<p>Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen.</p><p>Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.</p>

Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen. Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.

Over the past century the phenomenon of thanatourism, or dark tourism, has become increasingly popular, with tourists now able to encounter death at a wide range of sites across the world. While much scholarship has focused on tourism at sites of disaster and atrocity, less research has taken place into thanatourism in a museum context. This thesis investigates how Gotlands Museum is offering its visitors a dark tourism experience by adopting thanatourism theming in its exhibitions and programmes. It explores the ways the museum presents Gotland’s dark history, asks how and why the museum has adopted thanatourism as a thematisation strategy, and considers whether this strategy is helping the institution achieve future sustainability. This study is based on in-depth interviews with current staff members at the museum, who have been involved with creating exhibitions and presenting programmes related to Gotland’s dark history. Detailed observation of the exhibitions Medieval Gotland and 1361 – The Battle for Gotland, as well as the guided city tour The Bloody Summer, also provide additional data. The study finds that Gotlands Museum has harnessed the ‘purposeful Otherness’ of death through implementing thanatourism theming in both its permanent exhibitions and public programming in order to reach new and wider audiences. It also finds that this is an example of the museum embracing new museology and adopting the customer-centric focus of the tourism industry by presenting thrilling exhibitions and programmes to attract more visitors. The study suggests that by implementing popular thanatourism-themed exhibitions and programmes, Gotlands Museum has been able to be economically, socially and culturally sustainable by attracting visitors, educating diverse groups, telling diverse stories and preserving Gotland’s history for future generations.