Introduktion: Självmord bland de äldre männen över 65 år är inte lika uppmärksammat som för de unga och unga vuxnas självmord. Statistik indikerar dock att det är de äldre männen över 65 år som begår flest självmord i många länder. I takt med att befolkningen blir äldre, står vi inför ett folkhälsoproblem där vi har en äldre befolkning med en hög självmordsstatistik. Syfte: Syftet med studien är att beskriva riskfaktorer som bidrar till att män över 65 år begår suicid. Metod: Metoden är en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna PubMed och CINAHL, artiklarna analyserats med hjälp av en tematisk analys för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visar att riskfaktorer för självmord bland äldre män var depression, brist på socialt stöd, ensamhet, förlust av partner, problem i kärleksrelationer, smärta, fysiska sjukdomar, ekonomiska problem, låg utbildningsnivå, försämrad livskvalitet samt ett lågt BMI. Slutsats: Litteraturstudien pekar på viktiga riskfaktorer som bidrar till självmord hos män över 65 år. Genom att skapa suicidpreventiva insatser riktade mot faktorerna finns en god möjlighet för att kunna minska folkhälsoproblemet. / Introduction: Suicide among older men over the age of 65 has not received as much attention as the suicide of young people and young adults. Statistics indicate that it is the older men over the age of 65 who commit the most suicides in many countries. As the population gets older, we are facing a public health problem where we have an older population with a high suicide rate. Aim: The purpose of the study is to describe risk factors that contribute to men over the age of 65 committing suicide. Method: The method is a systematic literature study where ten scientific articles have been collected from the databases PubMed and CINAHL, the articles have been analyzed using a thematic analysis to answer the purpose. Results: The results show that risk factors for suicide among older men were depression, lack of social support, loneliness, loss of partner, problems in love relationships, pain, physical illnesses, financial problems, low level of education, deteriorating quality of life and low BMI. Conclusion: The literature study points to important risk factors that contribute to suicide in men over 65 years. By creating suicide prevention efforts aimed at the factors, there is a good opportunity to be able to choose the public health problem.

Med en ökande livslängd blir metoder för att förhindra åldersrelaterad kognitiv förlust allt viktigare. Hippocampusformationen som består av gyrus dentatus, subiculum, entorinalkortex och hippocampus, har en viktig roll när det kommer till bland annat minne, inlärning och beslutsfattande: Samtidigt som området är känsligt för åldrande har subregioner uppvisat hög plastisk kapacitet och kan påverkas positivt av bland annat kognitiv stimulans. Vidare har intresset för meditation ökat inom forskningsvärlden och utvecklingen av hjärnavbildningstekniker har möjliggjort för djupare förståelse över meditationens effekter på hjärnan. I denna litteraturstudie har det undersökts huruvida meditation kan ha inverkan på hippocampusformationen med avseende på volym och funktion. Detta har gjorts genom studier som använt hjärnavbildningstekniker, mer specifikt magnetresonanstomografi (fMRI), magnetencefalografi (MEG) och positronemissionstomografi (PET). Litteraturundersökningen visar att erfarna meditationsutövare har mer grå hjärnmassa och funktionell anslutning inom vissa hippocampusområden, framförallt hippocampus och subiculum. I aktuell studie diskuteras bland annat potentiella mekanismer och orsaker bakom resultaten, meditation som potentiell teknik gällande förebyggande av kognitiv förlust, utvecklingspotential gällande meditation för kliniskt värde samt problematik associerad till forskningen inom området. Resultatet indikerar positiva effekter av meditation på hippocampusformationen, något som kan göra meditation till en potentiell förebyggande åtgärd för att förhindra åldersrelaterad kognitiv förlust kopplad till hippocampusformationen. Samtidigt behövs mer forskning inom området och resultaten bör tolkas med försiktighet då det i nuläget bara finns ett begränsat antal studier inom området. / With increasing life expectancy, methods to prevent age-related cognitive loss are becoming increasingly important. Hippocampal formation, which consists of the dentate gyrus, subiculum, entorhinal cortex and hippocampus, plays an important role when it comes to, among other things, memory, learning and decision-making. At the same time as the area is sensitive to aging, subregions have shown high plastic capacity and can be positively affected by for example cognitive stimuli. Furthermore, interest in meditation has increased in the world of research and the development of brain imaging techniques has enabled a deeper understanding of the effects of meditation on the brain. This literature study investigated whether meditation may have an impact on hippocampal formation in terms of volume and function. This has been done through studies that have used brain imaging techniques, more specifically magnetic resonance imaging (fMRI), magnetic encephalography (MEG) and positron emission tomography (PET). The literature review shows that experienced meditation practitioners have more gray matter and functional connection in certain hippocampal areas, especially the hippocampus and subiculum. The current study has also discussed potential mechanisms and reasons behind the results, meditation as a potential technology regarding prevention of cognitive loss, development potential regarding meditation for clinical value and problems associated with research in the field. The results indicate positive effects of meditation on hippocampal formation, which may make meditation a potential preventive practice when it comes to age-related cognitive loss associated to hippocampal formation. At the same time, more research is needed in the area and the results should be interpreted with caution as there are currently few studies in the area.

