• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 171
  • 1
  • Tagged with
  • 172
  • 39
  • 31
  • 29
  • 25
  • 25
  • 20
  • 20
  • 19
  • 19
  • 18
  • 18
  • 17
  • 14
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Gymnasielärares upplevelse av arbetsrelaterad stress : En kvalitativ studie i hur gymnasielärare upplever arbetsrelaterad stress och hur den stress hanteras

Alijagic, Arnel, Nessler, Nina January 2015 (has links)
Skolan utgör en av samhällets största arbetsplatser och är en organisation under ständig förändring. Läroplaner speglar samhällets utveckling och därmed ställs krav på fortlöpande uppdatering av kursplaner och pedagogiska tillvägagångssätt. Trots behov av ständig utveckling är skolan ett av samhällets störst drabbade område gällande nedskärningar. Föreliggande studie avsåg att genom kvalitativ metod och semistrukturerad intervju undersöka gymnasielärares upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur den arbetsrelaterade stressen hanterades. Föreliggande studie visade på tre huvudresultat. Ett resultat visade att lärare hade en upplevd ökad arbetsbelastning där ansvaret och arbetsuppgifterna ökat och där stor tidsbrist rådde gällande planering och uppföljning. Studien visade även att flertalet av lärarna upplevde, eller har upplevt både fysiologiska och psykiska stressreaktioner av olika slag som resultat av arbetsrelaterade stress. Slutligen visade studien att flera utav de deltagande lärarna använde sig av aktiva copingstrategier både i form av problemfokuserad- och känslofokuserad coping för att hantera yrkets arbetsrelaterade stress.
2

Planering - i huvudet på en historielärare

Alkbring, Mikael January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna. Läraren måste växla mellan en övergripande nivå där de stora utvecklingsdragen visas för eleven och en nivå där man visar hur den lilla människan hade det. Har man för mycket av undervisningen på en övergripande nivå blir historien abstrakt för eleverna. Om man å andra sidan inte fortlöpande refererar till orsaker och konsekvenser och låter eleverna fundera över detta och visar större utvecklingssammanhang riskerar historien för eleverna bara att bli ett antal oberoende händelser.</p>
3

Hur några gymnasielärare upplever att faktorer, som kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i deras arbets- och fritidssituation samt hur medvetna dessa lärare upplevs vara om dessa riskfaktorer

Svensson, Anna-Carin, Nordström, Cecilia January 2009 (has links)
<p>Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, få ökad kunskap och förståelse för hur några gymnasielärare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lärares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lärare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gällande resurser till skolan och det stöd som eleverna förväntades få i sin skolgång. Flertalet lärare upplevde bristande feedback från elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd från arbetskamrater. Samtliga lärare upplevde att bristande kunskap förelåg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lärarna, i denna studie, är medvetna om att några av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan.</p>
4

Hur några gymnasielärare upplever att faktorer, som kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i deras arbets- och fritidssituation samt hur medvetna dessa lärare upplevs vara om dessa riskfaktorer

Svensson, Anna-Carin, Nordström, Cecilia January 2009 (has links)
Studien syftade till att genom kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuguide, få ökad kunskap och förståelse för hur några gymnasielärare upplever att faktorer, som kan kopplas till utmattningssyndrom, föreligger i dessa lärares arbets- och fritidssituation. Resultatet visade att samtliga lärare upplevde höga krav samt kontroll över undervisningens utformning men bristande kontroll gällande resurser till skolan och det stöd som eleverna förväntades få i sin skolgång. Flertalet lärare upplevde bristande feedback från elever och arbetsledning men ett gott socialt stöd från arbetskamrater. Samtliga lärare upplevde att bristande kunskap förelåg i att bemöta elever med psykosociala problem. Vidare framkom att lärarna, i denna studie, är medvetna om att några av de undersökta faktorerna kan kopplas till utmattningssyndrom och efterlyser större resurser till skolan.
5

