Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Introduktion: Läpp-käk-gomspalt (LKG) är en av de vanligaste medfödda defekterna. Det beräknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per år med olika typer av läpp-käk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje år. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet består av flera specialister inom olika områden, till exempel plastik- och käkkirurger, ortodontister, logopeder med flera då defekten bland annat medför påverkan av ansiktets utseende, talsvårigheter samt bett- och tandavvikelser. Läpp-käk-gomspalt kan påverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjälp från olika vårdgivare kan hjälpa till att höja livskvaliteten. Även tandhygienisten, som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom tandvården, utgör en nyckelroll i vårdmötet med dessa patienter då denne kan hjälpa till att främja den orala hälsan hos barnen och ungdomarna och på så sätt höja livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt. Frågeställning: Skiljer sig den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt från barn och ungdomar utan läpp-käk-gomspalt? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt påverkas både bettfysiologi och tandutveckling samt den orala hälsan. Orala hälsoproblem som exempelvis karies är vanligt förekommande hos dessa individer och då i större utsträckning än hos individer utan läpp-käk-gomspalt. Faktorer av betydelse var kön, ålder samt spalttyp. Konklusion: I de flesta fall skiljer sig den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt från barn och ungdomar utan läpp-käk-gomspalt. I och med en högre förekomst av orala hälsoproblem hos dessa individer är det viktigt att personal inom tandvården är medvetna om detta för att kunna ge bra och individuellt bemötande. Hos dessa individer kan det finnas ett större behov av stöd och preventiv behandling från tandvårdens sida.

<p>Bakgrund: Efter insättning av ventilationsrör genom trumhinnan, som behandling av otosalpingit (vätska i mellanörat), är komplikationer i form av rörotiter vanliga. Huruvida de förekommer oftare vid rörsättning före 1 års ålder, jämfört med efter, är omdebatterat. Otosalpingit är vanligt hos barn med gomspalt och kan påverka språkutvecklingen. Genom rörsättning före 1 års ålder kan detta förebyggas. Dock finns skilda åsikter om sambandet mellan otosalpingit och påverkan på språkutvecklingen.</p><p>Syfte: Att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan rörsättning före och efter 1 års ålder hos barn med gomspalt beträffande:</p><p>-          förekomst av postoperativa rörotiter</p><p>-          någon form av språklig avvikelse vid 3 års ålder</p><p>Metod: Journalstudier av 132 barn, varav 128 ingick i frågeställningen om postoperativa rörotiter och 107 i frågeställningen om språkavvikelse.</p><p>Resultat: Ingen signifikant skillnad i förekomst av postoperativa rörotiter mellan barn som fått rör före respektive efter 1 års ålder kunde påvisas; ej heller gällande språkavvikelse vid 3 år.</p><p>Slutsats: Rörsättning före respektive efter 1 års ålder tycks inte påverka förekomst av postoperativa rörotiter, eller förekomst av språkavvikelse vid 3 års ålder.</p><p>Nyckelord: Läpp-, käk-, gomspalt, otosalpingit, rörbehandling, ventilationsrör, tidig och sen rörsättning, postoperativa rörotiter, språkavvikelse.</p>

<p>Cleft lip and palate (CLP) is a congenital malformation. Assessment, care-planning and treatment in Sweden is executed by a team at six major regional hospitals. Historically, CLP-treatment has undergone many changes. The aim of this study is to map out how CLP-treatment regime has developed in Linköping and Stockholm during, primarily the second half of the 20th century. The focus of the study is on surgery, speech therapy and orthodontic treatment.</p><p>A study of medical records was conducted of 89 records at the speech-care unit at Linköping University hospital. The different types of clefts included were unilateral and bilateral CLP (UCLP, BCLP) and isolated cleft palate in patients born between 1908 and 1995. Interviews were made with a phoniatrician, a dental orthopaedist and a speech and language pathologist with long experience in CLP-patient care.</p><p>Results showed, that the total number of operations generally decreased for patients with BCLP and isolated cleft palate. The age when operations were performed varied less after 1975. Time in hospital for surgery became more stable and shorter. The age at the first speech therapy session decreased during the 20th century and the number of sessions at Linköping University hospital decreased for patients born after 1970.</p><p>The conclusions of this study are:</p><p>● age when operating has become more stable.</p><p>● time in hospital for surgery has decreased.</p><p>● number of treatments, both operations and speech therapy sessions, has decreased.</p> / <p>Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) är en medfödd missbildning. Behandling och planering av vård för patienter i Sverige med denna missbildning utförs av specialistteam vid sex av landets stora sjukhus. Vården av personer med LKG har historiskt genomgått förändringar. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur LKG vården utvecklats i Linköping och Stockholm, främst under senare hälften av 1900-talet. Studien fokuserar på kirurgi, talbehandling och ortodontisk behandling.</p><p>En journalstudie genomfördes av 89 journaler från Talvårdsavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus. Spalttyperna som ingick i studien var unilateral och bilateral total spalt (U-LKG, B-LKG) samt isolerad gomspalt. Patienterna var födda mellan 1908 och 1995. Intervjuer gjordes med en foniater, en käkortoped och en logoped, som samtliga under flera år var involverade i omhändertagandet av patienter med LKG.</p><p>I studien framkom att det totala antalet operationstillfällen generellt har minskat för B-LKG och isolerad gomspalt. Sedan 1975 har åldern vid operationerna varierat mindre mellan åren. Även vårdtiderna vid operationerna har stabiliserats samt blivit allt kortare. Åldern vid första talbehandlingen har generellt sjunkit under 1900-talet och antalet talbehandlingar på sjukhuset i Linköping har sjunkit för patienter födda efter 1970.</p><p>Slutsatser som kan dras av föreliggande studie är att:</p><p>● tidpunkterna för operationer har blivit mer stabila.</p><p>● vårdtiderna vid operationer har blivit kortare.</p><p>● antalet behandlingar, såväl operationer som talbehandlingar, har minskat.</p>