Inledning Yrket som kabinanställd inom flyget präglas av serviceanda och ansvar för passagerares säkerhet. Arbetsmiljön innebär fysiska påfrestningar vad gäller till exempel kabintryck och låg syrenivå. Mat och måltider intas under olika tider på dygnet och infaller sällan på normala måltidstider. Kabinpersonalens måltider regleras av regler, avtal och policyer rörande arbetstidens längd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens måltider under arbetstid, med fokus på riktlinjer och policyer samt hur de kabinanställda upplevde maten och måltiderna. Material och Metod Efter en inledande litteraturgenomgång genomfördes semistrukturerade intervjuer med personalchefen för ett flygbolag i Sverige samt med VD:n för det företag som levererar mat till de kabinanställda inom detta specifika flygbolag. Därefter genomfördes en enkätundersökning bland kabinanställda i Skandinavien. Resultat Studien visade att maten och måltiden hade stor betydelse för kabinpersonalens arbete och välmående. Från flygbolagets och matföretagets sida fanns en intention att ge kabinpersonalen tillräckligt med tid för att äta och en välbalanserad kost utifrån fackliga avtal om varm mat. I intervjuerna framkom dock att maten inte var näringsberäknad. Enkätsvaren angav att gillandet var lågt vad gäller kabinpersonalens mat, därför medtogs hellre egen mat. Många upplevde också riktlinjer och policyer för maten som oklara och att dessa i vissa fall saknades. Slutsatser Det fanns få riktlinjer och policyer för kabinanställdas mat- och måltidssituation. Detta ledde istället till att informella riktlinjer skapades. Måltidsmiljön upplevdes som stressig och få upplevde att kabinpersonalens mat tillgodosåg deras behov, varken sensoriskt eller näringsmässigt. Ändå önskade många att arbetsgivaren regelbundet skulle tillhandahålla personalmat. / Introduction The cabin crew profession is characterized by a spririt of service and responsibility for the safety of passengers. The work environment involves certain physical strain such as cabin pressure and lack of oxygen. Meals are consumed during different times of the day and rarely occur at normal meal times. The meals of the cabin crew are regulated by guidelines, agreements and policies regarding working hours. Purpose This study was conducted to investigate the cabin crew meals during working hours, with focus on guidelines and policies and how the cabin employees experience the food and the meal environment. Methodology After an initial literature review, a personel manager of a Swedish airline company and the CEO of the food company that provides the airline company with food, were interviewed using semi-structured inteviews. Then a survey was conducted among cabin crew in Scandinavia. Results The study showed that food and meals were of great importance for the work of the cabin crew and for their well-being. There was an intention, from the airline company and the food company, to provide the cabin crew with time enough to eat and with a well-balanced diet based on union agreements on hot food. The interviews revealed that the crew food was not nutrition calculated. The survey indicated that the liking of the provided crew food was low, hence the cabin crew bring their own food. Many of the participants experienced food guidelines and policies as unclear and in some cases as non-existing. Conclusion There were few guidelines and policies for the cabin crew food and meal situation. However informal guidelines balanced the absence of formal regulations. The meal environment was perceived as stressful and few experienced that the crew food met their needs, neither sensory or nutritionally. Even so, many wanted the employer to regularly provide crew food.

