Klimat och levnadsvanor är faktorer som kan påverka människors upplevda hälsa. Denna studie har utforskat hur svenskar som har flyttat till Australien upplever att deras hälsa har förändrats efter flytten. En kvalitativ studie har gjorts genom 10 semistrukturerade intervjuer, med svenskar som numera bor i Australien. Syftet med studien var att utforska hur klimat och levnadsvanorna fysisk aktivitet, kostvanor samt alkoholvanor har förändrat den upplevda hälsan hos svenskar som har flyttat till Australien. Resultatet visar att miljön i Australien möjliggör mer fysisk aktivitet och att vädret och framförallt längre och ljusare dagar har en påverkan på både mående och aktivitetsnivå. Vidare visar resultatet att alkoholvanorna skiljer sig åt i Australien och Sverige på det sättet att de i Australien har en mer avslappnad inställning till alkohol och dricker oftare tillskillnad från Sverige där de dricker mer sällan, men istället större mängder alkohol per gång. Dessutom framkommer det att levnadsvanor, mental hälsa och mentalitet samtliga är faktorer som påverkar välmåendet. / Climate and lifestyle habits are both factors that can affect peoples experienced health. This study has explored how Swedes who have moved to Australia experience that their health has changed after the move. A qualitative study was done with 10 semi- structured interviews, with Swedes that now live in Australia. The purpose with the study was to explore how climate and the lifestyle habits physical activity, diet and alcohol use has had on the experienced health on Swedes who have moved to Australia. The result shows that the environment in Australia makes it possible to be more physically active and that the weather and especially longer and lighter days affects both the mental wellbeing and the activity level. Furthermore the result shows that alcohol habits are different in Australia and Sweden in the sense that people in Australia have a more relaxed attitude towards alcohol and drink more often in comparison to the people in Sweden who drink less often, but larger quantities each time. The study also show that lifestyle habits, mental health and mentality are all factors that affect the wellbeing.

Introduktion: Psykisk ohälsa är ett alarmerande globalt folkhälsoproblem. Undersökningar visar att män skattar sin hälsa högre än kvinnor och söker vård i lägre utsträckning för mentala hälsoproblem. Paradoxalt nog är män överrepresenterade i självmordsstatistiken. Det har visat sig finnas ett samband mellan psykisk ohälsa och sociokulturella mönster gällande könsuttryck. Mycket pekar på att en bidragande orsak är snäva normer för maskulinitet och traditionell maskulinitet kan kopplas till självmordstankar och verkar samverka med flertalet stressorer som förstärker självmordstankarna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad i unga mäns upplevelser, relaterat till maskulinitet, kan förenas med ökad risk för psykisk ohälsa och självmord. Metod: En strukturerad litteraturstudie har gjorts vilken inkluderade både kvalitativ och kvantitativ forskning. Databas som användes var: MEDLINE; EBSCO. Analysmetoden var tematisk analys. Resultat: Unga män upplevde att de var under hög press att följa traditionella begränsande och restriktiva könsnormer för manlighet. Det var tydligt att männen också upplevde svårigheter med att leva upp till idealet. Utebliven framgång att uppnå de hegemoniska idealen av maskulinitet sågs som en av de främsta anledningarna till att fler män än kvinnor tar sina liv. Slutsats: Den här studien har lett fram till insikter att det finns ett stort behov av att utveckla strategier för självsmordprevention hos unga män. Insatserna behöver vara specifikt inriktade på att minska det maskulina idealets inverkan på psykisk ohälsa och självmord för att bana sig väg igenom barriärer som gör att män inte vill söka emotionellt stöd eller vård för psykisk ohälsa utan istället tar sitt liv. / Introduction: Mental illness is an alarming global public health problem. Surveys show that men rate their health higher than women and seek health care to a lesser extent for mental health problems. Paradoxically, men are overrepresented in the suicide statistics. It has shown that you have to use a connection between mental illness and socio-cultural patterns of gender expression. Many points to make a contribution cause are tight norms for masculinity and traditional masculinity can be linked to suicidal thoughts and works interact with the majority of stressors that reinforce suicidal thoughts. Aim: The purpose of the study is to describe what of young men’s experiences, related to masculinity, can be associated with an increased risk of mental illness and suicide. Method: A structured literature study was conducted which included both qualitative and quantitative research. Databases used were: MEDLINE; EBSCO. The method of analysis was thematic analysis. Results: Young men felt that they were under high pressure to follow traditional restrictive and restrictive gender norms for masculinity. It was clear that the men also experienced difficulties in living up to the ideal. Failure to achieve the hegemonic ideals of masculinity was seen as one of the main reasons why more men than women take their lives. Conclusion: This study has led to the realization that there is a need to develop suicide prevention strategies in young men. The efforts must be specifically focused on reducing the masculine ideal in works on mental ill-health and suicide in order to pave their way through barriers that see that one does not want to feel the feeling as support or care for mental ill-health but instead takes one's life.

