<p>Då en person har en nedsatt förmåga att fatta beslut om de egna ekonomiska angelägenheterna, med andra ord utföra rättshandlingar, kan det naturligt nog medföra problem både för denne själv och för det omgivande samhället. Förmyndarskapsrätten har upprättats för att ge skydd åt dessa personer som exempelvis kan vara psykiskt eller fysiskt sjuka, äldre personer eller underåriga. I enlighet med de förmyndarskapsrättsliga bestämmelserna i föräldrabalken, skall förmyndare förvalta den omyndiges tillgångar och företräda denne i angelägenheter som har samband med tillgångarna. För myndiga personer kan en god man eller förvaltare förordnas att bevaka den enskildes rätt, förvalta tillgångar och sörja för dennes person. Ställföreträdarna fyller en väldigt viktig funktion i dagens samhälle och blir allt fler till antalet. Både godmanskap, men i synnerhet förvaltarskap, har ökat markant i flertalet av landets kommuner. I början av 2000-talet fanns det ca 51 400 godmanskap och 4 800 förvaltarskap i landet, men statistik visar en betydande procentuell ökning. Många samhällsförändringar har bidragit till det ökade behovet av ställföreträdarskap. Exempelvis får inte anställda inom vård och omsorg hantera de hjälpbehövandes tillgångar som tidigare var vanligt och den hjälpbehövandes anhöriga bor allt oftare på längre geografiskt avstånd från denne. Förändringar inom psykiatrin har också skapat en ny behovsgrupp. Den tekniska utvecklingen och det ökade informationsflödet i samhället har också medfört att allt fler människor fått problem med att uppfylla de krav som dagligen ställs på oss.</p><p>Till följd av de komplicerade sammansättningar av uppgifter och ansvar som ett ställföreträdarskap i dag kan innebära, är lagstiftningens behörighets- och kvalifikationskrav, tillsammans med bestämmelserna om tillsynen över utförandet väldigt viktiga. Syftet med denna uppsats är främst att redogöra för lagstiftningen avseende förordnade förmyndare, gode män och förvaltare och de kvalifikations- och behörighetskrav som ställs på dessa. Uppsatsen redogör även för tillsynen utförd av överförmyndarna och länsstyrelsen. I uppsatsens näst sista kapitel diskuteras och analyseras huruvida lagstiftningen kan anses vara i reformbehov eller om den är tillräcklig för att uppnå ett rättssäkert ställföreträdarskap. Då uppsatsen är en juridisk framställning har rättsdogmatisk metod använts för att besvara frågeställningarna. Vidare har även en intervju genomförts, med en verksam jurist inom överförmyndarnämnden. Detta för att inhämta ytterligare underlag till analysen och för att utreda huruvida det finns interna föreskrifter för tillsynen och bedömningen av om en person är kvalificerad nog att förordnas.</p><p>Av uppsatsen framgår att uppgifterna som dagens ställföreträdarskap innebär ställer ett högre krav på kompetens. Bestämmelsen om vilka krav som fordras är dock omodern både till ordval och ur lagtekniskt hänseende. Rekvisiten är mycket generellt utformade, vilket medför en varierande bedömning beroende av beslutsfattaren, som i sin tur kan innebära en betydande risk för den hjälpbehövande. Lagstiftaren bör därför överväga en ändring av bestämmelsen. Beträffande tillsynslagstiftningen och specifikt den granskning överförmyndarna och länsstyrelsen skall utföra, får den med något undantag anses ge goda förutsättningar för en kompetent granskare att uppnå ett rättssäkert ställföreträdarskap. Bristerna i tillsynen avser i stället det tillsättningsförfarande varigenom överförmyndaren utses och den avsaknad av kompetenskrav som föreligger i lagstiftningen, vilket får som följd att övriga tillsynsbestämmelser inte fyller sin funktion. Lagstiftningen avseende kvalifikations- och behörighetsgrunderna samt tillsynen får sammantaget därför anses vara i reformbehov, då den inte uppnår ändamålet med ett rättssäkert ställföreträdarskap.</p>

No description available.

This study is about a guardian ad litem mission, role and relation to unaccompanied children. On the basis of qualitative interviews the study aims to understand the trustees’ role and relation to unaccompanied children. We chose to interview nine trustees to achieve a better insight of the trustees roll. We analyzed the interviews and tried to gain a better knowledge about a guardian ad litem mission, role and relationship to unaccompanied children with role theory and concepts off pastoral power and trust. Our results demonstrate that the guardian ad litem task is complex. Their mission in the legislation is not clearly defined but it covers the general welfare of the child. Complying with unaccompanied children to various meetings with government agencies such as immigration office, tax office, social services, and help with their finances. As a conclusion we now understand that to be a guardian ad litem to unaccompanied children requires a great deal of effort and commitment. They have to actively be able to engage themselves into the role of a guardian ad litem. A guardian ad litem is like a parent for these children helping and guiding those to the new society.