<p>Syftet med denna studie var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur föräldrar till barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) upplevde beskedet och den första tiden efter barnets födelse, samt hur de bemöttes av vårdpersonalen. Litteratursökningen genomfördes i Medline och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut till föreliggande studies resultat. Många föräldrar till barn med LKG befinner sig den första tiden efter beskedet i en utsatt situation, deras funderingar kan vara många och behovet av stöd kan vara stort. Föreliggande studie visade att en viktig faktor för föräldrarnas upplevelse och välmående var grundlig information och stöd till föräldrarna, givna av välutbildad och erfaren vårdpersonal och att de inte enbart såg till barnets missbildning utan även till barnets hälsa. Vid sjukhusvistelse borde vårdpersonalen uppmärksamma föräldrars eventuella behov av att få känna sig delaktiga i vården av sitt barn. Prenatal diagnos visade sig ha en positiv inverkan på föräldrarnas upplevelse av att få ett barn med LKG. Betydande för hur föräldrarna upplevde sin nya situation var vårdpersonalens attityd och ordval gentemot dem. Möjlighet till kontakt med psykolog eller kontakt med andra föräldrar till barn med LKG visade sig också betyda mycket för föräldrarna.</p> / <p>The aim of this study was to, from scientific articles, illustrate how parents with children born suffering from cleft lip and palate (CLP) reacted when informed of their childs diagnosis, how they experienced the first time period after the birth and the attitude and support from the caregivers. The 15 scientific articles used were found in Medline. Parents with children with CLP are at first in a vulnerable situation beacuse of their many questions and need of support. The result of this study showed that an important factor for the well-being of the parents was profound information and support from well-educated personnel which not only focused on the malformation of the child but also their health. During the hospitalization the caregivers should observe the possible needs the parents could have and how they could be involved in the care of their own child. Further, the result found that prenatal diagnosis had a positiv affect on the parents experience when having a child with cleft lip and palate. The result also proved that the caregivers attitude and their selection of words towards the parents was very important of how the parents experienced the situation. Another important aspect for the parents experience was the possibilty of contact with psychologist and other parents with children with CLP.</p>

Bakgrund: Efter insättning av ventilationsrör genom trumhinnan, som behandling av otosalpingit (vätska i mellanörat), är komplikationer i form av rörotiter vanliga. Huruvida de förekommer oftare vid rörsättning före 1 års ålder, jämfört med efter, är omdebatterat. Otosalpingit är vanligt hos barn med gomspalt och kan påverka språkutvecklingen. Genom rörsättning före 1 års ålder kan detta förebyggas. Dock finns skilda åsikter om sambandet mellan otosalpingit och påverkan på språkutvecklingen. Syfte: Att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan rörsättning före och efter 1 års ålder hos barn med gomspalt beträffande: -          förekomst av postoperativa rörotiter -          någon form av språklig avvikelse vid 3 års ålder Metod: Journalstudier av 132 barn, varav 128 ingick i frågeställningen om postoperativa rörotiter och 107 i frågeställningen om språkavvikelse. Resultat: Ingen signifikant skillnad i förekomst av postoperativa rörotiter mellan barn som fått rör före respektive efter 1 års ålder kunde påvisas; ej heller gällande språkavvikelse vid 3 år. Slutsats: Rörsättning före respektive efter 1 års ålder tycks inte påverka förekomst av postoperativa rörotiter, eller förekomst av språkavvikelse vid 3 års ålder. Nyckelord: Läpp-, käk-, gomspalt, otosalpingit, rörbehandling, ventilationsrör, tidig och sen rörsättning, postoperativa rörotiter, språkavvikelse.