Introduktion: I samband med den digitala utveckling har människans livsstil ändrats och mer tid spenderas framför skärmar där social media har fått en stor roll i vardagen, vilket kan bidra till att den mentala psykiska hälsan påverkar oss på olika sätt. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa och undersöka på vilket sätt sociala medier påverkar psykisk hälsa hos unga och vuxna. Metod: Metoden för studien har grundats i en litteraturstudie där 12 vetenskapliga originalartiklar har analyserats genom en innehållsanalys för att besvara syftet. Resultat: Resultatet påvisade både positiva och negativa effekter av sociala medier på unga och vuxna. Effekterna påverkades av intensiteten och frekvensen av sociala medier användandet som kan förklara ett positivt utfall i form av kommunikation och information. Samtidigt påvisas utfall av skadlig inverkan på den psykiska hälsan såsom ångest och depression i samband med hög frekvens och intensitet av sociala medier. Ytterligare beskrivs en koppling till ensamhet och FOMO i förhållande till sociala plattformar samt hur psykisk ohälsa kan förutsägas genom begreppet vaguebooking. Slutsats: Slutsatsen för studien blir således att sociala medier påverkar den psykiska hälsan både positivt och negativt beroende på variabler som tid, hur ofta och i vilket syftet sociala medier används. / Introduction: In conjunction with the digital development, the human lifestyle har changed and more time is spent in front of screens where social media has played a major role in everyday life, which can contribute to the mental health affecting us in different ways. Aim: The aim of this study is to investigate how social media affects the mental health of adolescents and adults. Method: The method for this study has been based on a literature study where 12 scientific original articles have been analysed through a content analysis to answer the purpose. Results: The results showed both positive and negative effects of social media on adolescents and adults. The effects were affected by the intensity and frequency of social media use that may explain a positive outcome in terms of communication and information. At the same time, outcomes of harmful effects on mental health such as anxiety and depression in connection with higher frequency and intensity of social media are demonstrated. A connection to loneliness and FOMO in relation to social platforms is also described, as well as how mental illness can be predicted through the concept of vaguebooking. Conclusion: The conclusion for the study is that social media affects mental health both positively and negatively depending on variables such as time, how often and for what purpose social media is used.

Introduktion: Andelen ungdomar som upplever psykisk ohälsa har ökat. Ungdomar 2021 tillhör iGen-generationen, utmärkande för gruppen är den ständiga tillgången till digitala medier. Även användningen av sociala medier har ökat. Flera studier kopplar psykisk ohälsa hos ungdomar till den ökade sociala mediaanvändningen men det är svårt att fastställa ett statistiskt samband då kopplingen är komplex och påverkas av flera faktorer.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur ungdomars psykiska hälsa påverkas av sociala mediaanvändning. Metod: En systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts via databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet har tagits fram genom en tematisk analys-metod.Resultat: Flera faktorer som sömnkvalitén, inblandning i trakasserier på nätet eller upplevt välmående påverkas av sociala mediaanvändande. Dessa faktorer påverkar den psykiska hälsan. Att hitta ett statistiskt samband mellan sociala mediaanvändning och psykisk ohälsa är svårt då förhållandet är cykliskt. Ett stort sociala mediaanvändande behöver inte innebära en påverkan på den psykiska hälsan. Först när användandet blir problematiskt och stör vardagen räknas det som en riskfaktor.Slutsats: Det finns skillnader i psykisk hälsa beroende på hur mycket tid som ägnas åt sociala medier. På individnivå kan man se att sociala medier påverkar olika faktorer i livet som kan leda till psykisk ohälsa. Det finns också en skillnad mellan könen och olika socio-ekonomiska grupper. / Introduction: The proportion of young people who experience mental illness has increased. Adolescents in 2021 belong to the iGen-generation, a generation with constant access to digital media. The use of social media has also increased. Several studies associate mental illness in young people to the increased use of social media, but it is difficult to establish a statistical relationship as the association is complex and influenced by several factors.Aim: The aim of the study is to investigate how young people's mental health is affected by using social media.Method: A systematic literature review. Articles were searched through the databases PubMed and CINAHL. The results have been compiled via a thematic analysis method.Results: Several factors such as sleep quality, involvement in online harassment or perceived well-being, are affected by how many hours are spent on social media. Finding a cross-sectional statistical association between social media use and mental illness is difficult since it is not known whether those who feel mentally ill use social media more than others or vice versa. Spending many hours on social media is not necessarily disadvantageous until use becomes problematic and disrupts everyday life.Conclusion: There are differences in mental health between young people who use social media and young people who do not. On the individual level, one can see that social media affects various aspects of life that can lead to mental illness. There are also differences in use of social media and their potential influence between sexes and among different socio-economic groups.

