Detta examensarbete handlar om att ta fram ett kompendium beskrivande några viktiga punkter om juridik inom logistik. Målgruppen för kompendiet är nyexaminerade logistikstudenter från utbildningarna vid KTS-avdelningen. Detta då det upplevs av uppdragsgivaren att det finns för lite inslag av juridik i utbildningarna. För att ta fram ett underlag för vilket innehåll som skulle kunna vara intressant för kompendiet har en enkätundersökning genomförts där tidigare studenter från programmen besvarat frågor utifrån deras egna erfarenheter efter examen. Utöver detta har kompletterande undersökningar gjorts där arbetsgivare samt nuvarande studenter har besvarat frågor angående logistik inom juridikområdet. Med hjälp av svaren från enkätundersökningarna har kompendiet skapats, innehållande olika ämnen som kan tänkas vara bra för en nyexaminerad logistikstudent att ha kunskap om. De ämnen som behandlas i kompendiet handlar bland annat om gränsöverskridande handel, godstrafik på nationell och internationell nivå, transportvillkor samt regler kring arbetstider.

Punktlighet är ett viktigt mätetal inom järnvägsindustrin, men också en stor utmaning. Ett övergripande mål i Sverige är att samtliga tåg, både person- och godståg, ska ha en punktlighet på 95% vid slutdestinationen, där tåg som anländer högst fem minuter efter utsatt tid räknas som punktliga. Under 2019 var godstågens punktlighet 77,9%. Försenade godståg innebär stora kostnader i form av kvalitetsavgifter för den part som orsakat förseningen, samhällsekonomiska kostnader samt ett förlorat förtroende för järnvägen där kunder väljer andra transportslag för att garantera att varorna anländer i tid. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilka faktorer som påverkar godstågens punktlighet samt att ta fram rekommendationer för hur punktligheten kan förbättras. För att uppfylla examensarbetets syfte delades projektet upp i två delmål som besvarades genom att tillämpa problemlösningsmetodiken DMAIC. Det första delmålet var att identifiera hur godstågens punktlighet påverkades av att avgå utanför utsatt tid. Detta undersöktes genom att jämföra hur godstågens resor förändrades då de avgått punktligt samt tidigare eller senare än planerat. Genom att visualisera hur genomsnittet av respektive resa sett ut och jämföra dessa med varandra kunde det påvisas att avgångstiden inte är den mest betydande faktorn för godstågens punktlighet. Detta för att resan såg liknande ut oavsett då tågen avgick och den totala restiden skiljde sig inte åt nämnvärt. Det framkom även att tåg som avgår punktligt får färre merförseningar än tåg som avgår utanför gränserna för punktliga tåg. Det andra delmålet var att identifiera vad som påverkar godstågens punktlighet längs sträckan. Detta undersöktes genom att studera godstågens tidsavvikelse vid samtliga trafikplatser längs sträckan samt att analysera de orsakskoder som rapporterats in för respektive tågresa. Här påvisades att tågen inte körs enligt framtagen tågplan, vilket påverkar punktligheten negativt. Några identifierade orsaker till detta är att de olika tåguppdragen har olika förutsättningar att köra samma sträcka, trots att de har samma största tillåtna hastighet. Samt att det finns tåguppdrag som systematiskt reducerar den framförda hastigheten på grund av minskad bromsverkan, vilket i sin tur beror på dåliga vagnar eller för långt/tungt tågekipage. Utöver de två delmålen identifierades även att det fanns bristande datakvalitet i den inrapportering av orsakskoder som tillämpas idag. Exempelvis saknades dryga 40 % data för att förklara varför en merförsening uppstått. Examensarbetet resulterade i tre rekommendationer för hur godstågens punktlighet kan förbättras och dessa var: Kontinuerlig dialog mellan berörda parter för att ta fram en mer tillförlitlig tågplan. Systematiska avvikelser från tågplanen ska ha en högre kvalitetsavgift vid förseningar. Förbättra analysunderlaget genom en bättre inrapportering av orsakskoder. / Punctuality is an important measurement in the railway industry, but also entails some challenges. In Sweden there is an overall goal that both passenger- and freight trains should have a 95% punctuality when they arrive at their final destination, where trains who arrive at their final destination less than five minutes after scheduled arrival counts as punctual. During 2019 the punctuality for freight trains was 77,9%. Delayed freight trains are connected to large costs for both the railway industry and for the society. The purpose of this master thesis is to identify which