Cleft lip and palate (CLP) is a congenital malformation. Assessment, care-planning and treatment in Sweden is executed by a team at six major regional hospitals. Historically, CLP-treatment has undergone many changes. The aim of this study is to map out how CLP-treatment regime has developed in Linköping and Stockholm during, primarily the second half of the 20th century. The focus of the study is on surgery, speech therapy and orthodontic treatment. A study of medical records was conducted of 89 records at the speech-care unit at Linköping University hospital. The different types of clefts included were unilateral and bilateral CLP (UCLP, BCLP) and isolated cleft palate in patients born between 1908 and 1995. Interviews were made with a phoniatrician, a dental orthopaedist and a speech and language pathologist with long experience in CLP-patient care. Results showed, that the total number of operations generally decreased for patients with BCLP and isolated cleft palate. The age when operations were performed varied less after 1975. Time in hospital for surgery became more stable and shorter. The age at the first speech therapy session decreased during the 20th century and the number of sessions at Linköping University hospital decreased for patients born after 1970. The conclusions of this study are: ● age when operating has become more stable. ● time in hospital for surgery has decreased. ● number of treatments, both operations and speech therapy sessions, has decreased. / Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) är en medfödd missbildning. Behandling och planering av vård för patienter i Sverige med denna missbildning utförs av specialistteam vid sex av landets stora sjukhus. Vården av personer med LKG har historiskt genomgått förändringar. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur LKG vården utvecklats i Linköping och Stockholm, främst under senare hälften av 1900-talet. Studien fokuserar på kirurgi, talbehandling och ortodontisk behandling. En journalstudie genomfördes av 89 journaler från Talvårdsavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus. Spalttyperna som ingick i studien var unilateral och bilateral total spalt (U-LKG, B-LKG) samt isolerad gomspalt. Patienterna var födda mellan 1908 och 1995. Intervjuer gjordes med en foniater, en käkortoped och en logoped, som samtliga under flera år var involverade i omhändertagandet av patienter med LKG. I studien framkom att det totala antalet operationstillfällen generellt har minskat för B-LKG och isolerad gomspalt. Sedan 1975 har åldern vid operationerna varierat mindre mellan åren. Även vårdtiderna vid operationerna har stabiliserats samt blivit allt kortare. Åldern vid första talbehandlingen har generellt sjunkit under 1900-talet och antalet talbehandlingar på sjukhuset i Linköping har sjunkit för patienter födda efter 1970. Slutsatser som kan dras av föreliggande studie är att: ● tidpunkterna för operationer har blivit mer stabila. ● vårdtiderna vid operationer har blivit kortare. ● antalet behandlingar, såväl operationer som talbehandlingar, har minskat.

Syftet med denna studie var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur föräldrar till barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) upplevde beskedet och den första tiden efter barnets födelse, samt hur de bemöttes av vårdpersonalen. Litteratursökningen genomfördes i Medline och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut till föreliggande studies resultat. Många föräldrar till barn med LKG befinner sig den första tiden efter beskedet i en utsatt situation, deras funderingar kan vara många och behovet av stöd kan vara stort. Föreliggande studie visade att en viktig faktor för föräldrarnas upplevelse och välmående var grundlig information och stöd till föräldrarna, givna av välutbildad och erfaren vårdpersonal och att de inte enbart såg till barnets missbildning utan även till barnets hälsa. Vid sjukhusvistelse borde vårdpersonalen uppmärksamma föräldrars eventuella behov av att få känna sig delaktiga i vården av sitt barn. Prenatal diagnos visade sig ha en positiv inverkan på föräldrarnas upplevelse av att få ett barn med LKG. Betydande för hur föräldrarna upplevde sin nya situation var vårdpersonalens attityd och ordval gentemot dem. Möjlighet till kontakt med psykolog eller kontakt med andra föräldrar till barn med LKG visade sig också betyda mycket för föräldrarna. / The aim of this study was to, from scientific articles, illustrate how parents with children born suffering from cleft lip and palate (CLP) reacted when informed of their childs diagnosis, how they experienced the first time period after the birth and the attitude and support from the caregivers. The 15 scientific articles used were found in Medline. Parents with children with CLP are at first in a vulnerable situation beacuse of their many questions and need of support. The result of this study showed that an important factor for the well-being of the parents was profound information and support from well-educated personnel which not only focused on the malformation of the child but also their health. During the hospitalization the caregivers should observe the possible needs the parents could have and how they could be involved in the care of their own child. Further, the result found that prenatal diagnosis had a positiv affect on the parents experience when having a child with cleft lip and palate. The result also proved that the caregivers attitude and their selection of words towards the parents was very important of how the parents experienced the situation. Another important aspect for the parents experience was the possibilty of contact with psychologist and other parents with children with CLP.

