Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa gör för att inkludera funktionsnedsatta elever i den ordinarie ämnesundervisningen. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens deltagare bestod av fyra idrotts- och hälsalärare verksamma vid fyra olika gymnasieskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det är viktigt att alla elever inkluderas i den ordinarie ämnesundervisningen, oavsett om eleverna har en funktionsnedsättning eller inte. Resultatet visade att det finns resurser för lärare i idrott och hälsa att inkludera elever med funktionsnedsättningar i ämnesundervisningen. Studiedeltagarna förklarade följaktligen att en idrotts- och hälsalärare måste vara kreativ. Slutligen påvisade resultatet att omständigheterna med att inkludera funktiosnedsatta elever i den ordinarie undervisningen, handlar om anpassning av undervisningen lektionsinnehållet så att det passar samtliga elever och andra elevers beteende. Studiedeltagarna berättade att elever som är ”störiga” försvårar inkluderingsprocessen. Resultat analyserades med utgångspunkt i Foucaults begrepp: subjektets konstituering och hans idéer om makt. Analysen visade bland annat att det som förr antagligen betraktades som det ”normala” beteendet under lektionerna i ämnet, numera räknas som avvikande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus konstrueras i ämnet idrott och hälsa.Ytterligare ett syfte var att genom feministisk poststrukturell teori analysera vilka diskursersom framträder i lärarnas tal om genus i undervisningen. Studien var en kvalitativundersökning med en egenkonstruerad intervjuguide. Respondenterna i undersökningen varverksamma gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa. Det var sex gymnasielärare från tre olikaskolor i södra Sverige som deltog i undersökningen, lärarnas utsagor utgjorde svaren tillstudiens resultat. Respondenternas svar analyserades utifrån tematisering och diskursanalys.Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var feministisk poststrukturalism. Resultatetvisade att lärare menar att det finns biologiska skillnader på flickor och pojkar och att detmissgynnar flickor i många sammanhang eftersom pojkarna anses vara starkare och snabbare.Studiens resultat pekade även på att lärare förser flickor och pojkar med olika attribut, omvad som anses vara flickigt och pojkigt. En diskurs som framträdde i förhållande till hurpojkar och flickor konstrueras var det biologiska könet. Det innebär att konstruktionen avpojkar och flickor handlar om biologiska skillnader. En annan framträdande diskurs varsocialt kön, att flickor och pojkar är på ett visst sätt, tycker om olika saker och förses medspecifika egenskaper. Analysen i denna studie visade även att det fanns motstridiga diskurseri lärares tal om pojkar och flickor, där resultatet visade att lärarna förklarar att de vill ochförsöker ha ett könsneutralt tänk.

No description available.

The main purpose of this thesis is to contribute to the understanding of information needs of eight vocational studies teachers at the Handicraft Programme at a senior high school. I have analyzed the teachers’ needs of information and the empirical material has been collected through interviews with eight vocational studies teachers. To analyze the interviews I have used Lars Höglund and Olle Persson’s model for information needs and a model for information sources. The major conclusions are that the most important information source is their colleagues, especially the teachers from the Handicraft Programme. They discuss encountered problems with their colleagues, and also exchange information and experiences. Another finding is that digital information is used widely among the teachers. They described that they often use the computer to handle e-mail and also for finding information. Suppliers- and exhibitions homepages are places that can offer a lot of information. Also search engines as google.com is used frequently to find the information they are looking for. The school library and other sources and methods to find information are used rarely or exceptionally. They seldom consult with the school librarian but it seems that the library and the librarian are more used in the education as a resource. Several of the informants told that they visit the school library together with their students to seek for information. / Program: Bibliotekarie

Resource-based learning or problem-oriented learning are teaching methods that are becoming more and more common in schools today. In order to make these teaching methods work there is a demand to make students information literate. The aim of this thesis is to find out how six teachers at six senior high schools apprehend their professional role of seeking, preparing and developing the course in history of literature. I have used phenomenography which is both a set of theoretical assumptions and a methodology. This means that by doing a limited number of qualitative interviews one is able to describe the variations of the conceptions that have emerged. The results of the study are presented in grouped categories of quotations that reflect various conceptions. Among the mayor findings in my study are that all of the teachers use their own course to develop a new one. Neither none of the teachers in my study have a positive conception to educational science in the process of seeking, preparing and developing the course in history of literature. But the level of collaboration with the school librarian is due to the collaborative cultures that prevail in the particular school, confusion and insufficient planning time. This indicates that the teachers are rather ignorant of the school library and the importance of the school librarian to teaching and learning. / Uppsatsnivå: C

The main purpose of this thesis is to examine upper secondary school teachers’ views of their students’ information seeking practices and their perspectives on consider the concept of information literary. The theoretical framework consists of a sociocultural perspective and the empirical material has been collected through interviews with six upper secondary school teachers. The material is analyzed phenomenographically and revealed three practices. Social science teachers consider the library and librarian to be valuable resources for students’ information seeking, particularly in view of information overload in society today. Thereby information literacy is seen as controlling information and constructing knowledge. In the natural sciences the teachers also see the library and librarians’ role as important, but information seeking as an object of teaching is not on their personal teaching agenda. Information literacy is viewed in a process, problem-solving way. The technology teachers do not consider information seeking as an important aspect of their teaching. Information literacy is seen as locating and using sources for practical use and thereby extending the students knowledge. This thesis established that the subjects taught influence ways of looking at knowledge and learning, and that pedagogical methods influence the teachers’ way of understanding information seeking and information literacy. Further, the teachers’ own university studies influences their values, in particular, the period of time when they carried out their studies. The contradiction in terms of the lack of interest among technology teachers in information seeking skills yet seeing information literacy as knowledge extension, reveals a sociotechnical view of information literacy.

The aim of this thesis is to examine Social science teachers infor-mation seeking in their professional role.The focus in this study has been on what sources the teachers use for information seeking, examine and analyze their information practices and how they state their reasons for using different in-formation sources, and finally how these teachers experience con-ditions related to information seeking and how these conditions in-fluence their information seeking.This study is based on four semi structured qualitative interviews. The empirical material from the interviews has been compared to earlier relevant research and analyzed with a theoretical frame-work, which includes conceptions from a sociocultural perspec-tive, a matrix over different kinds of information sources devel-oped by Höglund och Persson and McKenzie’s model of infor-mation practices.The results of this study are:- These teachers use both formal and informal sources and external and internal sources. Digital sources are important and these have consequently been added to Höglund och Persson’s original matrix from 1985.- Information practices tend to overlap each other, for example ac-tive seeking (more specific and prepared information seeking) and active scanning (less specific), which are the two most common information practices among the teachers. Lack of time, accessibil-ity and private practices are examples for using or not using infor-mation sources.- Claims to be up to date, attitudes towards school library, aspects related to criticism of the sources, “information overload”, col-leagues and available resources are some conditions that influence the interviewed teachers’ information seeking in their professional role. / Program: Bibliotekarie

<p>Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ’samarbete’ samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete. Analysen visar dock att bibliotekarierna sällan når upp till denna idealbild vilket däremot lärarna oftare gör. Tolkningen av empirin visar även att det kan vara svårt för skolbibliotekarierna att utifrån sin ställning som yrkesminoritet på skolan delta i samarbeten på lika villkor som lärarna. De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan de två yrkesgrupperna skiljer sig åt, exempelvis har lärarna avsatt arbetstid för olika typer av samarbete medan skolbibliotekarierna saknar detta.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln och</p><p>tidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyra</p><p>lärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning om</p><p>skönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningen</p><p>på de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen.</p>