The workplace is an arena that most individuals spend time at. Work-related stress and psychosomatic complaints are problems for the society. Work-related stress has increased in Sweden over the past decades. The aim was to investigate the difference between men and women in work-related stress and psychosomatic complaints among working adults in the Swedish population, and to see if there is a relationship between work-related stress and psychosomatic complaints. The author posted an online survey on Facebook and Discord and 95 adults answered the survey. The result showed that there is a relationship between work-related stress and psychosomatic complaints. Psychosomatic complaints are more common among those who experience more work-related stress. There were no differences between men and women when it comes to work-related stress and psychosomatic complaints. The model Job demand control support model was used in this study. The model is measured with scales such as workload, time pressure and role conflicts. It can be used to see the relationship between job decision latitude and stress indicators. Psychosomatic complaints are more common among those who experience more stress. There are no differences between men and women when it comes to psychosomatic complaints and work-related stress.

Introduktion: Psykisk ohälsa är ett stort globalt problem, i Sverige har dessa problem sedan 1980 - talet närmast fördubblats. Idag är sociala medier en stor del av barn och ungdomars liv och det är en plats att uttrycka sig på samt att skapa relationer. Sociala medier skapar också möjligheter för barn och ungdomar att ständigt ha kontakt med varandra, även kvällar och nätter. Sömnen spelar en viktig roll för den mentala hälsan samt de kognitiva förmågorna. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur användandet av sociala medier påverkar sömnen för barn och unga. Metod: En strukturerad litteraturstudie har gjorts med både kvalitativ och kvantitativ forskning. Databaser som använts är: PubMed, MEDLINE; EBSCO, CINAHL, PsycINFO och Web of Science. Resultat: Två teman framkom ur resultaten, sociala normer och användningsfrekvens. Högre användningsfrekvens har visat sig ha en negativ påverkan på barn och ungdomars sömn. Sociala normer är även det en stor faktor till sömnstörning. Slutsats: Studien uppvisar att unga flickor i familjer med låg socioekonomisk status har störst risk för att drabbas av sömnproblem och besvär. / Introduction: Mental health is a great global problem, in Sweden there has been an increase in mental illness since 1980s. Today social media is a huge part of kids and adolescent’s life and it’s a place to both express yourself and create relationships. Social media is also creating possibilities so always stay in touch with each other, even during evenings and nights. Sleep plays a great part in mental health and the cognitive abilities. Aim: The review is aiming to describe how the use of social media affects the sleep for kids and adolescents. Methods: The study is a structured literature review including both qualitative and quantitative science. Database that has been used in the study is: PubMed, MEDLINE; EBSCO, CINAHL, PsycINFO and Web of Science. Results: Two themes were found in the result, social norms and use frequency. High use frequency of social media was found to impact kids and adolescents sleep pattern in a negative way. According to the study, Social norms are a high factor to sleep disturbance. Conclusion: The study shows that young girls in families with low socioeconomic status have the biggest risk to be affected by sleep problems.

