En väl fungerande organisationskultur som medarbetarna trivs i och arbetet effektiviseras blir allt viktigare för dagens företag. Fler och fler företag verkar globalt och vill därför skapa en gemensam företagskultur världen över. Denna studie undersöker om en global organisationskultur är möjlig genom att studera hur organisationell kultur påverkas av nationell kultur genom en analys av tre multinationella företags verksamhet i både Singapore och Sverige. Representanter från dessa tre företag har intervjuats i båda länderna och datan från intervjuerna har sedan jämförts med respektive lands nationella kulturindex. Studien säger sammanfattningsvis att det är svårt att styra organisationskulturen globalt, och att organisationskultur främst utgörs av de anställda och deras bakgrund. Studien föreslår att global organisationskultur uppnås när organisationen skapar en balans mellan lokal anpassning och global tillhörighet – snarare än en gemensam kultur över gränserna.

<p>Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit många svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som är utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlägga produktionen i ett land med lägre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebär ett möte med en ny kultur och nya förutsättningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det därför en hel del de behöver ta ställning till. Relationer, särskilt till tillväxtmarknader diskuteras oftast utifrån ett kortsiktigt perspektiv där företag endast etablerar kortsiktiga relationer. Frågan vi ställer oss är därför vad vinsterna kan bli med att skapa hållbara internationella relationer. En naturlig del av undersökningen är därmed att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom en etablering, hur kulturella skillnader behandlas samt hur den nya relationen hanteras.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som ligger bakom svenska företags val att etablera sig i på en ny marknad och vilka barriärer de har tvingats övervinna för att skapa lyckosamma relationer. Vi vill även ta reda på vilka vinsterna är med en etablering, väntade som oväntade och varför företag väljer att stanna kvar och vårda sina relationer.</p><p>Vi har valt att titta närmare på ett fenomen, det vill säga vilka vinsterna blir av att skapa hållbara relationer. Vi har valt undersöka detta i ett sammanhang som vi avgränsat till de baltiska staterna och Polen.</p><p>Vi har genomfört undersökningen efter en kvalitativ undersökningsmetod med ett abduktivt arbetssätt. Undersökningens empiriska del är inriktad på företag som valt att förlägga produktion i något av de baltiska länderna eller Polen. Primärdata har samlats in genom intervjuer. Respondenterna består av personer som legat bakom eller har kunskap om företagets internationalisering, en företagsutvecklare inom en internationell organisation samt Lettlands honorärkonsul. Sekundärdata har vi funnit genom att studera facklitteratur, artiklar, rapporter, vetenskapliga artiklar samt online på Internet.</p><p>Slutsats</p><ul><li>Nya drivkrafter har växt fram under tidens gång</li><li>Det finns kulturella skillnader som behöver tas tillvara på</li><li>Relationen går åt båda håll, ett utbyte sker, kulturellt såväl som kunskapsmässigt</li></ul>

<p>Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem. Metoderna som använts är enkätundersökning, fokusgrupper, intervju och innehållsanalys. Slutsatsen är att konsumenter är medvetna om varumärkens ursprung och detycker att ursprunget bidrar med något positivt. De lägger inte så stor vikt vid, eller så är de inte så medvetna om att det är multinationella företag som är ägare av varumärkena. Brandorigin kan i vissa fall påverka konsumenternas köpbeslut och det är i de fall då de väljer mellan olika varumärken som förutom brand origin har liknande egenskaper och pris. Då är det troligt att konsumenterna väljer det varumärke som har ett brand origin som har positiva associationer för produkttypen eller som motsvarar konsumentens egen nationalitet. Inga direkta slutsatser kan dras från företagsperspektivet om vilken betydelse brand origin har för globala varumärken som ägs av multinationella företag.</p> / <p>Globalization means that the number of multinational companies increases and that a lot of brands changes nationality after mergers and acquisitions. As many brands are marketed using their origin this creates a potential problem of confusion. Studies also shows that a brands origin can affect consumers in their decision making process because consumers can be influenced by stereotypes towards a country. The problem formulation is: Which impact has brand origin to global brands that are owned by multinational companies? The main purpose is to examine how the consumers perceive brand origin and how the companies use brand origin in their marketing. The methods that have been used are a survey, focus groups, an interview and a content analysis. The conclusion is that consumers are aware of a brands origin and they think that the origin contributes to something positive. They do not really take in to consideration (or maybe they are not aware of it) that there are multinational companies who are the owners of the brands. Brand origin can sometimes affect consumers' purchasing decisions and that is when they choose between different brands that has similar features and cost. In these cases it is likely that consumers choose the brand that has a brand origin which gives positive associations for the product type or is equal to the consumers' own nationality. No direct conclusions can be drawn from the business perspective on the importance of brand origin for the global brands owned by multinational companies.</p>

