<p>Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.</p>

Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare tänker kring användandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans år 3-6. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet av studien visar att lärarna anser att de prioriterar läsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför så många positiva effekter för elevernas språkliga och personliga utveckling. Lärarna önskar dock att de skulle hinna med att använda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna. Konkurrens från andra medier uppges här vara ett av skälen. I arbetet med att främja läslust påpekar lärarna att det är viktigt att avsätta mycket tid för läsning. De menar också att elever behöver hjälp med att hitta stimulerande litteratur som utvecklar deras vilja att läsa mer. Genom högläsning anser lärarna att man kan få elever att upptäcka tjusningen med skönlitteratur. Lärarna betonar också vikten av att skapa en lugn och stimulerande miljö för att eleverna ska kunna koncentrera sig på läsningen.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare tänker kring användandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans år 3-6. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet av studien visar att lärarna anser att de prioriterar läsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför så många positiva effekter för elevernas språkliga och personliga utveckling. Lärarna önskar dock att de skulle hinna med att använda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna. Konkurrens från andra medier uppges här vara ett av skälen. I arbetet med att främja läslust påpekar lärarna att det är viktigt att avsätta mycket tid för läsning. De menar också att elever behöver hjälp med att hitta stimulerande litteratur som utvecklar deras vilja att läsa mer. Genom högläsning anser lärarna att man kan få elever att upptäcka tjusningen med skönlitteratur. Lärarna betonar också vikten av att skapa en lugn och stimulerande miljö för att eleverna ska kunna koncentrera sig på läsningen.

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.