Introduktion: Sjuksköterskor har ett arbete med tung belastning och en psykosocialt krävande arbetsmiljö, detta genererar i en ökad risk för sjukskrivning. Hälso- och sjukvården är den arbetsgrupp som är i topp bland sjukskrivningar. För att förebygga och stärka sjuksköterskor kan fysisk aktivitet hjälpa, men många uppnår inte den rekommenderade nivån. Varför uppnår inte sjuksköterskor den? Syfte: Syftet med detta examensarbetet är att göra en litteraturstudie för att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors motivation, upplevda hinder och möjligheter till att utföra fysisk aktivitet. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts där 10 artiklar inkluderats, detta har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen genererade i 4 teman: Arbetsmiljön och fysisk aktivitet, fritid och fysisk aktivitet, motivation och self-efficacy. Som underrubrik i varje tema användes hinder och möjligheter. Hinder var vanligast förekommande och detta var bland annat skiftarbete, trötthet, familjeförpliktelser och institutionella hinder. Möjligheterna bestod bland annat av upplevda hälsofördelar, socialt stöd och förebilder. Slutsats: Många hinder kunde kopplas till arbetsplatsen, då många sjuksköterskor inte har tid över på fritiden och därav skulle en hälsofrämjande insats på arbetsplatsen kunna generera i att fler sjuksköterskor blir fysiskt aktiva. / Introduction: Nurses have a job with a heavy workload and a psychosocially demanding work environment, this generates in a increased risk of sick leave. Healthcare is the working group that is at the top of sick leave. Physical activity can help to prevent and strengthen nurses, but many do not reach the recommended level. Why don’t nurses achieve it? Purpose: The purpose of this thesis is to conduct a broad literature study to investigate which factors affect nurses’ motivation, perceived barriers and facilitators to physical activity. Method: A systematic literature study was used where 10 articles were included, which was then analyzed with a thematic analysis. Results: The thematic analysis was generated in 4 themes: Work environment and physical activity, leisure time and physical activity, motivation and self-efficacy. Obstacles and opportunities were used as a sub-heading in each theme. Perceived barriers were most common and this included shift work, fatigue, family obligations and institutional barriers. The opportunities consisted of, among other things, perceived health benefits, social support and role models. Conclusion: Many barriers could be linked to the workplace, as many nurses do not have time in their spare time and hence a health promotion effort at the workplace could generate more nurses becoming physically active.

Ett folkhälsoarbete inriktas på hälsofrämjande- eller förebyggande insatser vilket kan ske på lokal nivå mot den enskilde individen. Missbruks- och beroendevården ansvarar för att ge stöd och behandling till personer som har ett missbruk eller beroende av ohälsosamma levnadsvanor. De ansvarar även för att förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. Med utvecklingen av välfärdsteknik, har behandlare inom missbruks- och beroendevården börjat använda e-hälsoverktyg i allt större utsträckning i behandlingsarbete. Det anknyter till vision e-hälsa 2015 som bland annat fokuserar på ett arbete inom vård-och omsorgssektorn på individnivå. Digitala arbetsmiljön ämnar underlätta det vardagliga arbetet som stödjer de processer personalen medverkar i, som i slutänden kan bidra till att individen erbjuds digitala stödverktyg för att förbättra sin hälsa samt öka sin delaktighet. Syftet med studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att använda välfärdsteknik i form av e-hälsoverktyg i deras behandlingsarbete. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där det målstyrda urvalet kompletterats med snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes i semistrukturerad form och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av Antonovskys teori KASAM, känslan av sammanhang.  