Denna rapport redovisar för utvecklingen av mobilapplikationen Uppgångsappen. Applikationen, som har utvecklats för iPhone, skapades för att kunna ges ut av företaget Approdites AB. För utvecklingen har Apples riktlinjer följts både för design och programmering, och fokus har legat på att utveckla en applikation som uppfyller Apples krav för att bli godkänd i AppStore. Programmeringsspråket Objective-­C har använts tillsammans med utvecklingsmiljön xCode. Designbeslut har grundats på designprinciper och målet har framförallt varit att utveckla en applikation som ska vara lätt att använda och ha en estetiskt tilltalande grafisk design. Resultatet av denna rapport blev en färdig mobilapplikation som var förberedd för lansering i AppStore.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design? För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm. Tanken med workshopen var att låta ungdomar på estetiska- och medieprogrammet använda sig av grafisk design för att formge ett omslag till en tidning. Eleverna fick själva välja typsnitt, bilder och färger för att berätta och framföra sitt budskap till sin tänkta målgrupp. Jag ville undersöka om de själva kunde formulera sina val för att kunna analysera och formulera ett budskap i en nutida västerländsk marknad byggd på överenskommelserna i en visuell kultur. Informanterna i min designpedagogiska undersökning var elever i första, andra och tredje året på gymnasiets estetiska- och medieprogram.   Mitt empiriska material består av skisser, original, fotografier, intervjuer och elevernas tidskriftsomslag. Detta material har jag tillsammans med teorier och tolkningsramar ur visuell kultur studerat för att få en inblick i vad en visuell kompetens kan vara bland svenska ungdomar. Resultatet visar ett samband mellan ett bildspråk, byggt på bildkonsumtion, och ungdomarnas egetskapande. Elevernas vardag fylls av information och formgivna bilder som representerar olika kulturer. Ungdomar gör, genom aktiva val och genom sitt skapande, om dessa till sina egna vilket tyder på att de har en väl utvecklad visuell kompetens men däremot kunde de i många fall inteförklara sig på ett teoretiskt plan. Elevernas tidskriftsomslag, tillsammans med Graffa trycksak och denna uppsats, presenterades på en examensutställning i Konstfacks lokaler vintern 2009.

Syftet med denna studie var att undersöka hur digitala nomader utövar sitt yrke som grafiska designers, varför de valde att bli digitala nomader samt vilka fördelar och nackdelar som finns. Totalt intervjuades 10 före detta och nuvarande digitala nomader via email och svaren sammanställdes och analyserades för att finna teman och sammanhang. Resultatet visar att deltagarna valde en digital nomadisk livsstil främst på grund av den frihet det innebär. De är även helt beroende av internet, då det är den grundläggande teknologin som möjliggör distansarbete. Att vara digital nomad verkar inte ha en negativ inverkan på den grafiska designprocessen och alla verktyg som behövs anser de finns tillgängliga digitalt. Den del av det traditionella designyrket på en byrå som deltagarna i studien saknade mest var kreativa diskussioner med kollegor.

Denna rapport berör företaget Bilteknik i Söderköping som idag inte har någon webbplats. Den här rapporten följer ett arbete där man vill ta fram vilka faktorer som är avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet på en webbplats. Syftet med uppsatsen är att få fram de metoder som är lämpligast vid ett framtagande av en webbplats till ett företag som idag inte har någon. Så vad finns det för faktorer som är viktiga i framtagandet av en webbplats, utifrån ett användarperspektiv? Användarna ska ha lätt för att hitta den information de söker. Webbplatsen ska attrahera användarna från början till slut, och inte minst, uppfylla deras behov. För att få fram detta utfördes flera utvärderingar och tester, men vilka metoder är lämpligast och vilka faktorer är då avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet? En webbplats ska alltså vara enkel, och användaren ska inte behöva tänka för mycket för att förstå hur man tar sig vidare till den information som användaren söker. Genom intervjuer, SWOT-analyser och heuristiska utvärderingar, samt en bakgrundsforskning belyser den här rapporten de faktorer man ska tänka på vid framtagning av en webbplats. Förvirrande funktioner i samband med otillräcklig information leder till sämre användbarhet. För att skapa en användarvänlig webbplats har jag hittat punkter, inom användarcentrerad design och design av grafiska gränssnitt, som man behöver tänka på. Uppfyller inte en webbplats de krav som användarna har leder det till att de söker sig till konkurrenterna. Min fråga är: Vilka faktorer är avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet på en webbplats? Frågan har jag besvarat genom att använda mig av olika metoder, så som intervjuer, SWOT-analyser, heuristiska utvärderingar och användartester som utfördes på prototyper av webbplatsen. Flera av metoderna kan vara lämliga, men oftast i kombination till varandra för att öka tillförlitligheten på resultaten.