Introduktion: Fysisk inaktivitet och långtidsarbetslöshet är två bestämningsfaktorer när det kommer till ökad risk för fysiska besvär, psykisk ohälsa och för tidig död. Fysisk inaktivitet och långtidsarbetslöshet (>12 månader) ökar risken för bland annat psykisk ohälsa och cancer och långtidsarbetslöshet ökar risken för både fysisk och psykisk ohälsa. Den fysiska inaktiviteten, liksom arbetslöshet, har därför stor folkhälsovetenskaplig relevans då det har stor påverkan på såväl individ- som samhällsnivå, ur både ett hälso-, samhällsekonomiskt- och ett jämlikhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var attundersöka om prevalensen av fysisk aktivitet är lägre hos långtidsarbetslösa, jämfört med de individer som varit arbetslösa kortare period samt om personer som tränar är arbetslösa kortare tid än de som inte tränar. Metod: Tvärsnittsstudie med 35 deltagare som besvarade digitala enkäter. Analysmetod för att undersöka resultat var beskrivande statistik och chisquare analyser. Variablerna jämfördes och presenteras i figurer och tabeller. Resultat: Resultatet visade att fysiskt aktiva individer generellt sett var arbetslösa kortare period än de som var fysiskt inaktiva. Män var arbetslösa kortare tid än kvinnorna. I gruppen korttidsarbetslösa (<12 månader) tränade 87,5% varje vecka. I gruppen långtidsarbetslösa tränade 18 % varje vecka. Resultatet är inte generaliserbart – däremot är det en bra ingång för framtida studier att under kontrollerade former och övertid undersöka skillnader i den fysiska aktiviteten mellan kort- och långtidsarbetslösa för att eventuellt kunna planera framtida arbetsmarknadsinsatser och metoder för att minska långtidsarbetslöshet. / Introduction: Physical inactivity and long-term unemployment (>12 months) are twodetermining factors when it comes to increased risk of mental illness and premature death. Physical inactivity and long-term unemployment increase the risk of mental illness and cancer, and long-term unemployment increases the risk of both physical and mental illness. Physical inactivity, as well as unemployment, are therefore of great public health scientific relevance as it has a major impact on both individual and societal level, from a health-, socio-economic and equality perspective. Aim: The aim of the study was to investigate whether the prevalence of physical activity is lower among the long-term unemployed, compared with those individuals who have been unemployed for a shorter period and if people who exercise are unemployed for a shorter time than those who do not exercise. Method: Cross-sectional study with 35 participants who answered digital questionnaires. Analysis methods for examining results were descriptive statistics and chi-square analyzes. The variables were compared and presented in figures and tables. Results: The results showed that physically active individuals were generally unemployed for a shorter period than those who were physically inactive. Men were unemployed for a shorter time than women. In the group of short-term unemployed (<12 months) 87.5% trained every week. In the group of long-term unemployed, 18 % trained every week. The result is not generalizable - however, it is a good input for future studies to examine differences in physical activity between short- and long-term unemployed.

