Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta för att skapa en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Tidigare forskning visar att en god vårdrelation till sjuksköterskan är nödvändig för personens återhämtning. Det visar även att sjuksköterskans bemötande gentemot personen diagnostiserad med psykos är betydande för skapandet av den goda vårdrelationen. Det framkommer även både utmaningar och möjligheter som påverkar skapandet av en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Metod: Totalt tio deltagare intervjuades via semistrukturerade telefonintervjuer, av dessa var fem grundutbildade sjuksköterskor samt fem specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskan kan möta den person hen har framför sig. Resultatet består av två delresultat med ett gemensamt tema, vilket är att kunna använda sig själv som verktyg i mötet för att kunna skapa en god vårdrelation. Slutsats: En god vårdrelation kräver en aktiv och reflekterande sjuksköterska, som besitter intresse att möta personer diagnostiserade med psykos i sitt dagliga arbete. Relationsskapande är en unik process, där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara anpassningsbar

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen innefattar en helhetssyn på patientens situation. Sjuksköterskan ska kunna föra en god kommunikation och ge en god omvårdnad. Patienter med substansberoende har en ökad risk för fysiska och psykiska sjukdomar. Den här patientgruppen söker vård och förekommer i alla vårdkontexter. För de patienter spelar bemötandet en viktig roll och därför är det viktigt att som sjuksköterska vara uppmärksam och arbeta personcentrerat.   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors attityder vid bemötandet av patienter som har ett substansberoende inom somatisk slutenvård.   Metod: En integrativ litteraturöversikt som inkluderade sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen utgick från Fribergs analysmodell.   Resultat: Det identifierades fyra kategorier av attityder som påverkar bemötandet: Fördomsfull, reserverad, uppgiven samt förstående attityd.    Slutsats: Attityden i bemötandet påverkar interaktionen mellan sjuksköterska och patienter som har ett substansberoende. Det framkom fyra kategorier av attityder som påverkar sjuksköterskans bemötande och därmed patientens vård. Attityder formas utefter ett par faktorer, samhällsnormerna, social stigmatisering och kunskapsbrist. Medan personliga erfarenheter och utbildning visade sig ha en viktig roll för en positiv attityd.

ABSTRACT  Feher A, Leander-Pehrson D.  The experiences of palliative care in newly graduated nurses. A literature review. Thesis in nursing, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background: Palliative care is described as a very complex type of care with breadth of covering both medical, psychological, and spiritual needs - which results in the involvement of a number of professionals in the healthcare staff. The educational aspect of palliative care and its aims are to prepare the nurse for stages that can involve a lot of emotions and experiences in the future career, as best possible.Aim: The purpose was to investigate research on the undergraduate nurses' feelings and experiences of palliative care.Method: A qualitative literature study was conducted with ten scientific studies of qualitative anchoring as a basis for compiling results. CINAHL and PubMed have been used as primary databases for collecting material.Results: In the role of nurse, individuals is expected to be sensitive and attentive to patients with forward-looking communication. The importance of being able to keep the private feelings and values that may arise in the meeting with the patient is emphasized, and by highlighting the individual nurse maintains professionalism.Conclusion: There are many emotional experiences during her profession in both existential and emotional aspects,  and one of the goals of the nursing education is that the individual who takes on the role of nurse, should feel safe and secure for the upcoming work - where new future colleagues will eventually be welcomed. This demand, not least on the individual's own capacity for personal development, but also on the education's capacity for future development.