factors affect freight train punctuality and to find recommendations on how to improve it. To fulfill this purpose, the project was divided into two milestones that were answered by applying the problem-solving methodology DMAIC. The first milestone was to identify how punctuality was affected by freight trains departing outside of their appointed departure time. This was done by comparing how journeys differentiated when trains departed punctually as well as earlier or later than planned. By comparing these with each other it was proven that departure time is not the most affecting factor when it comes to freight train punctuality. Because each trains journey had a similar pattern regardless of when they departed and the travel time for the trains did not differ significantly. Furthermore, it was found that trains that are punctual at their time of departure have less delays during the trains entire route than trains who depart outside of the time-window for punctual departure.  The second milestone was to identify what affected the freight train punctuality during the trains entire route. This was done by investigating the time deviation for each train at every measurement point during the route and by analyzing the reasons for time deviation. It turned out that the trains did not run according to the set timetable, which affected the punctuality in a negative way. A few identified reasons for this was that different trains had different prerequisites to drive the same route, even though they are planned for the same speed. And that some trains systematically reduced their speed due to a lack of breaking capacity, as a result of the train being too long or heavy. Beyond the two milestones it was identified a lack of data quality in the reporting of reasons for time deviation. For example, about 40 % of data was missing that could have further explained why the trains where delayed.  The master thesis resulted in three recommendations for how freight train punctuality can be improved, and these were: Continuous dialogue between affected parties to make a timetable that is more reliable. Systematic deviations from the timetable should have a higher cost for causing these. Improved data quality for further analysis of why delays occur.

During the last few years, the demand for deliveries in residential areas have increased dramatically due to an increase in online shopping and changed lifestyles where reduced car use among other things have led to people rely on home deliveries to a wider extent. The built environment thus faces a new set of requirements in order to accommodate these deliveries. At the same time, current sustainability-goals dictate that less emphasis is put on the car in the modern city, which is in part done by reducing space for cars in general, emphasizing a need for safe streets and reduced traffic. In order for these aspects to work together, the street and public space must be designed in such a way that deliveries can still reach their destination without inhibiting the social values of the street and public space. This study aims to explore the tools possessed by planners, as well as the designs available to accommodate these competing needs. In order to analyze the accessibility and how modern residential areas accommodate these needs, the study is applied to a physical context where availability of deliveries and social sustainability is tested. / Under de senaste åren har behovet av leveranser i bostadsområden ökat kraftigt till följd av ökad onlinehandel och ändrade livsstilar där bland annat minskad bilanvändning leder till att människor i högre grad behöver leveranserna. Detta sätter ett krav på den byggda miljön att tillgodose dessa behov. Samtidigt kräver rådande hållbarhetsmål att bilanvändningen i städerna minskar, vilket dels görs genom att minska ytan tillägnade motorfordon. Där ett behov av trygga gaturum och minskad trafik är av extra stor vikt. För att dessa aspekter ska kunna samspela krävs det att gaturummet utformas på ett sådant vis som samtidigt ser till att angöring tillgodoses, utan att de sociala aspekterna av gaturummet hämmas av detta.I den här studien undersöks de verktyg som planerare besitter, samt hur ytorna kan utformas för att tillgodose båda dessa behov. För att analysera tillgängligheten och analysera hur moderna bostadsområden hanterar detta appliceras en platsanalys på ett sådant område utifrån social hållbarhet och tillgängligheten av last och leveranser utifrån identifierade lösningar och deras anspråk på trafikrummet