Bakgrund: Sverige står inför en demografisk utmaning, vårdbehov förväntas öka och välfärdssektorernas tillgång till arbetskraft förväntas minska. Riksdagen har därför satt som mål att Sverige bör bli världsledande när det gäller att utnyttja möjligheterna med digitalisering, för att framgent uppnå en hållbar och kvalitativ välfärd. Den offentliga sektorn behöver således anta en bred digital strategi avseende kompetens, säkerhet, innovation, förvaltning, infrastruktur samt inkludera medarbetarna i processen. Syfte: Att undersöka kommunanställdas uppfattning om de egna förutsättningarna att vara en aktiv part i digitaliseringsprocessen i en kommunal verksamhet, med målsättning att digitaliseringen ska bidra till tryggad välfärd och folkhälsa för kommunens medborgare. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod användes. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom omsorgssektorn i en mindre svensk kommun. Resultat: Resultatet bestod av ett övergripande tema, två teman, fyra kategorier och 13 underkategorier, som alla återspeglade förutsättningarna för delaktighet i digitaliseringsprocessen. Det övergripande temat belyste bristen på samt önskemålen om ett tydligare Medarbetarperspektiv i kommunens digitaliseringsprocess. Temat Kommunens digitala organisering påvisar vikten av inkludering och stöd, samt tillgången till utensilier. Temat Medarbetarskap i digitaliseringen åskådliggjorde de förutsättningar som inverkade på personalens egen inställning och möjlighet att vara aktiv. Slutsats: För att möjliggöra anställdas delaktighet och aktiva roll är det av stor vikt att ett medarbetarperspektiv beaktas i den digitala förändringsprocessen. Förutom inkludering och kommunikation krävs även tillgång till utensilier, stöd, vilja, kunskap och kompetensutveckling samt en medvetenhet om att digitaliseringsprocessen även påverkar medarbetarnas yrkesroller. / Background: Sweden faces a demographic challenge, care needs are expected to increase and the welfare sectors’ access to labor is expected to decrease. The Parliament stated that Sweden should become world leader at using the opportunities of digitalization to henceforth achieve sustainable and qualitative welfare. The public sector thus needs to adopt a broad digital approach regarding competence, security, innovation, management, infrastructure and including employees in the process. Aim: To investigate employees' perceptions of their prerequisites taking an active part in the digital transformation of the local council activity, with an objective that digitalization should contribute to ensure welfare and public health of their citizens. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was undertaken. Fifteen semi-structured interviews were conducted with employees in the care sector in a smaller Swedish municipality. Result: The result consists of an overarching theme, two themes, four categories and 13 subcategories all reflecting prerequisites for participation in the digitalization process. The overarching theme highlighted the lack and desideratum of an Employee perspective. The theme The municipality's digital organization demonstrated the importance of inclusion, support and access to utensils. The theme Employeeship in digitalization demonstrated the prerequisites that affected the staff's own attitude and possibility of being active. Conclusion: To enable employees’ active roles it is of great importance that an employee perspective is taken into account in the digital transformation. In addition to inclusion and communication, access to utensils, support, willingness, knowledge and competence development and an awareness that the digitization process also affects the employees' professional roles is required.

Healthcare systems and medical services all over the world have been facing a significant reliability crisis that has peaked in the past couple of decades from a series of criticisms regarding inequality. It is well-established that the inequality problem, especially in the Latin American region is an abiding and deep-routed phenomenon particularly in regards to gendered relationships, which has only recently been given the necessary attention.  Therefore, this study investigates the equality of healthcare access from a gendered perspective, as a result of gender inequality in Mexico. The foregoing issue shall be analysed by giving an overview of the pre-existing situation in Mexico and by examining the recent data from 2020 and 2021 resulting from the COVID-19 pandemic. In this context, gender inequality in the country will be analysed from a theoretical perspective, while statistical data will be used to examine the possible existence of a pattern and the societal influences on it in relation to healthcare. In times like these, when the whole planet has been affected by a pandemic, the ongoing discrimination and inequalities regarding healthcare access have been brought to the surface. Many discussions have taken place regarding racial inequality in the sector and its effects on minorities such as black or immigrant communities globally. However, the focus given to the gender inequality in the health sector and how it has been affected by the pandemic is minimal. For this reason, this study introduces an innovative and relevant perspective to the current healthcare discussion in connection to gender inequality in Mexico.

