Lever vi i granskningssamhället? Michael Power menar att dagens västerländska samhälle präglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. Granskningssamhället yttrar sig till exempel i mätningar, jämförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sådana yttringar påverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker. Uppsatsens syfte är att, grundat i teori om reaktivitet, undersöka om svenska äldreboenden förändrats som en konsekvens av införandet av Socialstyrelsens jämförelse Äldreguiden, och hur förändringen tagit sig uttryck. För att undersöka detta har enhetschefer på svenska äldreboenden intervjuats. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Hur upplever enhetscheferna mätningen och jämförelsen av deras boenden i Äldreguiden? Upplever enhetscheferna att deras, eller deras enheters rutiner, förändrats som en effekt av den öppna jämförelsen, och på vilket sätt har det skett? Upplever enhetscheferna att det funnits externa reaktioner på den öppna jämförelsen exempelvis från media, boende på hemmen, eller anhöriga till dem, och hur har enhetscheferna i sin tur upplevt dessa reaktioner? Uppsatsens resultat i form av de intervjuade enhetschefernas berättelser analyseras och jämförs med resultaten från en studie av hur rankning av juristutbildningar i USA förändrade utbildningarnas organisatoriska praxis. I jämförelse med det amerikanska fallet har de svenska enhetscheferna en mer positiv upplevelse av att bli jämförd i Äldreguiden, och inte upplevt lika långtgående organisatoriska förändringar som en direkt konsekvens av jämförelsen. Enhetschefernas upplevelser av externa reaktioner har varit färre och mindre kraftiga än i det amerikanska fallet. Uppsatsens slutsats är att skillnaden i resultaten mellan fallen beror på att det krävs en press utifrån mot jämförda eller rankade organisationer för att det ska uppstå en djupare organisatorisk förändring. Uppkomsten av sådan extern press härleds dels ur kontextspecifika förhållanden mellan det amerikanska och svenska fallet, men även till de respektive mätningarnas förmåga att förmedla, och tydliggöra, institutionaliserat kulturellt kapital.

I dagens förskola utförs dokumentation dagligen och är enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98/2010) en viktig praktik då den bör användas för utvärdering av såväl förskolans verksamhet som barns utveckling och lärande. Om hur dokumentation ska gå till finns det mycket att läsa, men vi intresserar oss för vad som påverkar själva dokumentationspraktiken. Inom ramen för denna studie vill vi undersöka dokumentationspraktiken på en förskola, alltså när det dokumenteras, vad som dokumenteras, hur det dokumenteras samt varför dokumentationen sker på ett specifikt sätt. Undersökningen som utförts i denna kvalitativa studie har, genom observationer och intervjuer haft syftet att ta reda på vilka föreställningar och värden som ligger bakom dokumentationen och varför dessa anses viktiga. Hur påverkar granskningssamhället förutsättningarna för dokumentation i förskolan? Vi intresserar oss också för vad som inte fastnar på kameralinsen, då även det kan säga något om vad som anses värdefullt nog att dokumentera.Vi frågar oss också huruvida granskningssamhället vi lever i, som beskrivs av Ahlbäck Öberg (2010) och Power (1999), påverkar förskolans verksamhet kring dokumentation och de pedagoger som utför den. Undersökningen visar hur krav och press på pedagoger leder till ett granskningsbart beteende där pedagoger utför dokumentation som "utifrån och uppifrån" kan uppfattas som "bra", exempelvis glada barn och fina samspel. Dessa förutsättningar kan påverka pedagogerna i sina föreställningar, värden och aktiva val kring dokumentation.

Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats. Resultatet har visat på skillnader i huruvida rankningslistan har haft konsekvenser för vårdcentralerna. Det har varit variation mellan de privata vårdcentralernas konsekvenser, då rankningslistan till viss del inneburit verksamhetsförändringar för den ena vårdcentralen men inte för den andra. För de landstingsägda vårdcentralerna och primärvårdsdirektören har rankningslistan inte haft några konsekvenser.