Detta är en studie som undersöker lärares inställningar kring området joniserande strålning samt hur de upplever arbetsförutsättningarna inom detta område. Studien tar även upp skillnader mellan nya och gamla kursplaner (Lpf94 och Gy11) och läromedel i fysik och biologi analyseras.      I studien intervjuades sju gymnasielärare och sex läroböcker analyserades. Som teori har Post normal science (PNS) använts, vilket är en vetenskapsteori som förespråkar att man erkänner och tillåter utomstående aktörer och andra discipliner än sin egna komma in i diskussionen. PNS kräver att man ser på saker från flera olika synvinklar och ämnesområden för att få en helhet. PNS brukar tillämpas när fakta är osäkra, värdena omtvistade och insatserna höga samt när problemet innehåller lika mycket politik och värdering som vetenskap.      Resultatet av studien visade att lärarna hade en ganska avspänd inställning till joniserande strålning, ofta med en vetenskaplig grund för sina argument och åsikter. Studien visade också på att undervisningens utformning inte gav eleverna en mångfacetterad bild av strålningsområdet. Detta eftersom lärarna arbetade isolerat i sitt ämne utan något samarbete med lärare i andra ämnen. Till sist visade studien att det inte fanns några tydigt uttryckta skillnader mellan den gamla och nya kursplanen och läromedel kring fältet joniserande strålning, trots att lärarna upplevde vissa skillnader.      För att eleverna ska kunna få en helhetsbild kring ett område tror jag att det krävs att lärarna och skolan arbetar med att ge eleverna verktyg för att koppla samman olika ämnessynsätt.

Arbetssituationen för dagens lärare är högt belastad och enligt skolverket (2016) rapport attityder till skolan 2015 ökar detta årligen. Flertalet studier visar också att yrkesverksamma lärare med låg grad av yrkeslivserfarenhet tenderar att uppleva sin arbetssituation som övermäktig. Föreliggande studie ämnade genom en kvantitativ ansats studera om yrkesverksamma lärare med låg grad av erfarenhet har en högre självupplevd stress än lärare med högre grad av erfarenhet och om val av copingstrategier skiljer sig utifrån arbetslivserfarenhet. Studien vill därav bekräfta tidigare studier och öka kunskapen för hur yrkesverksamma lärares självupplevda stress och copingstrategier påverkas av deras yrkeserfarenhet. Studiens resultat baseras på data från 102 yrkesverksamma lärare från grund- och gymnasieskolor i Sverige. Statistisk analys med -t -test (multidimensional) indikerade att det inte var några signifikanta skillnader mellan undervisande lärare på olika nivåer och grad av erfarenhet utifrån stress eller copingstategier. Ett T-test för oberoende grupper med konfidensintervall på 95% visade inte på några signifikanta skillnader mellan grupperna oerfarna lärare och mer erfarna yrkesverksamma lärare. Deltagarna i studien påvisade en genomsnittlig grad av självupplevd stress vilket medför att aktuell studie inte kan bekräfta tidigare studiers resultat om att lärare tillhör en stressad yrkesgrupp.

