No description available.

Today we are living in a time were impulses from other places and cultures constantly grow and the contact over the boundary is getting bigger. We se satellites pictures over the world, we hear about worldwide ecological problems, we learn about other different lifestyles, we cock food that are inspired from the worlds many kitchens, we shop more and we can travel to different parts of the world. My problem was to find out how cultural phenomenon spreads to a greater extent global and how this transference take place, but also be able to se what factors that has a part in the cultural spread. What I found with help from my literature study was that trough improved communication and transports has gained mobility in the world and people can take part off others culture. The world is shrinking and this means that human beings identity is changing and this create a so-called hybrid mixture. Culture is what we human beings create. Culture can be seen as a community phenomenon for the most parts. In this and many others attentions culture seams to be growing, the culture meaning of what you can call identity or fellowship. But this meaning taking new forms. In traditional culture research it was called a long time that the culture was the expression for human belonging, the culture was ethnic, local or class based. This is in great extent still true for most of the time. But the relationship between the individual and the places were the live, the coherence the are a part in, and the social fellowship that they are included in (or pas trough) is changing. Culture in this consideration is something that stretches beyond the place and coherence. Just because of this there will be no other “culture” that will be taking over, for example a globalized. Its more relations and links between local, national and global that is established and negotiated in new way. The globalization of today can be seen as a change of communication, technology, capital, work, markets, trade, production and distribution of goods and service and the mass movements of people has been personify to a “global” character, which means that there are tendencies to overstep national boundaries and change structures within cultures, states and the way to se the world. The effects of this have in popular name get to be called “a global village” or “one world”. The coming up effects of this is that it creates a so-called hybridize were different culture mix and eventually can create a global culture. Because of this transforms you experience that the world is shrinking, that valuations become more global and cultures become more integrated. All this considers to be built on globalization of modernity, the globalization is an extension of a global culture connection. Economic, politics and culture has transforms and chance to create o more global world and the increase of global consequence are happening in faster speed. We can discern three related aspects of globalization. Economic globalization (a global economic) cultural globalization (a global culture) and political globalization (a political globalization). These three elements are connected to each other. Also there is a culture globalization going on. The main direction of this flow is from the west world to east and south, or more specifics from USA to the rest of the world. Trough mass media, entertainment industry and commercial the American lifestyle is changing with for the most people unreachable and in environment aspects untenable consumption pattern to a universal ideal.

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna. Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen. Individerna använder sig av olika medier för att informera sig om miljöproblemens globala spridning men har ändå en tendens att undervärdera medias roll i frågan om den egna miljömedvetenheten.

No description available.

Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ”unika” upplevelse den givit dem. Tack vare volontärverksamheten fick de möjligheten att uppfylla sina drömmar och göra det där ”annorlunda” som många unga människor drömmer om. Det framkom också att det fanns en ganska stark vilja att hjälpa till och göra någon nytta, men eftersom organisationerna inte vill tala om bistånd blir detta en tyst funktion. Resultatet visade också på den utvecklings- och förändringspotential som denna verksamhet har eftersom informanterna sprider information, erfarenheter och kunskaper när de kommer hem till Sverige. Dessutom så var alla informanterna engagerade i något som anknyter till det globala. Att informanterna vill engagera sig, och att de vill berätta om sina erfarenheter, får konsekvenser för Sveriges bistånd, men som studien också visade behövs en större uppföljning av de hemkomna volontärerna ifall verksamhetens funktion ska vara att skapa handlings- och förändringskraft. Slutligen visade studien att informanterna inte åkte med motivet att de ville uppnå personlig utveckling, något som var fallet för många ungdomar i en liknande studie i Australien.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den här uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ”det internationella”, ett samlingsuttryck för en mängd internationella och global strömningar. Inspiration tas från Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehåll tar sig i uttryck på webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn på utbildning. Studiens resultat och analys pekar på att skolor med hög social rekrytering ägnar ett större och bredare utrymme åt det internationella i förhållande till skolor med låg social rekrytering. Analysen lyfter även fram att det finns skillnader mellan skolor inom gruppen med hög grad av social rekrytering. En skiljelinje dras mellan hur tankefigurer som knyts till det internationella ger uttryck för ett målrationellt ideal respektive ett bildningsideal. Exempel på det förstnämnda idealet är att vissa val sägs förbättra elevens utsikter på en internationell marknad. Exempel på det sistnämnda idealet är hur världen står inför miljömässiga och sociala globala utmaningar. Uppsatsens diskussion föreslår att olika skolors webbplatser betonar olika aspekter av det internationella. Skolor med låg rekrytering skriver fram en snäv kulturell bild av det internationella jämfört med skolor med hög rekrytering. Skolor som ger uttryck för ett målrationellt ideal betonar ekonomiska aspekter av globalisering, medan skolor som ger uttryck för ett bildningsideal lyfter fram politiska aspekter av globalisering. / Globaliseringen och den svenska gymnasieskolan. En utbildningssociologisk studie av hur nationsöverskridande profiler utformas och värdesätts