Thesis (Th. M.)--Dallas Theological Seminary, 1997. / Includes bibliographical references (leaves 67-73).

Thesis (M.A.)--Trinity Evangelical Divinity School, 1990. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 94-99).

Thesis (Th. M.)--Westminster Theological Seminary, Philadelphia, 1995. / Includes bibliographical references (leaves 110-124).

Denna uppsats handlar om hur ensamkommande flyktingbarn upplevt relationen till god man. I den allmänna debatten framkommer att god mans utförande av uppdraget skiftar kvalitetsmässigt. Syftet med studien är att beskriva hur ensamkommande upplevt relationen till god man. Deltagarna i studien är sex ungdomar över 18 år med uppehållstillstånd som kommit till Sverige som ensamkommande barn. Fokusgrupppintervjuer har använts som datainsamlingsmetod, och materialet har analyserats genom kodning och tematisering. Teoretiska utgångspunkter är Antonovskys teori KASAM och Freires syn på kunskap och dialog. Studiens resultat visar att deltagare som verkar haft en nära relation med god man också verkar upplevt att god man varit ett stöd och skapat känsla av sammanhang, i större utsträckning än deltagare som inte verkar ha haft en nära relation. En tolkning är att god mans förhållningssätt kan ha påverkat vilken typ av relation som utvecklats. Samtliga deltagare önskade att de fått vara mer delaktiga i god mans uppdrag och beslut. Slutsatsen är att vilken typ av relation deltagarna upplever att de haft med god man verkar central för på vilket sätt de upplevt att god man gett stöd och förståelse för sitt sammanhang. Socialpedagogiken skulle kunna spela en betydande roll inom området god man för ensamkommande genom att tillföra kunskap om relationsskapande, integration, och stöd till självständighet.

No description available.

Någon gång i livet drabbas av ett försämrat hälsotillstånd är mycket vanligt, men vilken typoch omfattning sjukdomen genererar varierar givetvis. Den 1 juli 2017 stiftades en lag omframtidsfullmakter som är tänkt att vara ett komplement till ställföreträdarskap och detraditionella fullmakterna. Dessa är tänkta att användas likt en fullmakt men den skillnadenatt framtidsfullmakten kommer skrivas i förtid, innan den ska träda i kraft. Detta för attunderlätta den dagen man blir försatt i en varaktig sjukdom och inte längre kan råda översina ekonomiska eller personliga angelägenheter. Denna nya lag kommer att ge utrymme förden enskilde att själv låta besluta över vem som ska utses som den framtida fullmaktshavarenoch även omfattningen kring behörigheten samt befogenheten kring fullmakten. Uppsatsensgrund syftar till att göra en komparativ utredning avseende framtidsfullmakter och de olikatyper av traditionella fullmakter samt ställföreträdarskap som finns. Uppsatsen syftar äventill att ta fram de fördelar respektive nackdelar och klargöra vad som skiljerframtidsfullmakter från de traditionella fullmakter och ställföreträdarskap som finns idag. / At some point in a lifetime it is likely that one would be affected by an impaired healthcondition, of course to which degree and affect varies. The 1 of july 2017 a law wasestablished concerning future power of attorney and it was meant to complement the alreadyexisting laws about trustees and traditional power of attorneys. Where the execution isthought to be similar as of an ordinary power of attorney but in this instance it is meant tobe written in beforehand, before it is meant to be used, to facilitate in a situation where onecan not care for their personal and economical matters because of a lasting reduced state ofhealth. This new law will allow the individual capacity to alone decide who to be appointedas the future power of attorney and also the extent to what this attorney may do and whatauthority it has to do what. This study aims to do a comparative investigation of future powerof attorney and power of attorney and other forms of deputies and trustees. It also aims toillustrate the advantages respectively disadvantages, also similarities and differencesbetween the different kinds.

In 2015 Sweden experienced a large increase in the number of asylum-seekers arriving in the country. Among them were 35,000 unaccompanied minors. As a response, a rollback of migrant rights was introduced beginning in November that year. This study examines the experiences of people who volunteered as guardians/foster homes for unaccompanied minors and subsequently followed them through the asylum systems during this period. The research is based on 12 in-depth interviews with guardians/foster parents. Three major themes are identified within the interview data: Unreliable systems/injustice, Going above and beyond and (Unexpected) solidarity. The findings suggest that Sweden’s adoption of much harsher migration policies made the work of guardians/foster homes increasingly difficult to carry out to a level that provided the necessary support for these children. The guardians/foster parents also found the asylum systems to be untrustworthy and unjust to a point where the unaccompanied minors’ rights were not upheld. Affectionate relationships with the unaccompanied minors and acts of solidarity by persons working within the systems and in civil society were counter-weights providing guardians/foster parents with energy and hope.