Resultatet utgörs av två kategorier med fyra underkategorier och visar behandlares erfarenheter av att e-hälsoverktyg i behandlingsarbete bidrar till ökade möjligheter som underlättat för motivationsarbetet samt till utökad samverkan med enheten barn-och familj, behandlingshem och företagshälsovården. Resultatet visar även behandlares erfarenheter av att e-hälsoverktyg i behandlingsarbete skapar tillkommande utmaningar i form av ytterligare arbetsuppgifter samt en ökad situationsanpassad användning utefter exempelvis klientens psykiska ohälsa. / A public health work is focused on health promotion or prevention efforts, which can be done at the local level towards the individual. Addiction units is responsible for providing support and treatment to people who have an addiction or dependence on unhealthy lifestyles. They are also responsible for improving and developing their methods and tools. However, With the development of welfare technology, Social workers in addiction units, have increasingly begun to use e-health tools in treatment work. It is related to vision-health 2015, which among other things, focuses on work in the health and care sector at the individual level. The digital work environment aims to facilitate everyday work that supports the processes in which social workers participate, which can ultimately contribute to the individual being offered digital support tools to improve their health and increase their participation. The aim of this study was to investigate social workers’ experiences using welfare technology in the form of “e-health tools” in their work. The method was qualitative with an inductive approach where the purposeful sampling was supplemented with snowball sampling. The interviews were conducted in semi-structured form and analyzed based on a manifest qualitative content analysis. The theoretical perspective of the study consists of Antonovsky’s theory SOC, sense of coherence. The analysis resulted in two categories with four subcategories and shows social worker’s experiences that e-health tools in treatment work contribute to increased opportunities that have facilitated motivational work and such as increased collaboration with the unit for children and families, treatment homes and occupational health care. The results also show social worker’s experiences that e-health tools in treatment work create additional challenges in the form of additional tasks and an increased situation-adapted use according to, for example, the client's mental illness.

Syftet med studien var att undersöka äldres upplevelser av deltagande i promenadgrupp innan och under covid-19 pandemin och om deras fysiska aktivitet hade påverkats, då gruppaktiviteter kan bidra till en positiv hälsoinsats för hälsosamt åldrande. Metoden för denna studie var en kvalitativ ansats som tillämpades för att få en fördjupad förståelse för undersökningen och deltagarnas upplevelser. Ett strategiskt urval tillämpades för att få ett så innehållsrikt material som möjligt för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Datainsamlingen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer till fyra informanter från en privat promenadgrupp och för att analysera data användes en manifest klassisk innehållsanalys. Resultatet visade att den privata gruppen anpassade promenaderna och sociala aktiviteterna utefter restriktionerna och de äldre upplevde ett välbefinnande under covid-19 pandemin. Det visade också att de fysiska aktiviteterna medförde att promenadgruppen kände sig stark både psykiskt och fysiskt. Promenadgruppen via PRO upphörde under covid-19. Slutsatsen visar att den privata promenadgruppen har kunnat fortsätta med sina fysiska aktiviteter och att de inte har påverkats av covid-19 pandemin. De upplever att gruppaktiviteterna bidragit till social gemenskap och välbefinnande.

