledge and resources, as well as difficulties in reaching the target group. These challenges are particularly noticeable in smaller cities.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har påverkat hela samhället och inskränkningar har varit tvunget att göras för alla medborgare. Restriktioner kring sociala kontakter har förändrat livssituationen för individer med särskilda behov av assistans och vårdinsatser, som exempelvis för barn som har funktionshinder och deras familjer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning har upplevt sin livssituation och de gällande restriktionerna under den pågående Covid-19-pandemin, i relation till olika samhällsorgan såsom habilitering, sjukvård och skola. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på data från sju föräldrar. Materialet har analyserats med tematisk analys. Resultat: Viktiga aspekter som framkommer ur denna studie är faktorer som minskad eller inställd assistans/avlastning och vård samt att föräldrarna ofta behövt ha barnen hemma från skola och förskola, vilket upplevts som påfrestande. Föräldrarna har upplevt sjukhus och korttidsboenden säkrare att besöka eftersom de anser att de har anpassat sig bra efter restriktionerna, skolmiljön har inte känts lika säker då skolan inte upplevs förebygga smittorisk lika bra. Digitala lösningar har ersatt många fysiska träffar, vilket föräldrarna överlag upplevt fungera bra samt önskar mer av i fortsättningen. Slutsats: Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har levt med hög press under Covid-19-pandemin, de har tappat en stor del av de avlastande verksamheterna vilken ger dem utrymme till bland annat ett eget arbetsliv och återhämtning i vardagen. Digitaliserade möten och undervisning har varit av stor vikt under perioden. / Background: The whole community has been affected by the COVID-19-pandemic. The limitation of physical interactions has changed the conditions for assistance services and healthcare. It has especially affected those with special needs, like children with disabilities and their parents.  Aim: The aim of the study was to examine parents of children with disabilities and how they experienced their life-situation during the COVID-19-pandemic. The interaction with different community authorities like habilitation services, healthcare and schools was the main target. Methods: The study was a qualitative study with inductive approach. Seven parents were included. Thematic analysis was used to analyse the material.   Results: Parents reported that habilitation services and health care appointments have been decreased or cancelled during the pandemic. In addition, they report that schools often have called them with short notice to fetch their sick kids, which has been stressful for the parents. The parents felt safe at the short-term accommodations and at the healthcare facilities due to their adjustments against the restrictions. The parents felt the school situation as less safe since school staff were less strict with adjustments against the virus. However, several physical meetings were replaced with digital solutions, which worked well and was much appreciated by the parents. Conclusion: Parents of children with disabilities seemed to have a tough time during the COVID-19-pandemic. Their situation at work and time spent on recreation was negatively affected as they spent more time on childcare. Digital teaching and online meetings have been very important during the pandemic.

Background: Breast cancer in Sweden is the most common cancer among women affecting over 8000 women each year. Throughout the Covid-19 pandemic multiple studies were conducted about the incidence of Covid-19 in breast cancer patients. However, there were no studies showing the incidence of Covid-19 within pre- and postmenopausal breast cancer patients. Aim: To study the incidence of Covid-19 in different socio-demographic groups of pre- and postmenopausal breast cancer patients as well as the frequency of medications and comorbidities in those patients in Sweden. Methods: A register-based cross-sectional study using SCIFI-PEARL database, which includes multiple connected registers to capture all Covid-19 patients. Using the connected registers to attach socio-demographic characteristics, medication lists, and hospital stays as well as specialist clinic visits from 2015 until 2019 to the patients and calculating the incidence of Covid-19 as well as the frequency of medication use and comorbidities. Results: Covid-19-incidence was 53,4% and 24,3% in pre- and postmenopausal breast cancer patients respectively. Covid-19-incidence was the highest with 35,9% among patients with higher than high school education, 44,2% among working patients, 35,2% among married patients, and 56,7% among patients younger than 30. Paracetamol use was the highest among all breast cancer patients. Osteoarthritis was the most common comorbidity among breast cancer patients with Covid-19.  Conclusion: Breast cancer patients with higher sociodemographic characteristics have higher incidence of Covid-19 in Sweden.