<p>The interest in providing a post 9/11 image of Islam to contrast the media’s frequent focus on its practitioners’ alleged tendencies toward hostility and violence has in Sweden manifested itself (among other things) in an increased range of courses on Islam given by denominational Muslim organizations. In this paper I examine the construction of Islam by two Muslim organizations that offer education in Islam to non-Muslims in the context of the management’s stated goals of the education. My aim is to illustrate how discourses within these organizations are a result of the combination of local and global conditions.</p>

<p>Sammanfattning.</p><p>Uppsatsen är baserad på de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda på bakgrund och orsaker till varför man väljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas många skäl till varför man väljer att flytta till ett annat land.</p><p>Vi lever idag i en globaliserad värld där allt som görs lokalt får en global påverkan. Pengar och företag flyttar runt i världen utan att ta hänsyn till nationella gränser. Människor i västvärlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utsträckning än tidigare. Men det är dock inte lika för alla. Det finns de som är hett eftertraktade på marknaden, och de som inte har samma möjligheter. Det gäller att skaffa sig en utbildning som gör personen attraktiv att anställa.</p><p>EU har inneburit att det inte längre finns några formella hinder som begränsar möjligheterna att arbeta i annat medlemsland. De som kommer till Sverige gör det för att de vill ha bättre arbetsvillkor, eller för att komma närmare naturen. Med bra kommunikationer, är det heller inte så svårt att besöka sitt gamla hemland. Utbyggnaden av Internet har också medfört att det numera är mycket enklare att upprätthålla kontakter med familj och vänner.</p><p>Familjen har idag inte samma betydelse som det hade förr. Innan industrin byggde sina fabriker så var det vanligt med storfamiljer. Familjen hade en gemensam ekonomi och man hade inte särskilt stora valmöjligheter. När industrin ville ha arbetskraft, så innebar det att familjen inte längre hade samma ekonomiska betydelse. Man kunde i högre grad välja hur man ville leva sitt liv. Detta var starten för konsumtionssamhället. Människor började lämna sina storfamiljer och flyttade dit det fanns arbete.</p>

Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem. Metoderna som använts är enkätundersökning, fokusgrupper, intervju och innehållsanalys. Slutsatsen är att konsumenter är medvetna om varumärkens ursprung och detycker att ursprunget bidrar med något positivt. De lägger inte så stor vikt vid, eller så är de inte så medvetna om att det är multinationella företag som är ägare av varumärkena. Brandorigin kan i vissa fall påverka konsumenternas köpbeslut och det är i de fall då de väljer mellan olika varumärken som förutom brand origin har liknande egenskaper och pris. Då är det troligt att konsumenterna väljer det varumärke som har ett brand origin som har positiva associationer för produkttypen eller som motsvarar konsumentens egen nationalitet. Inga direkta slutsatser kan dras från företagsperspektivet om vilken betydelse brand origin har för globala varumärken som ägs av multinationella företag. / Globalization means that the number of multinational companies increases and that a lot of brands changes nationality after mergers and acquisitions. As many brands are marketed using their origin this creates a potential problem of confusion. Studies also shows that a brands origin can affect consumers in their decision making process because consumers can be influenced by stereotypes towards a country. The problem formulation is: Which impact has brand origin to global brands that are owned by multinational companies? The main purpose is to examine how the consumers perceive brand origin and how the companies use brand origin in their marketing. The methods that have been used are a survey, focus groups, an interview and a content analysis. The conclusion is that consumers are aware of a brands origin and they think that the origin contributes to something positive. They do not really take in to consideration (or maybe they are not aware of it) that there are multinational companies who are the owners of the brands. Brand origin can sometimes affect consumers' purchasing decisions and that is when they choose between different brands that has similar features and cost. In these cases it is likely that consumers choose the brand that has a brand origin which gives positive associations for the product type or is equal to the consumers' own nationality. No direct conclusions can be drawn from the business perspective on the importance of brand origin for the global brands owned by multinational companies.