Background: Increased use of wellness allowance among employees could be a key tool to promote health and well-being which could reduce the risk of illnesses, enhance productivity and keep a work-life balance. The purpose of this study was to investigate and gain an increased understanding of the underlying factors and the employees' experience of unused wellness allowance. Methods: This is a qualitative study with semi-structured interviews. A qualitative content analysis was conducted to analyze the interview data through the meaning unit, condense meaning unit and category. Results: Four main categories were found based on content analysis: (1) aspects regarding wellness allowance, (2) organizational culture with the subcategory’s topic of conversation and dissemination of information, (3) attitudes regarding wellness allowance and (4) obstacles to physical activity. The main result of the study was about the employees' attitudes to the wellness allowance. There are obstacles for the employees regarding physical activity and the organizational culture has a contributing factor to the utilization of the wellness allowance. Conclusion: This study found that there is no negative experience with the wellness allowance from the respondents' perspective. The organizational culture can be considered as a factor in why employees do not choose to use the wellness allowance. The respondents themselves were not familiar with what they can use their wellness allowance for. / Bakgrund: Ökad användning av friskvårdsbidrag bland anställda kan vara ett nyckelverktyg för att främja hälsa och välbefinnande. Friskvårdsbidrag kan minska risken för sjukdomar, öka produktiviteten och hålla en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka och få en ökad förståelse för bakomliggande faktorer och medarbetarnas upplevelse av outnyttjat friskvårdsbidrag. Metod: Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjudata genom meningsbärande enhet, kondenserad enhet och kategori. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades utifrån innehållsanalys: (1) aspekter gällande friskvårdsbidrag, (2) organisationskultur med underkategorins samtalsämne och informationsspridning, (3) attityder kring friskvårdsbidrag och (4) hinder för fysisk aktivitet. Huvudresultatet av studien handlade om de anställdas inställning till friskvårdsbidraget. Det finns hinder för medarbetarna när det gäller fysisk aktivitet och organisationskulturen har en bidragande orsak till utnyttjandet av friskvårdsbidraget. Slutsats: Denna studie fann att det inte finns några negativa erfarenheter av friskvårdsbidraget ur respondenternas perspektiv. Organisationskulturen kan ses som en faktor till varför anställda inte väljer att använda friskvårdsbidraget. Respondenterna var inte själva insatta i vad de kan använda sitt friskvårdsbidrag till.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem världen över som får förödande konsekvenser för både kvinnor, barn och samhälle i form av ohälsa hos individen och höga samhällskostnader. Trots detta är våld och våldsutövning ett tabu- och skambelagtämne i samhället i stort där få insatser riktas till våldsutövarna som målgrupp och få arbetar rutinmässigt med att identifiera potentiella våldsutövare. En kommun i Sverige har sedan ett år arbetat med att ställa rutinmässiga frågor om våldsutövning, och är därmed av intresse attstudera vidare. Syfte: Studiens syfte var att undersöka socialarbetares erfarenhet och upplevelse av att ställa rutinmässiga frågor om våldsutövande som en del i det våldsförebyggande arbetet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra informanter från en mellanstor kommun i Sverige genomfördes och bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att rutinmässigt fråga om våldsutövning utifrån ett fastställt formulär kan vara ett lämpligt arbetssätt för att identifiera potentiella våldsutövare och därigenom kunna erbjuda stöd och hjälp. Såväl de professionella som klienterna hade enbra upplevelse av frågeverktyget. Verktyget har kunnat identifiera potentiella våldsutövare. Samtalen ses även som ett bra sätt att normalisera detta tabu- och skambelagda ämnet i samhället. Viktiga komponenter för att upprätthålla detta arbete har varit betydelsen av att ha en samordnare som skapar struktur och stöd. Frågeverktyget har en del utvecklingspotential som exempelvis att nå fler målgrupper genom andra formuleringar. Slutsats: Att fråga omvåld är en viktig del i det våldsförebyggande arbetet. Om inte frågan ställs framkommer heller inte några svar. Det undersökta arbetssättet har visat sig fungera inom den studerade kommunen. Men metoden behöver utvecklas och studeras vidare både innan den kan komma till användning inom fler kommuners arbete mot våld i nära relationer, samt för att uppfyllade nya bestämmelserna inom socialtjänstlagen som ställer högre krav på att insatser riktas till de som utövar våld. / Background: Men's violence against women is a major societal problem worldwide that has devastating consequences for both women, children and society causing health problems and high societal costs. Despite this, violence is a taboo and shameful subject in society at large, where few efforts are directed at perpetrators of violence as a target group and few professionals work routinely to identify potential perpetrators of violence. A municipality in Sweden has been working for one year asking routine questions about violence, and is thus of interest to study further. Aim: The aim of the study was to examine social workers' experience of asking questions about violence on a routine basis as part of the violence prevention work. Method: A qualitative interview study with four informants from amedium-sized municipality in Sweden was conducted and processed with the help of qualitative content analysis. Results: The results show that a routine question of violencebased on an established form seems to be an appropriate way of working to identify potential perpetrators of violence and thereby be able to offer support and help. Both the professionals and the clients had a good experience of the query tool. The tool has been able to identify potential perpetrators of violence. The conversations are also seen as a good way to normalize this taboo and shameful topic in society. Important components for maintaining this work have been the importance of having a coordinator who creates structure and support. The questionnaire instrument has some development potential, such as reaching more target groups through other formulations. Conclusion:Asking about violence is an important part of violence prevention work. If the question is not asked, no answers will appear either.The working method examined has been shown to work within the municipality studied. But the method needs to be developed and studied further before it can be used in more municipalities' work against partner violence, and to meet the new provisions in the Social Services Act that demands greater efforts to target and treat perpetrators.

