Livskvalitet är ett etablerat begrepp och är något som endast den enskilde personen kan beskriva, men vad är dödskvalitet? Vetskap om vad ett gott liv består av och innehåller förvärvas genom erfarenhet under hela livet medan döden endast upplevs en gång, fler tillfällen och försök ges inte och ingen tidigare erfarenhet finns att relatera till. Människan lever allt längre, i Sverige förväntas tillväxten i åldersgrupperna mellan 65 - 80 år stå inför en markant ökning under kommande år. Det är vanligt att den äldre personen slutar sina dagar på vård- och omsorgsboenden när kroppen blir skör på grund av en eller fler kroniska sjukdomar och omvårdnadsbehoven inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet. Palliativ omvårdnad har målet att ge personen ett väl symtomlindrat liv och en väl symtomlindrad död vid obotlig livshotande sjukdom och omfattar personens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Palliativ omvårdnad är ett viktigt område för den allt äldre befolkningen i livets slut på vård- och omsorgsboenden och ska ges under samma förutsättningar och på lika villkor oavsett ålder. Vad en god död består av och rymmer beskrivs ur en mängd olika synvinklar och aspekter inom och utom sjuksköterskans vårdkontext. Konsensus över beskrivningen av en god död råder inte och kommer sannolikt heller aldrig att råda.   Syftet med studien var att belysa hur sköterskor på vård- och omsorgsboenden beskrev en god död i mötet och omvårdnaden av äldre personer.   Metod och datainsamling: Sex sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden i tre kommuner i Mellansverige intervjuades semistrukturerat vid olika tidpunkter under februari månad 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med deskriptiv design.   Resultat: I sjuksköterskornas beskrivningar av en god död framkom kategorierna: sjuksköterskans roll, personcentrerad omvårdnad, närstående och transition. De mest centrala symtomen att lindra var smärta och oro för att kunna ge den äldre personen en god död. Resultatet visade också att äldre personer som över tid nått olika faser av acceptans, hunnit göra bokslut och kände sig klara med livet ofta gick en lugn död till mötes.   Slutsats: Sjuksköterskornas beskrivningar av en god död ger förutsättningar att ge en god sådan på vård- och omsorgsboenden med betoning på att ha hela personens skiftande omvårdnadsbehov i fokus. När livet förändras genom ålderdom, sjukdom och vid insikt om den nära förestående döden genomgår personen transitioner mellan olika faser i livet. Att få hjälp vid transitoner innebär att personen kan nå acceptans för att kunna avsluta livet med känslan av att allt är klart. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa den äldre personen att våga prata om och beskriva vad som är viktigt för honom eller henne inför livets slut för komma till ro och genom detta ges möjlighet att dö en god död

Introduktion: Trots mycket forskning inom cancer som genererar nya riktlinjer och behandlingsmetoder är ett cancerbesked ofta förknippat med döden. Om cancerns påverkan på kroppen är tillräckligt allvarlig kan inte längre behandling tillgås. Med det övergår individens vård till palliativ vård, vilket betyder symtomlindring, närståendestöd samt kommunikation för att nå en god och värdig död. Sjuksköterskor har rapporterat att de mottagit önskan om dödshjälp av cancerpatienter, i syfte att bestämma själv och avsluta lidandet.  Syfte: Syftet var att undersöka terminala cancerpatienters syn på en god och värdig död samt dödshjälp. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes med innehåll från tolv kvalitativa originalartiklar. För att få fram artiklar användes PubMed. En tematisk analys användes för att sammanställa teman baserat på studiernas resultat.  Resultat: Deltagare för dödshjälp motiverade sin ståndpunkt med hänvisning till individens autonomi, samt såg det som en möjlighet att få slut på lidande. Deltagare mot dödshjälp ansåg att det var likvärdigt med självmord, risk för bruk i fel syfte, ej överensstämmer med individens tro och att det alltid fanns hopp och mening. Synen på en god död och värdig död delgavs av deltagarna till förberedelser och rätten att få bestämma själv, att finna nya perspektiv och uppnå acceptans för sitt tillstånd. För att nå en god och värdig död behövdes stöd från anhöriga och vårdpersonal. Det ansågs att sjuksköterskan behövde ha en tät dialog med patienten och involverade patienten i beslut för att tillgodose autonomin.  Slutsats: För att en god och värdig död ska tillgodoses krävs det att vårdpersonal tillsammans med anhöriga strävar efter att uppfylla autonomin hos cancerpatienter. / Introduction: Although cancer research has given new methods and treatment guidelines, a cancer diagnosis is still often associated with death. If the impact of the cancer is too major, treatment is no longer an option. With that the treatment transitions to palliative care, focusing on relief of symptoms, support for related and communication working towards a good death. Nurses have reported that they have received a request from cancer patients to obtain euthanasia or physician-assisted suicide (PAS).  Purpose: The purpose of this systematic literature review was to investigate the views of terminal cancer patients regarding a good death as well as euthanasia and PAS.  Method: A literature review has been constructed from twelve qualitative original articles. The search for articles were found using the database - PubMed. A thematic analysis was used to identify themes, based on the studies results.  Result: These generated three central themes; Support for euthanasia and PAS, Opposition towards euthanasia and PAS and lastly A good death with under themes. Participants who supported euthanasia and PAS motivated it with a person's right to decide and a possibility to end suffering. Participants opposed towards euthanasia and PAS viewed it as an act equal to suicide, and saw a risk of it being abused, some also believed euthanasia and PAS to go against their beliefs and that there always is hope and meaning. The participants' view of a good death was preparedness, the right to decide by themselves, finding new perspectives and acceptance for their condition. To reach a good death support from related and healthcare workers, as well as frequent dialogs with the nurse to involve the patient in decisions to cater to their autonomy was of great importance. Conclusion: To reach a good death the autonomy of cancer patients need to be respected by healthcare workers and relatives.