Bakgrund: Att arbeta i ambulans kräver ett öppet sinne och en bred klinisk blick samt en förmåga att kunna ta beslut i akuta situationer. Vilket kan vara en utmaning för en grundutbildad sjuksköterska att utföra en patientsäker vård då grundutbildningen inte motsvarar de höga förväntningarna i ambulanssjukvården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom ambulanssjukvården.  Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar som har använts i resultatet. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan 2005–2020.  Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: Den grundutbildade sjuksköterskans behov av ökad kompetens, Arbetet är utmanande för den grundutbildade sjuksköterskan samt Den grundutbildade sjuksköterskans känsla av att vara ny. Grundutbildade sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever att de saknar viktiga erfarenheter och tillräcklig kompetens som kan leda till försenad behandling. De uttrycker även en osäkerhet vid arbete som utförs på egen hand vilket påverkar arbetet. Grundutbildade sjuksköterskor känner oro inför det stora ansvaret. Det framkommer även att vara ny inom ambulanssjukvården innebär en känsla av ensamhet.  Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att grundutbildade sjuksköterskor som saknar erfarenhet inom ambulanssjukvården upplever osäkerhet och bristfälligt stöd,  vilket grundar sig i begränsad kunskap. Fördjupade kunskaper genom specialistutbildning skulle kunna öka tryggheten och förståelsen hos den grundutbildade sjuksköterskan. En för låg kompetens i kombination med bristande erfarenhet kan resultera i otillräcklig vårdkvalitet. / Background: Working in an ambulance requires an open mind and a broad clinical eye, as well as an ability to make decisions in emergency situations. Which can be a challenge for a registered nurse to perform patient-safe care as the education does not meet the high expectations in ambulance care. Aim: The aim of the study is to describe the registered nurses' experiences of working in ambulance care. Method: The thesis was conducted as a literature review based on 15 scientific articles. The articles were collected from databases CINAHL and PubMed and were published between 2005-2020. Result: The literature review resulted in three main categories: The registered nurse needs for increased competence, Work is challenging for the registered nurse and The registered nurse feeling of being new. Registered nurses in ambulance care feel that they lack important experience and sufficient competence that can lead to delayed treatment. They also express insecurity when working on their own, which affects the work. Registered nurses are concerned about the great responsibility. It also appears that being new in ambulance care means a feeling of loneliness. Conclusion: The results of the literature review show that registered nurses who lack experience in ambulance care experience uncertainty and inadequate support, which is based on limited knowledge. In-depth knowledge through specialist training could increase the security and understanding of the registered nurses. Too little competence in combination with lack of experience can result in insufficient quality of care.

Bakgrund: Antalet njurtransplantationer har under de senaste åren ökat i Sverige. För patienter med CKD-5 är det den säkraste åtgärden för att kunna leva ett längre och bekvämare liv. En njurtransplantation från en levande donator bidrar till bättre återhämtning och längre liv. Den grundutbildade sjuksköterskan behöver ha god insikt i ämnet njurtransplantation för att ge god och säker vård, både medicinskt och omvårdnadsmässigt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska patienters upplevelser i väntan på njurtransplantation med en levande donator. Metod: I litteraturstudien används tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.  Resultat: Resultatet belyser två huvudteman, förväntningar i väntan samt förändrade relationer. Deltagarna i studien upplevde känslor som hopp, oro, förhoppning om att kunna återgå till ett normalt liv samt skuld. Mottagarnas upplevelser varierade beroende på vilken relation de hade till donatorn. Slutsats: Det är viktigt för den grundutbildade sjuksköterskan att ge korrekt omvårdnad och god information till patienten. Sjuksköterskan kan bidra till god omvårdnad genom stöttande samtal och att initiera kontakt mellan donator och mottagare. Mottagarna upplever levande njurtransplantation som livsomvälvande, och många olika känslor och funderingar väcks till liv. / Background: The number of kidney transplants has increased in Sweden in recent years. Kidney transplantation is the safest measure for patients living with CKD-5, it prolongs and leads to a better life. A kidney donation from a living donor contributes to better recovery and a longer life. The graduate nurse needs good insight regarding the subject of kidney transplantation to be able to provide adequate and safe care, both in the aspect of medicine and care. Aim: The aim of this literature study is to explore patients' experiences while waiting for a kidney transplantation from a living donor.  Method: In this literary study ten scientific articles were used with a qualitative method. Results: In the result two main themes arose, Expectations in waiting and Changing relations. The participants of this study experienced feelings of hope, worry, hope of getting back to a normal life and guilt. Recipients' experiences varied depending on what relation they had to the donor. Conclusion: It is of importance to the graduate nurse to provide just care and correct information to the patient. The nurse is able to contribute to just care through supportive conversation and initiating contact between the donor and the recipient. The recipient perceives waiting for kidney transplantation as life changing, and many diverse feelings appear.