Introduktion: Det finns en stor variation avseende behov av stöd och anpassning i skolan för barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning. Begränsningar i social kommunikation, förmåga att se sammanhang, bristande exekutiv förmåga och känslighet för sensoriska intryck kan skilja sig mycket och är utmaningar skolan behöver ta hänsyn till. Tidigare forskning har visat brister i skolsituationen för dessa barn. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars upplevelse av deras barns skolsituation, utifrån trivsel, skolfrånvaro samt stöd och anpassning i skolan. Metod: Studiens design är en kvantitativ empirisk tvärsnittsundersökning i form av en webbenkätundersökning riktad till ett bekvämlighetsurval av föräldrar till barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i grundskoleålder med avseende att mäta föräldrars upplevelse av barnens skolsituation. Inalles 45 föräldrar deltog i enkäten. Resultat: Undersökningen visade att hälften av barnen ur ett föräldraperspektiv trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan. Ungdomar på högstadiet upplevs ha sämre stöd än barn i andra skolstadier. Det finns en samvariation mellan stöd och anpassning gentemot frånvaro, där upplevd brist av stöd har ett samband med hög frånvaro. Över hälften av respondenterna uppgav att deras barn haft en frånvaro på 30 dagar eller mer senaste året utifrån upplevda brister i skolan. Individuell kartläggning, autismkompentens hos skolans personal, struktur och tydlighet samt stöd i socialt samspel är genomgående önskemål från föräldrarna. Slutsats: Särskilt föräldrar till barn på högstadiet upplever en bristande skolsituation. Kartläggning av barnets behov är betydelsefullt då detta kan skilja sig från att inte ha särskilt behov alls, till att behöva särskild undervisning vilket sambandet mellan bristande stöd och frånvaro synliggjorde. / Introduction: There is a great deal of variation in the need of support and adaptation in school for children with autism without intellectual disabilities. Limitations in social communication, ability to see context, lack of executive ability and sensitivity to sensory impressions can differ greatly and are challenges the school needs to consider. Previous research has shown shortcomings in the school situation for these children. Aim: The aim of this study was to investigate parents' experience of their children's school situation, based on well-being, school absence and support and adaptation in school. Method: The design of the study is a quantitative empirical cross-sectional study web-based survey aimed at convenience sample of parents of children with autism without intellectual disability in elementary school age dealing with parents' experience of their children's school situation. Totally 45 parents participated in the survey. Results: The survey showed that half of the children from a parental perspective feel bad or very bad at school. Young people in lower secondary school are perceived to have less support than children in other school stages. There is a covariation between support and adaptation to absence, where the perceived lack of support is associated with high absenteeism. More than half of the respondents stated that their children had an absence of 30 days or more in the past year based on perceived shortcomings in school. Individual mapping, autism competence among the school staff, structure, and clarity as well as support in social interaction are continuously requested by the parents. Conclusion: Parents of children in lower secondary school in particular experience a lack of school situation. Mapping the child's needs is important as this can differ from not having a special need at all, to needing special education, which made the connection between lack of support and absence visible.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god hälsa. Dock går den fysiska aktiviteten ner, inte minst bland ungdomar. Hela 67% av 11-åringar och omkring 75% av 15-åringar i Sverige når inte upp till målen om att vara fysiskt aktiv minst en timme om dagen. Idrottsrörelsen i Sverige lockar många men visar också på minskade medlemsantal. Inom idrotten finns också en svårighet att nå ungdomar med låg socioekonomisk status. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars fysiska aktivitet samt om olika typer av aktiviteter attraherar olika målgrupper. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa data användes via databaserna PubMed, och CINAHL. Tematisk analys användes som analysmetod. Resultat: Fysisk aktivitet bygger på möjligheter till stöd, självbestämmande, förutsättningar i familjen och socioekonomiska förutsättningar. Skolan är en viktig aktör i att skapa medvetenhet och sprida information om vikten av fysisk aktivitet. Stöttning från vuxna och möjlighet att påverka är viktigt för att ungdomar ska vara fysiskt aktiva. Slutsats: Ungdomar behöver stöd och information för att bli fysiskt aktiva. Skola, fritidsverksamhet och vårdnadshavare behöver stötta alla ungdomar och erbjuda möjlighet till fysisk aktivitet. / Introduction: Physical activity is one of the most important protective factors for good health. However, physical activity is declining, not least among young people. As many as 67% of 11-year-olds and around 75% of 15-year-olds in Sweden do not reach the goals of being physically active for at least one hour a day. The sports movement in Sweden attracts many but also shows reduced membership numbers. In sports, there are also difficulties in reaching young people with low socio-economic status. Aim: The aim was to investigate which factors affect young people's physical activity and whether different types of activities attract different target groups. Method: A literature review was conducted using both qualitative and quantitative data via the databases PubMed and CINAHL. Thematic analysis was used as the analysis method. Results: Physical activity is based on opportunities for support, self-determination, conditions in the family and socio-economic conditions. The school is an important arena in creating awareness and disseminating information about the importance of physical activity. Support from adults and the opportunity to influence is important for young people to be physically active. Conclusion: Young people need support and information to become physically active. School, leisure activities and guardians need to support all young people and offer opportunities for physical activity.