Student Number : 7916069 - MA research report - School of Human and Community Development - Faculty of Humanities / This qualitative study set out to explore the idea of a good death through in-depth interviews with six terminally ill patients with cancer aged between thirty-seven and fifty-two, in other words in mid-life. Thematic content analysis was used to examine overt and covert themes revealed in semi-structured interviews that had been transcribed verbatim. Significant fear of dying was revealed and although respondents did not seem to have a conscious idea of a good death, they had a clear concept of good dying. Two key components of good dying were not being in pain or distress from physical symptoms, and wanting to drift off into a final “sleep” rather than being fully alert until the end. It was noticeable that, whether or not patients had religious convictions, relatively little attention appeared to be paid directly to what might or might not follow the moment of death itself, for example an afterlife. Preparation for good dying included completing a will, sorting out financial affairs and, for some patients, planning a funeral. At times this preparation also included trying to mend conflicted relationships and make plans for the ongoing care of family members. It is postulated that these preparations helped re-constitute a sense of order that had been shattered by the chaos of being declared terminally ill at a time of life when this was non-normative. Moreover, taking care of practical needs re-established a sense of agency, helped achieve some sense of closure and symbolised a measure of acceptance of their dying status. Respondents did not seem to experience external pressure from others to die in a certain way, although two people were particularly aware of their influence on how others in the family felt and thus tended to pretend to feel better than they did.

Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige. Det manifesta innehållet som relaterade till syftet med studien identifierades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hospicevårdare påverkas av hospicefilosofin inom områden som synen på vård i livets slutskede, döendet och det professionella samarbetet. Deltagarna uttryckte att de trivs med sitt arbetssätt och uttryckte en mängd olika strategier för att hantera svårigheter i sitt arbete. Arbete som bygger på en filosofi som genomsyrar vården verkar också sammansvetsa personalgruppen. Ytterligare forskning på detta område kan vara av intresse. / Death is considered a stressor to all health care personnel and previous research shows that this applies to hospice caregivers as well. In addition, a number of common coping strategies are impossible to use due to the specific environment. One study however points out low burn-out rating among the hospice caregivers and suggests the holistic nursing perspective, among others, as one of the possible reasons for this seemingly ambivalent finding. Can the hospice philosophy influence the view on death among hospice caregivers? An interview based study was conducted among caregivers working in a hospice in Sweden, where three participants took part. The manifest content relating to the purpose of the study was identified and analyzed using qualitative content analysis. The result shows that hospice caregivers indeed are influenced by the hospice philosophy in areas such as the view on end-of-life care, dying and professional cooperation. The participants displayed affection for their work style and a variety of ways in which to cope with the difficulty of their work. Work based on a philosophy that permeates the care of the patients seems to increase the appreciation of each other as co-workers. Further research in this area can be of interest.