Bakgrund: Njurdonation är en omfattande process där en individ, efter eget beslut eller i samråd med andra, donerar en av sina friska njurar till en mottagare i behov av den för att förbättra sin överlevnad och hälsa. Som grundutbildad sjuksköterska har man tillgång till flera olika arbetsplatser, vilket innebär att man kommer möta olika patientgrupper i sitt yrke. I omvårdnaden av en njurdonator är den personcentrerade vården en viktig grundsten. Utöver denna princip är sjuksköterskans övriga kärnkompetenser avgörande. Det är nödvändigt att kunna samarbeta i team eftersom patienten inte bara behöver sjuksköterskans stöd utan även hjälp och kontakt med andra vårdpersonal såsom läkare, specialistsjuksköterska samt psykolog och kurator. Den grundutbildade sjuksköterskan spelar rollen som navet i samarbetet, med ansvar för att säkerställa att all samverkan fungerar samtidigt och ingen aspekt av vården försummas. Därför är det av vikt att den grundutbildade sjuksköterskan har kunskap om njurdonatorers upplevelser både pre- och postoperativt. Syfte: litteraturstudiens syfte var att belysa pre- och postoperativa donationsupplevelse för donatorer som frivilligt donerar en njure. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturgenomgång med en kvalitativ metod på en grund av tio vetenskapliga peer-reviewed artiklar. Analysen av artiklarna följde en specifik modell för innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier definierar donatorernas upplevelser av den pre-och postoperativa donationsprocessen; ”Donatorernas anledningar till att donera”, ”Betydelsefullt med emotionellt stöd och förståelse” och ”Stress och komplikationer”. Konklusion: Njurdonatorers erfarenheter är övervägande positiva men präglas av intensiva känslor såsom glädje och stolthet, samtidigt som de upplever nervositet och stress inför godkännandet som donator. Tillräckligt stöd och förståelse från vårdpersonal och närstående underlättar hanteringen av den emotionella påfrestningen. För sjuksköterskor är insikten om donatorers upplevelser avgörande för att erbjuda personcentrerad vård och förbereda både vårdpersonal och donator för potentiella konsekvenser, vilket främjar högre vård- och livskvalitet för donatorn. Nyckelord: Grundutbildad sjuksköterska, Njurdonation, Njurtransplantation, upplevelser, Personcentrerad vård / Background: Kidney donation is a medical process where an individual, by their own decision or in consultation with others, donates one of their healthy kidneys to a recipient in need, aiming to improve their survival and health. As a registered nurse, one has access to various workplaces and opportunities, meaning they will encounter different types of patients in their profession. In the care of kidney donors, person-centered care stands as a crucial cornerstone. Beyond this principle, the nurse´s other core competencies are paramount. Collaborating within a team is essential since the patient requires not only the nurse´s support but also assistance and interaction with other healthcare professionals such as physicians, specialized nurses, psychologists, and counselors. The bachelor's degree nurse plays a pivotal role in this collaboration, being responsible for ensuring seamless cooperation while no aspect of care is neglected. Therefore, it is crucial for the bachelor's degree nurse to have knowledge of kidney donors´experiences both pre- and post-operatively. Aim: The aim of the literature study was to illustrate the pre-and postoperative donation experience of donors who voluntarily donate a kidney. Method: The research was conducted as an approach to a qualitative systematic literature review, drawing from ten peer-reviewed original articles. The Articles underwent analysis following a specific model for content analysis. Result: Three main categories define the donors' experiences of the pre- and post-operative donation process; “Donors’ reasons for donating”, “Meaningful with emotional support and understanding” and “Stress and complications”. Conclusion: Kidney donors` experiences are predominantly positive but are characterized by intense emotions such as joy and pride, while at the same time they experience nervousness and stress before being accepted as a donor. Sufficient support and understanding from healthcare staff and relatives facilitates the handling of the emotional strain. For nurses, the insight into donors´experiences is essential to provide person-centered care and prepare both health care professionals and donors for potential consequences, promoting higher quality of care and quality of life for the donor. Keywords: Registered nurse, experiences. kidney donation, kidney transplantation, person-centred care.