När elever gör systematiska räknefel i matematik så tyder det på att de har missuppfattat nå-got i matematiken. En missuppfattning kan bero på övergeneralisering vilket innebär att en elev lär sig en ny regel och eleven tror att denna gäller i flera situationer och på så sätt över-generaliserar eleven den nya kunskapen - vilket leder till felaktiga antaganden. Detta beror oftast på bristande förkunskaper eller bristande undervisning. Denna studie syftar till att bely-sa hur tre gymnasielärare bemöter elevernas missuppfattningar inom algebra. Studien under-söker alltså vilka möjligheter och utmaningar som lärare ser med att arbeta med elevernas missuppfattningar. I studien används en kvalitativ metod genom en intervju och ett induktivt angreppssätt för analys. Datainsamlingen började med ett elev test. Testets syfte var att avslö-ja eventuella missuppfattningar som eleverna i matematik 2b på gymnasiet hade. Därefter genomfördes en intervju med den undervisande läraren för att diskutera dessa missuppfatt-ningar och hur läraren försöker att hantera dem. Analysen av det insamlade materialet visade bland annat att endast endast 46% av eleverna svarade rätt på uppgiften 5x ∙ 3x =. Det vanli-gaste felsvaret var 15x vilket tyder på att eleverna möjligtvis missuppfattat vad till exempel 5x betyder. Studien presenterar tre lärares sätt att undervisa i områden som elever ofta får missuppfattningar kring. Resultatet visade att de tre lärarna hade olika förhållningssätt till elevernas missuppfattningar och hur de arbetade med dem. En av lärarna arbetade till exem-pel inte alls med missuppfattningar utan fokuserade på det rätta sättet att räkna. En annan lä-rare diskuterar ofta missuppfattningar med eleverna men nämner även att många missupp-fattningar är svåra att förutspå: “en missuppfattning som jag tänkt inte borde vara en miss-uppfattning blir en missuppfattning”. Hur lärare gör och kan göra för att arbeta med missupp-fattningar diskuteras och bland annat diskuteras betydelsen av att visa på varför i matematik. / When students make systematic calculation errors in mathematics, it indicates that they have misunderstood something in mathematics. A misconception may be due to overgeneralization having to cause a student to learn a new rule and eleven believe that this information in seve-ral situations and thus eleven overgeneralizes the new knowledge - choices lead to erroneous assumptions.This is often a lack of  prior knowledge or lack of teaching. This study aims to shed light on how three high school teachers respond to students' misconceptions in algebra. The study thus examines the opportunities and challenges that teachers see in trying to counteract the students misconceptions. The study uses a qualitative method through an in-terview and an inductive approach to analysis. Data collection began with a student test. The purpose of the test was to reveal any misconceptions that the students had. An interview was then conducted with the teaching teacher to discuss these misconceptions and how the teacher tries to deal with them. The analysis of the collected material showed, among other things, that only 46% of the students answered the question  5x ∙ 3x = correctly. The most common incorrect answer was 15x, which indicates that the students may have misunderstood what, for example, 5x means. The study presents three teachers' ways of teaching in areas that stu-dents often get misconceptions about. The result showed that the three teachers had different approaches to the students' misconceptions and how they worked with them. For example, one of the teachers did not work at all with misconceptions but focused on the correct way of calculating. Another teacher often discusses misconceptions with the students but also men-tions that many misconceptions are difficult to predict: "a misconception that I thought should not be a misconception becomes a misconception". How teachers do and can do to counteract misconceptions is discussed and among other things the importance of showing why in mathematics is discussed.

Syftet med studien är att undersöka lärarens uppfattning om programmering i gymnasiet med fokus på vilka fördelar eleverna har av programmering. För att finna svar på syftet kommer följande frågeställningar att användas till arbetet.  ·       Inom vilka ämnesområden passar programmering enligt lärare? ·       Vilken nytta, utmaningar och möjligheter anser lärare att elever på gymnasiet har av programmering?  Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av tio gymnasielärare från samma skola. Resultatet visar att de flesta lärare anser att programmering ska ingå som en kurs i yrkesprogrammen såsom el, industri och teknik. Dessutom delar de flesta lärare på samma uppfattning om att grundkunskaper i programmering är till elevers fördel.  Genom att skapa motivation till programmering och berätta om programmeringens breda användningsområden kan elevers intresse höjas till att lära sig att handskas med programmering.

Detta arbete är en kunskapsöversikt med syftet att få kunskap om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet uppfattar ämnet samhällskunskap. Detta uppnår vi genom frågeställningen: Hur uppfattar ämneslärare i samhällskunskap sitt ämne utifrån innehåll och ändamål? Vi har letat fram relevant forskning genom att söka i olika databaser, dessa är: Swepub, ERIC och ERC. Resultatet i forskningsöversikten utgörs av avhandlingar, licentiatavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver hur lärare uppfattar ämnet samhällskunskap utifrån syfte, mål, centralt innehåll och förmågor. Resultatet diskuteras och problematiseras sedan för att kunna besvara frågan om hur en lärares uppfattning kan ha konsekvenser för undervisning och vad dessa konsekvenser skulle kunna vara. Den slutsats som presenteras lyfter fram två konsekvenser: lärares olika uppfattning om ämnet leder till att undervisningen ser olika ut bland olika lärare. Samt att en lärares uppfattning om ämnet kan vara mer eller mindre likt styrdokumentet för ämnet. Dessa två konsekvenser bidrar till att utbildning i ämnet inte blir likvärdigt för elever i Sverige.

Matematikens historia är ett ämne som ingår i läroplanen för matematik men som sällan fårnågot större utrymme i undervisningen. Hur kommer det sig? Syftet med studien var attundersöka möjligheterna att tillämpa historia i gymnasieskolans matematik genom attundersöka gymnasielärares uppfattningar av matematikens historia. För att uppnå syftetställdes följande frågeställningar: (1) Hur beskriver gymnasielärare i matematik deras(eventuella) användning av matematikhistoria i sin undervisning? (2) Vilka uppfattningar hargymnasielärare i matematik om att använda matematikhistoria i undervisningen? Och (3)Vilka hinder ser gymnasielärare i matematik i att använda matematikhistoria i sinundervisning? För att undersöka frågorna intervjuades fyra gymnasielärare i matematik, ochdet insamlade materialet analyserades genom en argumentationsanalys. Resultaten visade attlärare generellt hade en positiv bild av matematikens historia och de gav uttryck för mångafördelar med att använda det i undervisningen. Samtidigt identifierade de tydliga hinder, avvilka den främsta var tidsbrist, och få lärare använde sig i praktiken av någonmatematikhistoria i sin undervisning.