Planering : i huvudet på en historielärare

Alkbring, Mikael January 2008 (has links)
Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna. Läraren måste växla mellan en övergripande nivå där de stora utvecklingsdragen visas för eleven och en nivå där man visar hur den lilla människan hade det. Har man för mycket av undervisningen på en övergripande nivå blir historien abstrakt för eleverna. Om man å andra sidan inte fortlöpande refererar till orsaker och konsekvenser och låter eleverna fundera över detta och visar större utvecklingssammanhang riskerar historien för eleverna bara att bli ett antal oberoende händelser.
6

Att undervisa i de litterära epokerna : Gymnasielärares syn på epokundervisningen i svenskämnet

Högberg, Anna January 2015 (has links)
No description available.
7

Några gymnasielärares syn på Kulturell mångfald – en studie med ett intersektionellt perspektiv

Lundin, Patrik, Maltelid, AnnChristin January 2008 (has links)
<p>Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.</p>
8

Pressad betygsättning : blir gymnasielärarna på gymnasienivå i Gävle pressade i deras betygssättning?

Pejcinovic, Mirza January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att utröna om idrottslärarna i ämnet Idrott och hälsa i Gävle stad, på gymnasial nivå, blir pressade till att sätta ett högre betyg än det eleven har kunskaper för och om de ger efter för denna press och sätter ett högre betyg. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvantitativ enkät med inslag av en kvalitativ fråga. Resultatet visade att 16 av 17 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att sätta ett ”snällt” betyg. Fyra av dessa gav efter för pressen och satte ett ”snällt” betyg. Lärarna blir i störst utsträckning utsatta för påtryckningar från elever och rektor. Ett fåtal blir utsatta för påtryckningar från föräldrar medan lärare inte tenderar att pressa andra lärare. Slutsatsen är att nästan en fjärdedel av idrottslärarna på gymnasienivå i Gävle stad faktiskt begår tjänstefel och sätter likvärdigheten i betygssättningen på spel</p>
9

En kråka sitter gärna hos den andra : En kvantitativ undersökning om nuvarande och önskat arbetssätt samt arbetsuppgifter bland kärnämneslärare i kommunala gymnasieskolor

Skoog, Maria, Willix, Johanna January 2009 (has links)
<p>Eftersom läraryrket ständigt är utsatt för förändringar i organisationen är det viktigt att lyfta fram vad som ingår i lärares arbetsuppgifter. Syftet med detta arbete har varit att undersöka nuvarande och önskat arbetssätt för kärnämneslärare på gymnasieskolor i Sverige samt vad som ingår i arbetsuppgifterna utöver undervisning.</p><p>Undersökningen bygger på kvantitativa enkäter med 61 kärnämneslärare i kommunala gymnasieskolor runt om i landet. Det dominerande arbetssättet visade sig vara en solitär form av arbete och innebär att lärare arbetar <em>mest individuellt men ibland ämnesövergripande</em>. Faktorn, som i störst grad påverkade vilket nuvarande arbetssätt som råder, visade sig vara respektive skollednings beslut.</p><p>Det arbetssätt som resultaten visade vara det mest önskvärda var: <em>Jag önskar helst arbeta ihop med mina kollegor inom samma ämne</em>.</p><p>Resultaten visar även att lärare ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och på funderingar på omsorg om och relationen till eleverna.</p><p> </p>
10

läraren och datorn : en studie av IT-kompetens hos lärare i gymnasieskolan

jilmefors, jonas January 2012 (has links)
Studien undersöker samband mellan gymnasielärares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras på gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielärare har. Samtliga data kommer från en anonym webbaserad enkätundersökning som besvarades av 62 gymnasielärare på olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen är att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre än äldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling än manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lärplattform som två av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmågan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant. Diskussionen når slutsatsen att både lärarutbildning och lärarens kompetensutveckling inte motsvarar yrkets krav.

Page generated in 0.0322 seconds