This essay will examine the inauguration speech of Barack Obama, Donald Trump, and Joe Biden. The aim is to analyze how political psychology can affect the design of the speeches and how globalization and nationalism can help understand what they really say in their speeches and what underlaying messages might be found. By doing qualitative ideational analyzes of the speeches, it is found that political psychology may affect the design of the speeches regarding the presidents’ personal backgrounds and the aim to create emotions with the citizens. Globalization and nationalism can be found in different ways in each president’s inauguration speech.

It is through the material that is presented to us by the media, that we form our perception of the world and our opinions about it. Therefore the framing of news is important to study, especially in our globalized world where the economy, politics and communication has a strong connection. Earlier studies have shown that there is a general fascination in Sweden for the United States, which not only have influenced popular culture, but also other parts of the Swedish society like news coverage. Some even say that Sweden is the most americanized country in the world. The purpose of this study was therefore to examine if Swedish news are being more americanized than news coverage in other parts of the world. Through a qualitative framing analysis this study examines which frames that occurs in news articles related to the american elections Super Tuesdays in newspapers from Sweden, Kenya and Singapore. The result of this study shows that the news coverage in many respects portrays the election in a similar, entertaining way, which can be assumed to be due to the americanization of news. However, there is no clear evidence that the Swedish news coverage would be more americanized than the Kenyan and Singaporean.

In today’s globalised world, international marketing is everyday business for many companies. Culture is a factor that might affect the effectiveness of international marketing. The purpose of this study is to examine how Swedish consumer’s attitude towards advertising is affected by cultural incongruence in the advertising message. To test this, a survey with four different versions of an advertising message was used. The different advertising messages were congruent, incongruent and two that were partly congruent with Swedish culture. The two versions that were partly congruent acted as the control version. If the advertising message was congruent with Swedish culture or not, was decided by the use of Hofstede’s theory of cultural dimensions. The result was that Swedish consumer’s attitude was no different regardless if the advertising message was congruent, incongruent or neither.

Denna studie undersöker globaliseringens påverkan på demokratins utveckling i Gambia utifrån tre olika dimensioner; ekonomisk, politisk, och social globalisering. Till skillnad från andra västafrikanska länder har Gambias demokrati utvecklats negativt till autokrati, trots globalisering. Genom sökning av historiska händelser syftar uppsatsen till att förstå hur demokratiska förändringar i politiska rättigheter och civil frihet är kopplade till de tre dimensionerna av globalisering. Resultaten visar ett komplicerat förhållande mellan globalisering och demokrati. Den ekonomiska globaliseringen inverkar både positivt och negativt, beroende på landets ekonomiska stabilitet och hur regimen agerar med korruption eller retorik mot utländskt inflytande. Den politiska och sociala globaliseringen har en stark indirekt och negativ inverkan, trots att krafterna är positiva genom internationella organisationers och länders krav samt den idéspridning som sker genom befolkningens internationella kontakter. Den negativa inverkan består av regimens reaktioner mot dessa positiva krafter i form av politiska och civila inskränkningar. Mot slutet av den analyserade tidsperioden blir regimen alltmer desperat genom auktoritära metoder men den förlorar också alltmer kontroll. Det förefaller som den grundläggande effekten av globalisering ändå till sist har en positiv inverkan genom att regimen förefaller upplösas.