Bakgrund  I dagens samhälle är läsning en bärande förmåga. Barn med läpp-, käk- gomspalt kan ligga i riskzonen för lässvårigheter på grund av komorbiditet mellan tal- språk- och lässvårigheter. Få studier på området har genomförts i svensk kontext. Data angående förekomsten och typen av lässvårigheter hos dessa barn är av vikt för att i klinisk verksamhet uppmärksamma eventuella svårigheter. Syfte  Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos 10- åriga barn med unilateral läpp-, käk- gomspalt (uLKG) utifrån ett läsförståelsetest (LäSt) och en föräldraskattningsenkät om läs- och skrivförmåga. Vidare undersöktes eventuella samband mellan läsförståelsetestet och föräldraskattningsenkäten.  Metod Logopeder vid Sveriges 6 LKG-center administrerade LäSt och föräldraskattningsenkäten vid rutinkontrollbesök för barn med uLKG. Resultaten från dessa analyserades och jämfördes med normdata samt data från tidigare studier.  Resultat  I den studerade gruppen hade 20% läsförståelsesvårigheter vilket är en något högre men inte avvikande förekomst av läsförståelsesvårigheter jämfört med normdata i LäSt. Enligt föräldraskattningsenkäten identifierades 4% av barnen med eventuella lässvårigheter utifrån en snäv cut-off vilket är en lägre andel jämfört med två tidigare studier med samma enkät på barn med spalt och typiskt utvecklade barn. Det fanns en måttligt stark korrelation (r=-0,61) mellan vilka barn som identifierades av LäSt och föräldraskattningsenkäten.  Slutsatser Barnen med uLKG hade en normal till något högre prevalens av läsförståelsesvårigheter. Utifrån föräldraskattningsenkäten identifierades få barn jämfört med två tidigare studier med samma enkät. Fortsatta studier behövs för att vidare kartlägga läsförmågan hos barn med uLKG.

Syfte:  Syftet med föreliggande översiktsstudie, med fokus på käk- och gomspalt, är att identifiera vilka behandlingsalternativ där tandteknikern inkluderas i LKG (Läpp-, Käk- och Gomspalt)-teamet det finns och vilka av behandlingsalternativen som är att föredra utifrån ansiktsestetik och funktion (äta, andning och tal). Material &amp; metod: Systematiska litteraturstudier granskades utifrån PICO-systemet och sökning i databasen PubMed. Resultat: Endast en artikel funnen i PubMed, uppfyllde urvalskriterierna. Denna artikel inkluderade 20 studier i sin analys, där 3 av dem var mest unika. Från dessa 3 studier kunde en och samma patientens behandling från 2 veckor till 12 år följas. Översiktsstudien gav värdefull information om funktion (tal), estetik, livskvalité och utveckling (längd och språk) samt psykosociala konsekvenser. Analys baserat på de 20 studierna visar att användningen av ortodontisk apparatur inte gett någon större skillnad om apparaturen användes eller ej. Slutsats: Det är oklart vilka behandlingsalternativ som är att föredra för behandling av käk- och gomspalt utifrån ansiktsestetik och funktion. Olika apparaturer kan ge olika resultat, dock kan man inte se någon skillnad på slutresultatet baserat på om en patient använder ortodontisk apparatur eller inte. För att få tydligare svar på frågeställningen behövs ytterligare forskning göras, med flera kliniska uppföljningsstudier som kan resultera i en bättre behandlingsplan för den individuella patienten. / Purpose: The purpose of this overview study, focusing on the cleft of the jaw and palate, is to identify which treatment options that are available where the dental technician is included in the CLP team and which of the treatment options are preferable based on facial aesthetics and function (eating, breathing and speaking). Material &amp; method: An overview was done of systematic reviews based on the PICO-system and searching PubMed database. Results: Only one systematic review was included from PubMed which met the selection criteria. This article included 20 studies, where 3 of them were most unique. From these 3 studies, patient treatment from 2 weeks to 12 years could be followed. This systematic review article provided valuable information on function (speech), aesthetics, quality of life and development (length and language) as well as psychosocial consequences. Analysis based on the 20 studies shows that the use of orthodontic appliances made no major difference whether they were used or not. Conclusion: It is unclear which treatment alternatives that are preferable for the treatment of cleft of the jaw and palate based on facial aesthetics and function.  Different constructions can give different results, however, one cannot see any difference in the treatment outcome based on whether a patient had used an orthodontic appliance or not. Further research including more clinical follow-up studies needs to be done to get clear answers of the research question and with evidence available, resulting in a better treatment plan for the individual patient.