The main purpose of the study is to understand the social work students¡¦, nursing students¡¦ and interns¡¦ concepts toward death attitude and good death, to analyze the difference of reasons between death attitude and good death, and to discuss the relevance of death attitude and good death. The research subjects are university students majoring in public welfare, education and nursing. There are 570 effective questionnaires. Questionnaire survey is adopted in the method of research and the research tools include Death Attitude Profile-Revised, DAP-R, Independent t test, multivariate analysis of variance, Scheffe¡¦s posterior comparison, canonical correlation analysis,stepwise multiple regression analysis and the self-edited scale for good death which are used to analyze the data. The result indicates the most research subjects accept the Neutral Acceptance toward death. The concept of good death is analyzed into seven notions such as cognition, physiology, affection, religion, morality, spirituality, and clinical observation. Moreover, the survey responsers¡¦ attitude about the death differs individually. The reasons of death attitude show the difference in many fields. For example, gender, religion, self-consciousness, the passion for religion, the frequency of talking about death, attendance of funerals and if having the thought of suicide. All of these are crucial points in this research. Also, people¡¦s concepts of good death are different from the former reasons. The attitude of death and the concept of good death are relating to each other. Last, the study proposes several thinking directions to set up positive outlook on life and integrate the concept into the life curriculum.

The thesis provides a comprehensive view of the "good death" and euthanasia from antiquity to the 1930s. It describes the attitudes of physicians and other scholars in different historical periods. The research is based on published sources and literature. The author examines the phenomenon in general, compares published sources and makes a comparison of the phenomenon from a historical perspective. The first part describes basic terminology related to the topic. Death and dying are viewed from the historical and ethical points of view. The second part describes the individual historical periods from antiquity to the 1930s in terms of social and cultural changes. The emphasis is placed on the opinions of philosophers, scholars and doctors about good death and euthanasia. The general view on death and euthanasia is even better illustrated by the medical care of a given period, the development of medical science and medicine. The thesis presents a theoretical base from which information for practical research of the phenomenon of death can be drawn. The examined phenomenon could be equally important and challenging for the present.

Sammanfattning   Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som är en god död för patienter inom palliativ vård. Metoden är en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i två underrubriker; ”Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vård” och ”Sjuksköterskans sätt att hantera olika situationer vid vård av patienter i livets slutskede”. Det är viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett lämpligt sätt och att tid avsätts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vård som leder till en värdig död. Att ge stöd till patienter och närstående är en trygghet för sjuksköterskan.                                                                                                           Det är viktigt att utgå från varje enskild patients uppfattning om vad som är en god död och att varje patients upplevelse av döden är personlig. Det som kan bidra till en god död är att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett tillfredställande sätt. Litteraturstudien kan bidra till att ge sjuksköterskor ytterligare lärdom och insikt om vad en god död innebär samt också vara berikande och ge ett nytt perspektiv i omvårdnadsarbetet med palliativa patienter och hur olika situationer kan hanteras och därmed förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö. Nyckelord: Delaktighet, god död, kommunikation, reflektion, utbildning.