The interest in providing a post 9/11 image of Islam to contrast the media’s frequent focus on its practitioners’ alleged tendencies toward hostility and violence has in Sweden manifested itself (among other things) in an increased range of courses on Islam given by denominational Muslim organizations. In this paper I examine the construction of Islam by two Muslim organizations that offer education in Islam to non-Muslims in the context of the management’s stated goals of the education. My aim is to illustrate how discourses within these organizations are a result of the combination of local and global conditions.

Sammanfattning. Uppsatsen är baserad på de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda på bakgrund och orsaker till varför man väljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas många skäl till varför man väljer att flytta till ett annat land. Vi lever idag i en globaliserad värld där allt som görs lokalt får en global påverkan. Pengar och företag flyttar runt i världen utan att ta hänsyn till nationella gränser. Människor i västvärlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utsträckning än tidigare. Men det är dock inte lika för alla. Det finns de som är hett eftertraktade på marknaden, och de som inte har samma möjligheter. Det gäller att skaffa sig en utbildning som gör personen attraktiv att anställa. EU har inneburit att det inte längre finns några formella hinder som begränsar möjligheterna att arbeta i annat medlemsland. De som kommer till Sverige gör det för att de vill ha bättre arbetsvillkor, eller för att komma närmare naturen. Med bra kommunikationer, är det heller inte så svårt att besöka sitt gamla hemland. Utbyggnaden av Internet har också medfört att det numera är mycket enklare att upprätthålla kontakter med familj och vänner. Familjen har idag inte samma betydelse som det hade förr. Innan industrin byggde sina fabriker så var det vanligt med storfamiljer. Familjen hade en gemensam ekonomi och man hade inte särskilt stora valmöjligheter. När industrin ville ha arbetskraft, så innebar det att familjen inte längre hade samma ekonomiska betydelse. Man kunde i högre grad välja hur man ville leva sitt liv. Detta var starten för konsumtionssamhället. Människor började lämna sina storfamiljer och flyttade dit det fanns arbete.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press många unga vuxna människor i vårt moderna samhälle lever med. Den psykiska hälsan hos åldersgruppen 16-24 år blir sämre för varje år och jag anser att politiker och makthavare måste få upp ögonen för detta växande problem. Frågeställningarna söker svar på vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohälsosam stress hos den unga generationen samt om det finns någon gemensam nämnare i fenomenet. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebär att gå från del till helhet och förståelse till förklaring, upprepade gånger ända tills en huvudtolkning träder fram. Tanken med hermeneutiken är även att studien tar sin början där förförståelsen har nått mättnad. Urvalsgruppen är fem kvinnor och en man i åldern 22-26 år, varav tre bor i hyresrätt, två i bostadsrätt och en hos förälder i Stockholm. En informant är egen företagare, två är anställda i den privata sektorn, en är anställd i den offentliga sektorn och två är studenter på högskola eller universitet. Resultatet och huvudtolkningen av det empiriska materialet handlar om själslig och materiell balans. Huvudtolkningen är att den ohälsosamma stressen kommer av en obalans mellan förväntningar, möjligheter och förutsättningar. För det första måste individen vara i balans med sig själv och den närmaste omgivningen, därefter är det möjligt för individen att hitta balans mellan samhällets förväntningar och de globala möjligheterna.   Nyckelord: Stress, självet, samhället, globalisering, unga vuxna och hermeneutik

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant. Studien material består främst av litteratur och tidigare forskning kring globaliseringsämnet, men även artiklar, webbsidor och offentliga publiceringar. Vi har dessutom, till uppsatsens andra steg, studerat socialdemokratiska partipubliceringar i form av partiprogram, verksamhetsberättelser, uttalanden, partimotioner och partiets officiella webbsida. Resultaten vi uppnått visar hur den ekonomiska globaliseringen spridits genom dels etablerandet av idén om den fria och avreglerade marknaden, men även genom inrättandet av en mängd mellan- och överstatliga organ. Detta har påverkat den nationella politiken i den mån att staten förlorat sin suveränitet inom olika områden och att mycket av det som tidigare behandlades som inrikespolitik, idag har blivit internationella angelägenheter. Detta märks även hos socialdemokraterna då man ändrat inställning till globaliseringsfenomenet samt ovan nämnda globala organ, genom att man idag har en betydligt mycket mer positiv och hoppfull inställning. Man har en mycket mildare retorik och tar inte lika stark ställning emot idén om den fria marknaden. Slutsatsen vi, utifrån dessa resultat uppnått är att, den ekonomiska globaliseringens utveckling speglas i socialdemokraternas politik genom att den anpassats efter neoliberala ideal, samt att partiet blivit mer pragmatiskt.