Unaccompanied children are at greater risk of developing mental illness, compared with children who have migrated with guardians. Several of the unaccompanied children who came to Sweden in 2015 turned 18 before they received a decision in their cases. They therefore were considered adults and were at risk of deportation. Changes in the law by SFS 2018:755 and SFS 2018:756 was introduced to give the young adults another opportunity to stay. The main purpose of the present study was to shed light on young adult’s, previously unaccompanied children’s, experiences of mental health in general, and to discover how the law changes has affected the mental health specifically in the county of Västmanland. A sub purpose was to discover the need for support. The study had a qualitative approach and consisted of 10 interviews with young adults who came to Sweden as unaccompanied minors. A manifest content analysis resulted in four categories; life in limbo, high demands and no control, support and help, and strategies for coping with everyday life. The results indicate that the uncertainty has contributed to worsening mental health. Furthermore, the law changes and the circumstances, such as lack of housing and time pressure, seem to have contributed to even more stress and anxiety. Lack of support may have worsened the already vulnerable situation. The young adults do not request any particular support at present. However, it appears they are experiencing difficulties finding employment, which is one of the demands by the new law. / Ensamkommande barn har större risk att drabbas av psykisk ohälsa, jämfört med barn som migrerat med vårdnadshavare. Till följd av långa handläggningstider hann flera av de asylsökande barnen som kom till Sverige under 2015 fylla 18 år innan de fått beslut i sina ärenden. De betraktades därav som vuxna, varför många riskerade utvisning. Den nya gymnasielagen infördes för att ge dem chans att stanna. Lagen innebar dock svåruppnåeliga krav för de redan utsatta ungdomarna. Föreliggande studies huvudsyfte var att belysa unga vuxnas, tidigare ensamkommande barns, upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa generellt, och hur den nya gymnasielagen har påverkat den psykiska hälsan hos individerna specifikt i Västmanland. Ett delsyfte var att kartlägga vilket behov av stöd de anser att de har behövt och hur behovet ser ut framgent. En kvalitativ ansats tillämpades för genomförandet. Studien utgörs av 10 intervjuer med unga ensamkommande. En manifest innehållsanalys av det insamlade materialet resulterade i fyra kategorier; liv i limbo, höga krav och ingen kontroll, stöd och hjälp samt strategier för att klara vardagen. Resultatet tyder på att ovissheten som har präglat ungdomarnas tillvaro har bidragit till försämrad psykisk hälsa. Vidare tycks den nya gymnasielagen och de bristande förutsättningarna, såsom avsaknad av bostad och orimlig tidspress, bidragit till än mer stress och oro. Bristande stöd från myndigheter med flera kan ha försvårat den redan utsatta situationen för det ensamkommande unga. De unga vuxna efterfrågar i nuläget inget specifikt stöd. Dock framkommer att de upplever svårigheter att erhålla en fast anställning, vilket är ett krav i den nya gymnasielagen.