Syftet är att undersöka vilken inverkan gymnasielärares kursstart har på elevernas motivation och delaktighet. Vad är det som händer i klassrummet och vilka faktorer påverkar elevernas motivation och delaktighet? Fokus ligger på relationen lärare – elev och elevernas inflytande. Utifrån en kvalitativ metod har två klassrumsobservationer, två lärarintervjuer samt sex elevintervjuer uförts. Resultatet visar på en viss skillnad mellan lärare och elevers uppfattningar om vad som inverkar på kursstarten och i sin tur påverkar eleverna. Lärarna betonar betydelsen av kommunikation med eleverna medan eleverna uttrycker behovet av en tydlig kursgenomgång och en möjlighet att påverka arbetsformerna. Dessutom visar studien att elevernas motivation påverkas av om och hur eleverna blir sedda och görs delaktiga i kursen.

Detta arbete undersöker hur gymnasielärare i matematik resonerar kring integrering av digitala miljöer inom området problemlösning. Studien undersöker också vilka utmaningar gymnasielärare i matematik upplever med implementeringen av digitala miljöer inom problemlösningsområdet. Syfte med studien är att undersöka om och i så fall hur gymnasielärare i matematik integrerar digitala miljöer i problemlösning, samt att få en djupare förståelse för de utmaningar gymnasielärarna upplever med integreringen av digitala miljöer i problemlösning. För att fullborda studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i matematik från tre olika skolor i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en tematisk analysmetod. De framträdande teman analyserades sedan med utgångspunkt i tre aspekter för en framgångsrik integrering av digitala miljöer, i kombination med delar av ramfaktorteorin. Resultaten visar att gymnasielärarna inte integrerar digitala miljöer inom problemlösning. Samtidigt indikerar resultaten att lärarna ser fördelar med att integrera digitala miljöer i undervisningen, särskilt för visualisering av lösningar eller teorier som tidigare bevisats med papper och penna. Resultaten pekar också på utmaningarna lärarna upplever. Dessa utmaningar är lärarnas bristande kunskap om den digitala miljön, upplevd tidsbrist, överensstämmelse med skolans styrdokument och elevernas kunskaper om miljön. Utmaningarna utgör inte isolerade enheter utan de påverkar varandra. Motsägelsen mellan Skolverkets betoning på elevernas behov att kunna använda digitala miljöer för att lösa problem i de nationella proven och resultaten från studien, som indikerar att lärarna inte integrerar dessa miljöer i undervisningen, kan få konsekvenser för elevernas prestationer på nationella prov.

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur bildlärare i gymnasieskolans bild och formämne arbetar med och bemöter elevers psykiska ohälsa. Syftet har genererat tre frågeställningar som belyser frågor om bildlärares erfarenheter av psykisk ohälsa i undervisningen, vilket stöd bildlärarna kunde erbjuda elever som lider av psykisk ohälsa samt hur lärare hanterar elevernas val av konstnärliga uttryck i undervisningen som kan upplevas som starkt innehåll. I undersökningen intervjuades fem lärare som undervisar inom bildområdet på gymnasiet. De intervjuade bildlärarnas erfarenheter visar att elever med stor frånvaro ofta visar tecken på allvarlig psykisk ohälsa. Bildlärarna uppgav att de hänvisade elever med psykisk ohälsa direkt till Elevhälsoteam (EHT). Pedagogiska utvecklingssamtal är en viktig del i att upptäcka elever som visar tecken på ohälsa. Dessa samtal var också en del i att eleven fick handledning som rörde utveckling av det egna konstnärliga uttrycket.

Gymnasielärare har ett stressigt och komplext jobb, för att få lärare att stanna kvar i yrket behöver forskning bedrivas kring vad som är salutogent med arbetet. Studier har tidigare utförts kring hur teorin om en känsla av sammanhang (KASAM) kan användas för att arbeta salutogent. Denna studie syftade till att få en djupare förståelse för en gymnasielärares upplevelse av sitt arbete och vilka faktorer som ansågs vara viktiga för skolan som en salutogen arbetsplats. Frågeställningarna lydde: hur upplever den enskilde gymnasieläraren sitt arbete och vad är av betydelse för en salutogen arbetsplats enligt gymnasieläraren? Data samlades in via kvalitativa intervjuer med elva gymnasielärare. Utifrån en induktiv, tematisk analys av insamlad data framkom fem teman som alla var väl överensstämmande med tidigare forskning inom området och visade på att det finns flera aspekter som lärarna anser vara salutogena, som meningsfullhet i att se sina elever lyckas och goda sociala relationer med kollegor. Andra aspekter av den salutogen arbetsplatsen behöver dock utvecklas, där tillgängliga resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, renodlat uppdrag och kommunikation är framträdande.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskap om hur samarbetet mellan gymnasielärare och specialpedagog ser ut när det gäller elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ett samarbete som syftar till inkludering av alla elever i skolan och där forskningen visar att specialpedagogens yrkesroll ibland ses på olika sätt beroende på profession. Studien är en kvalitativ undersökning där åtta gymnasielärare på två gymnasieskolor har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Skrtics organisationsteori används för att analysera resultatet. Resultatet visar att det finns ett tydligt samarbete kring extra anpassningar medan särskilt stöd inte i samma utsträckning är ett område där samarbete mellan professionerna är tydligt. Båda stödåtgärderna syftar till inkludering av elever i behov av stöd i skolan, varför det kan ses som viktigt att professionerna i skolan samarbetar kring det. Resultatet visar också att det finns en otydlighet i specialpedagogens ansvarsområden vilket leder till att gymnasielärarna inte är helt säkra på vad de kan förvänta sig från specialpedagogen vid ett samarbete. Organisatoriskt visar resultatet att det på skolorna finns drag av både den professionellt byråkratiska och den adhokratiska organisationen samt att lärarna uttalar sig i positiva ordalag om dem båda.

