No description available.

Inom kommunikationsbranschen råder det hög konkurrens om arbeten för både nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna är en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkät med 50 byråer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har även syftat till att belysa skillnader i svaren beroende på byråernas storlek.Resultaten från enkäten visade att den vanligaste kanalen vid anställning inom kommunikationsbranschen är via personliga kontakter och att det är portfolions kvalité som väger tyngst vid anställning. Vid ansökan föredrog byråerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju såg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende på byrå-storleken. / In the communication industry, the competition is challenging amongst both new graduates looking for employment and those with experience. An im-portant part of the application is a portfolio that visually shows the person's skills and talents.An online questionnaire survey of 50 firms in the communications industry was used to investigate how they recruit new staff, as well as their perspective on the portfolio in this context. The study is also aimed at highlighting differences in the responses, depending on the size of the agencies.The results of the survey showed that the most common way for employment in the communications industry is through personal contacts, and that the quality of the portfolio is the most important when hiring. When applying for a job the agencies preferred to receive a digital portfolio, but at a job interview they pre-ferred a combination of a physical and digital portfolio. Minor differences were found in the responses depending on the size of the agency.

Målet har varit att undersöka hur grafiska formgivare kan använda sig av matematisk kod i form av fraktala system för att skapa inspirerande grid. Genom att titta på befintliga fraktala mönster och sedan anpassa vissa av dem till gridsystem skapades under designprocessen ett antal olika fraktala grid. Hur väl dessa gridsystem fungerade testades i en skisskalender - en fickkalender för formgivare med plats att skissa. För att kontrollera och verifiera de resultat som kom fram under designprocesssen jämfördes de med åsikter från en fokusgrupp bestående av grafiska formgivare. Slutsatsen blev att fraktala gridsystem inspirerar grafiska formgivare att skapa dynamiska och harmoniska layouter. Och att de fraktala gridsystemen kan läggas till under kategorin konstruerade grid.

Det faktum att grafiska formgivare behöver använda sig av medieteknik i arbetet varje dag indikerar att technostress kan påverka deras yrkesutövning. Den här uppsatsen handlar därför om i vilken grad technostress upplevs hos grafiska formgivare i mediebranschen. Uppsatsens syfte är att öka helhetsförståelsen om hur technostressen kan yttra sig i förhållande till denna yrkesgrupps kommunikation samt produktion genom användande av medieteknik. För att klargöra vad det är som stressar grafiska formgivare kommer studien att diskutera vilka olika stressfaktorer som kan upplevas vid användning av deras medieteknik. De olika stressfaktorer som kan uppstå genom användning vid medieteknik kallas för techno creators. Studien avser därför att synliggöra vilka techno creators som kan förekomma/upplevas mest i deras produktionsprocess. Genom kvalitativa intervjuer tillsammans med fem grafiska formgivare i Malmö har studien genomförts med en induktiv ansats. Empirin samt teorin har analyserats med varandra varpå frågeställningarna besvaras i slutsatsen. Studien tyder på att två av fem techno creators upplevs hos fem formgivare i Malmö. / The fact that graphic designers need to use mediatechnology in their everyday work indicates that technostress can affect their professional practice. This study therefore aims how much technostress is experienced by graphic designers in the mediaindustry. The purpose of this thesis is to increase the overall understanding of how the technostress expresses itself through their communication and producing when they use their mediatechnology.To clarify what stresses graphic designers, the study will discuss which different stressfactor that can occur when they use their mediatechnology. The various stressors that can arise through mediatechnology is called techno creators. The study therefore intends to aim which techno creator that can occur or are the most experienced in their workprocess.Through qualitative interviews with five graphic designers in Malmö, the study has been conducted with an inductive approach. The empire and the theory have been analyzed with each other, and the research question has been answered in the result. The study points out that two out of five techno creators are experienced by five designers in Malmö.