Varje år slänger vi i Sverige flera ton ätbar mat för att den inte har det rätta utseendet eller för att bäst-före-datumet närmar sig. Det är varken ekologiskt eller ekonomiskt hållbart. Maten skulle kunna användas till något bättre. Genom att koka chutney på frukt och grönt, som butikerna annars skulle slänga, får maten en andra chans. Projektet Fallguld är ett samarbete mellan kooperativet Macken, Växjö Kommun, Sveriges Lantbruksuniversitet, Coop Oxtorget och ICA Maxi Växjö. Jag har tagit fram den grafiska identiteten åt projektet i form av logotyp, etiketter och marknadsföring samt undersökt hur man ger värde åt något som anses vara värdelöst. / Every year in Sweden we throw away tons of edible food. It is neither ecologically nor economically sustainable. The food could be used for something better. By making chutney from the fruit and vegetables which shops otherwise would throw away, the food gets a second chance. The “Fallguld” project is a collaboration between the co- operative organisation Macken, Växjö Municipality, the Swedish University of Agricultural Sciences, Coop Oxtorget and ICA Maxi Växjö. 
 I have developed the graphic identity for the project including logotype, labels and marketing, and examined how to give value to something that is considered worthless. / Chutneyprojektet Fallguld

Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan användas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har använt de kunskaper vi fick till att sammanställa en reklamkampanj åt uppdragsgivaren Zest som är en ekologisk matbar i Karlstad. Målet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var både visuellt attraktiv och kunde nå ut till tänkbara kunder på bästa sätt grundades kampanjen i både teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi använde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi. Grafisk formgivning har hämtat många av sina principer från estetiken och därför använde vi oss även av estetiken som grund. Utöver dessa har vi använt oss av teorier om varumärke och identitet då uppdragsgivaren är väldigt måna om sitt varumärke och vill kontinuerligt jobba för att utveckla och göra det starkare. För att ha en teoretisk grund till budskapet i kampanjbilderna har vi även använt studerat hur man skriver för reklam. Vi har även studerat kommunikationskanaler och hur vi bör använda dessa för att nå ut till målgruppen. Utöver teorin och erfarenheter, grundas valet av kommunikationskanal samt budskapet i kampanjen på den empiriska undersökningen som utfördes i samband med projektet. Vi utförde en kvantitativ målgruppsundersökning i form av enkät med huvudsyfte att undersöka vad målgruppen har för matpreferenser samt vad som får dem att besöka en restaurang. Målgruppsundersökningen visade att målgruppen inte följer någon specifik kosthållning men tycker att ekologisk, fairtrade och närodlad/nyproducerad mat är viktig när de besöker en restaurang. Tillsammans med målgruppsundersökningens resultat och teorierna kunde vi utforma kampanjbilder som kan locka till sig kunder från dem närliggande platserna och samtidigt visa upp Zests unika utbud.

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av låtarna Dödskyss och Min gud min gud varför har du överdrivit mig. Under en begränsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in låtar till mig själv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomföras av mig själv, dock med viss vägledning från utomstående. Dessa etapper inkluderar allt från låtskriveri, inspelning, mixning, mastring samt grafisk utformning. Jag vill för min egen del se projektet både som en konstnärlig, teknisk, karriärs- och ledarskapsmässig utveckling. Arbetssättet bygger på att jag delar upp projektet i flera små bitar. I stället för att göra ett fullängdsalbum har jag skrivit och färdigställt en låt i taget. Projektet präglas både av kort- och långsiktiga perspektiv som jag hoppas kommer fungera för mig både konstnärligt och karriärsmässigt. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Licenciatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2005.

No description available.

Uppsatsens syfte är att diskutera och problematisera hur miljö och hållbarhet används och framställs i företags reklam för att uppnå en ökad förståelse för hur dessa ämnen visuellt kommuniceras. Genom att inta ett kvalitativt perspektiv avser uppsatsen undersöka hur den grafiska designern på ett ansvarstagande och transparent sätt kan kommunicera miljö och hållbarhet till en mottagare. De forskningsmetoder som används är semiotisk analys, diskursanalys samt kvalitativ intervjustudie. Genom metoderna ämnar uppsatsen besvara frågeställningen: På vilket sätt kan grafisk design användas som ett medel för att kommunicera miljö och hållbarhet, på ett ansvarstagande och transparent sätt, i företags reklam? Det teoretiska ramverket utgår ifrån semiotik, diskurs, budskap, ansvarstagande och marknadsföring. Teorierna används för att möjliggöra djupare analys av tre reklambilder som behandlar miljö och hållbarhet, samt genomföra och diskutera utifrån en intervjustudie. Resultatet av studien visar att ärlighet genererar större trovärdighet gentemot företag. Ur perspektivet som grafisk designer är viktigt att etiskt besluta att budskap förs fram på ett sätt som uppfattas på ett ärligt sätt. / The purpose of this thesis is to discuss and problematize how the environment and sustainability are used and portrayed in corporate advertising, in order to gain an increased understanding of how these topics are visually communicated. By taking a qualitative perspective, the essay aims to examine how the graphic designer can communicate environmental sustainability with responsibility and transparency to a recipient. The research methods used are semiotic analysis, discourse analysis as well as a qualitative interview study. Through the methods the thesis aims to answer the question: In what way can graphic design be used as a means of communicating information about the environment and sustainability, in a responsible and transparent way, in corporate advertising? The theoretical framework is based on discourse, semiotics, message, responsibility and marketing. The theories are used to enable deeper analysis of three advertising images that incorporate the topic of environment and sustainability, as well as conduct and discuss the results of an interview study. The results of the study shows that honesty generates greater credibility towards companies. From the perspective of a graphic designer it is important to ethically decide that messages are conveyed in a way that is perceived in an honest way.