Syftet med min studie är att uppfatta hur och på vilket sätt lärarna på en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser på sin roll i detta arbete.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjälp av att intervjua lärare på en gymnasieskola ville jag ta reda på hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn på sitt deltagande.Resultaten av mina intervjuer visar på att även om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning så finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess där lärarna deltar och som utgår från lärarnas didaktiska frågeställningar. Resultaten visar också på att lärarna endast i liten utsträckning tillgodogjorde sig forskningsresultat när de sökte svar på sina didaktiska frågeställningar

Bakgrund: Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är en betydande och komplex utmaning inom utbildningssystemet. För att skapa en inkluderande lärmiljö som tillgodoser dessa elevers individuella behov krävs en kombination av åtgärder, där extra anpassningar utgör en väsentlig komponent. Tidigare forskning visar att inkludering av elever med NPF utgör en komplex och viktig utmaning inom utbildningssystemet, med fortsatta hinder och utmaningar för en effektiv inkludering i den ordinarie undervisningen. Lärarnas synsätt, kunskap och erfarenhet spelar en avgörande roll i genomförandet av inkludering, och bristen på adekvat utbildning och resurser för lärare framhålls som en betydande faktor (Sandström, Lindqvist och Klang 2017). Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare inkluderar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i ämnet svenska på gymnasiet.Metod: I den här studien tillämpades en semistrukturerad kvalitativ metod för att undersöka lärarnas perspektiv och erfarenheter inom svenskämnet på gymnasieskolor i Sverige. Intervjuerna transkriberades noggrant och analyserades tematiskt med hjälp av Clarke och Brauns (2013) modell, där de sex stegen i kodningsprocessen användes för att identifiera teman i det transkriberade materialet. Resultat: Resultaten visade att lärarna var väl medvetna om vikten av att möjliggöra för elever att internalisera kunskap och utveckla färdigheter på ett effektivt sätt genom att erbjuda och genomföra anpassningar, särskilt när det gäller att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i undervisningen. Ett exempel på sådana anpassningar inkluderar tydlig struktur och rutiner, vilket skapar en förutsägbar miljö som kan vara särskilt gynnsam för elever med NPF. Dessutom kan användningen av visuellt stöd, såsom bilder, underlätta för eleverna att förstå och följa instruktioner samt hålla sig organiserade. Studien visade på betydande utmaningar som lärarna står inför, inklusive brist på adekvat utbildning och kunskap om NPF. Dessutom identifierades svårigheter i samarbetet med specialpedagoger samt hinder vid implementeringen av digitala verktyg i undervisningen.

Hur ser gymnasielärare i samhällskunskap på lärare – elevrelationer, hur viktigt är det att ha goda relationer till sina elever, hur bibehåller man dem och vilka svårigheter kan uppstå i byggandet av dessa? I den här studien så undersöks hur åtta samhällskunskapslärare arbetar med och ser på lärare – elevrelationer. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie på fyra olika skolor i två olika kommuner i Region Jönköpings län. Som hjälp i analysen har bland annat Erving Goffmans (1970, 2009 & 2011) dramaturgiska perspektiv använts. Det visade sig att samtliga respondenter lade stor vikt vid att bygga goda relationer till sina elever, och detta har varit en grundinställning som varit med dem tidigt i deras yrkesliv. Respondenterna tycker sig också se en koppling mellan en god relation till en elev och goda studieresultat och lärande. För att bibehålla en god relation till sina elever är kommunikationen viktig, samtidigt som eleven känner sig sedd av sin lärare. Det största hindret för en god relation är att relationen blir för närgången och blir till en kompisrelation, något som respondenterna aktivt undviker.

Inom ramen för det här arbetet avses det att reda ut om det finns någonting som kan identifieras som samhällskunskapsdidaktik i olika samhällskunskapslärares dagliga praktik. Om så är fallet är följdfrågan hur den didaktiken kommer till uttryck? För att kunna få ett svar på frågan intervjuades fyra gymnasielärare i samhällskunskap på olika kurser och kurser. Samhällskunskapsdidaktik är ett något problematiskt begrepp då det inte har någon enad definition. I det här arbetet har framförallt lärarns målsättningar med den egna undervisningen, hur de rent praktiskt undervisar i ämnet, samt vilka utmaningar de anser finns för en samhällskunskapslärare i deras position idag, varit de faktorer som undersökts. Det visar sig genom arbetet att det finns en typ av ämnesspecifik didaktik för samhällskunskapen bland de lärare som intervjuats. Nyckelbegreppen för den, så kallade, samhällskunskapsdidaktiken kan framförallt identifieras som mycket frihet, möjlighet till stor variation i material och metoder samt ett för läraren stort eget handlingsutrymme.