As aid-in-dying legislation expands across the United States, this study examines the dynamics influencing participation in Oregon’s Death with Dignity Act. In addition to data from secondary sources, this thesis analyzes field research data collected in Oregon, including 14 in-depth interviews with volunteers and employees of two advocacy organizations at the center of legalized physician-assisted death. Themes emerged including the conditions that motivate participation, the importance of both personal and professional autonomy, the significance of a good death, and the growth of open dialogues about end of life choices. This thesis concludes with a discussion of the impact Death with Dignity laws could have across the United States, with a specific focus on the state of Tennessee.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2016-11-22T10:56:29Z No. of bitstreams: 1 Jairo Constante Bitencourt Othero_.pdf: 889089 bytes, checksum: 1a0370e44cbac9b6d4efaa0b11d756e3 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-22T10:56:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Jairo Constante Bitencourt Othero_.pdf: 889089 bytes, checksum: 1a0370e44cbac9b6d4efaa0b11d756e3 (MD5) Previous issue date: 2016-09-22 / UNISINOS - Universidade do Vale do Rio dos Sinos / A tese apresenta a terminalidade humana assistida em ambientes de alta tecnologia médica como um novo fenômeno social, médico e tecnológico. Discute a experiência do assistir ao morrer, o papel do médico, impacto da tecnologia usada, os atuais modelos para o diagnóstico clínico da morte. Sugere práticas assistenciais para a Boa Morte e examina suas bases morais e cognitivas. Aborda as perspectivas filosóficas, científicas e sociais do tema com ênfase na análise reflexiva dos fenômenos vividos na prática médica. A metodologia foi a revisão e análise histórico-crítica dessas práticas, e as raízes norteadoras filosóficas e científicas. O conteúdo tem três capítulos, antecedidos pela introdução e se completam nas conclusões. Na introdução uma entrevista médica inicia o tema com as dificuldades do morrer assistido. O primeiro capítulo mostra a evolução sociocultural da terminalidade humana, o papel do médico e da tecnologia. No segundo capítulo descreve-se, seguida de análise e interpretação, as vivências do processo da morte pelos que assistem o moribundo e o impacto das mesmas no processo. A análise crítica dos modelos de diagnóstico da morte está no terceiro capítulo, contrapondo fundamentos com a prática clínica. A conclusão discute as práticas médicas para a Boa Morte em seus prós e contras. No primeiro capítulo se conclui que a heteronomia acaba por fragmentar a percepção da morte. No segundo que a morte é um processo tríptico de difícil percepção na terminalidade em UTI. O terceiro capítulo nega os modelos biológico e neocortical para diagnóstico da morte humana. / This dissertation presents assisted human terminal condition in high-tech medical environments as a new social, medical and technological phenomenon. It discusses the experience of assisting death, the doctor's role, the impact of technology used and the current models for clinical diagnosis of death. The text also suggests care practices for Good Death and examines their moral and cognitive bases, addressing philosophical, scientific and social perspectives on the topic, emphasizing reflective analysis of the phenomena in medical practice. The methodology was a review and a historical-critical analysis of these practices and their philosophical and scientific roots. The dissertation is divided in three chapters, preceded by the introduction and followed by the conclusion. There is also an article attached. In the introduction, a medical interview starts tackling the theme concerning the difficulties of assisted dying. The first chapter shows the sociocultural evolution of the human terminal condition and the role of medical staff and technology in the process. The second chapter describes the experiences of the dying process by those who assist the dying and their impact on the process. The third chapter presents critical analysis of death diagnosis models, contrasting fundamentals with clinical practice. The conclusion discusses medical practices for Good Death, with its pros and cons. The conclusion brings some ideas of each chapter: based on the first chapter, it is concluded that heteronomy ultimately fragment the perception of death. In the second chapter, the conclusion is that death is a triptych process, difficult to understand in an ICU. Finally, the third chapter denies the biological and neocortical models for diagnosis of human death.

<p>Den palliativa vårdens mål är att uppnå en god och fridfull död. En god död har dock visat sig vara en individuell och varierande upplevelse varför patienten själv måste få möjlighet att uttala sig om sin förestående död. Forskning har framhållit att det finns olika uppfattningar om vad en god död innebär, utifrån patientens, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Syftet med litteraturstudien var därför att belysa kunskap om uppfattningar om en god död, för att kunna förbättra omvårdnaden i en palliativ kontext. Föreliggande litteraturstudie baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det finns gemensamma uppfattningar om en god död, men även olikheter som är betydelsefulla ur ett omvårdnadsperspektiv. En god död kan sammanfattas som symptomkontroll, självbestämmande, sociala relationer, självbild, syntes och samtycke. Främst var det samtal kring den existentiella dimensionen som saknades av patienterna, och de närstående önskade mer information om döendeprocessen för att kunna förbereda sig inför sin närståendes död. Palliativ vårdfilosofi syftar till att ge patienterna en helhetsvård där befrämjande av livskvalitet står i fokus, trots att döden är nära förestående. Helhetsvård var också den inriktning som framkom som den viktigaste uppfattningen om en god död ur vårdpersonalens synvinkel. En god död inom en palliativ kontext är ett forskningsområde som behöver undersökas mer, framförallt gällande de olika uppfattningar som framkommit om en god död ur olika perspektiv.</p> / <p>The palliative care aims to achieve a good and peaceful death. A good death has proven to be an unique and varied experience why the patient should have an opportunity to comment on his impending death. Research has pointed out that there are different perceptions of what a good death means, from the patients’, relatives’ and nursing staff perspectives. The purpose of this study was therefore to elucidate knowledge about perceptions of a good death, in order to improve nursing care in a palliative context. This literature review is based on 15 scientific articles. The results showed that there are common perceptions of a good death, but also differences that are important from a nursing perspective. A good death can be summarized as symptom control, autonomy, social relationships, self image, synthesis and consent. Foremost it was conversation about the existential dimension, which was missing from the patients’ perspective. From the relatives’ perspective it was more desirable with information about the dying process in order to prepare for their relatives’ death. Palliative care philosophy aims to give the patients a holistic approach, where the promotion of quality of life is the focus, despite the fact that death is imminent. Holistic care was also the approach which emerged as the main idea of a good death from the nursing staff perspective. A good death in a palliative context is a research area that needs to be investigated further, especially concerning to the different views obtained about a good death from different perspectives.</p>