Detta är en kvalitativ studie där sex legitimerade samhällskunskapslärare i gymnaiset intervjuats. Intervjuerna har genomförts i Sverige, uppdelat mellan två olika kommuner och detta för att kunna få in fler deltagare till studien. Syftet med studien har varit att både undersöka och analysera hur de intervjuade legitimerade samhällskunskapslärarna betonar demokrati. Även hur de arbetar med demokrati i undervisningen beroende på inriktning i gymnasiet. Studien undersökte de likheter och skillnader som finns mellan hur lärarna väljer att lägga upp demokratiundervisning i yrkes- och högskoleförberedande program. Som blivande samhällskunskapslärare fann vi ämnet intressant att undersöka för att se över om det finns skillnader/likheter beroende på programtyp. Även att vi anser det vara intressant att se hur lärare betonar demokrati i undervisningen. Under studiens gång har vi utgått från Dewey och hans teori om demokratipedagogik. Teorin betonar vikten av att elevernas tid i skolan speglar deras demokratiska förhållningssätt i framtiden. Tidigare forskning pekar på att samhällskunskapsundervisning skiljer sig åt beroende på om man läser på yrkesförberedande eller på ett högskoleförberedande program. Det som skiljer sig åt är bland annat att prov och studiematerial har en enklare utformning för yrkeselever än högskoleförberedande elever. Dessutom nämner Skolinspektionen att intresset för samhällskunskap är svagare hos yrkeselever. Detta är något studiens resultat visar, att samhällskunskapsundervisningen skiljer sig beroende på inriktning i gymnasiet. Resultatet av studien visar att det som skiljer sig är bland annat undervisningsupplägget. Lärarna anser att de inte hinner lika mycket i yrkesprogrammen som de annars gör på de högskoleförberedande programmen. Resultatet visar även att lärarna anser det ha med elevernas intresse att göra. Att elevernas intresse är avgörande för lärarens upplägg av moment.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av fyra lärares, som undervisar i religionskunskap på gymnasiet, uppfattningar och åsikter av att undervisa med digitala medier och verktyg i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka digitala medier och verktyg som används av fyra gymnasielärare, som arbetar på två olika skolor i samma kommun, i deras undervisning i religionskunskap. Uppsatsen ska ge svar på vilket sätt som de digitala verktygen används i lärarnas undervisning. Även hur deras uppfattning är om digitala medier och verktyg i undervisningen samt hur de anser att det mottas av eleverna. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är; ”Vilka digitala medier och digitala verktyg använder sig fyra gymnasielärare, på två olika skolor, av i skolan och i undervisningen i religionskunskap?”, ”På vilket sätt använder sig gymnasielärarna av digitala medier och digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap?” samt ” Vilken uppfattning har gymnasielärarna om användningen av digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap, samt hur de upplever att eleverna har för uppfattning om digitala verktyg i undervisningen?” Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Empirin analyseras med hjälp av Frida Monséns undervisningsmodell samt Karin Nygårds tre kompetensområdena inom digital kompetens. Resultatet är att lärarna använder sig av digitala medier och verktyg i sin undervisningen men vilka de använder skiljer sig mellan lärare och mellan skolorna. De använder sig av bla. av Digilär, MTM, UR, SLI, olika presentationsverktyg, digitala quiz och prov m.m. Ett annat resultat är att uppfattningen om digitala medier och verktyg i undervisningen är generellt väldigt positiv. Lärarna anser att det är smidigare än tidigare att genom digitala medier att få fram information, lekitonsplaneringar och tillgången till t.ex. filmer.

This essay investigates the integration of the school library into teaching in one of Sweden’s senior high schools and the effects of the new education act which gives school libraries a stronger standing. A second purpose is to investigate teachers’ views on professional responsibility with regard to the development of information literacy. Through an email survey different aspects of library integration are investigated. The integration level is assessed according to the library taxonomy for teachers by David V. Loertscher. The results show that teachers do not use the school library to any great extent and only a small percentage has developed their library use after the reform. Although some teachers have increased their use of the library they still see it mainly as a source of material and do not see the school librarian as a resource for the development of new teaching methods. The studies limitation was that the survey was only answered by 34 %. The conclusion is that in order to improve the school libraries’ standing and higher levels of integration in line with Loertscher’s taxonomy, stronger support is needed from school management, principals and politicians as well as clearly assigned responsibilities and awareness of the school library’s potential as a learning resource. / Program: Bibliotekarie

<p>Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia</p>

<p><p><p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasielärare vill använda Göteborgs Naturhistoriska Museum (GNM) i sin undervisning om evolution samt att ta reda på vilka didaktiska inslag som</p><p>behövs för att motivera och inspirera fler lärare att använda museet i sin evolutionsundervisning.</p><p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i läroplanens styrdokument och fem begrepp som Ann Zetterqvist i sin forskning utpekar som centrala och viktiga för att kunna förstå evolutionsteorin. Forskningen visar att undervisningen om evolutionsteori är en utmaning för lärarna och slår fast att det kan behövas stöd från skolan och även från institutioner utanför. Min utgångspunkt är att GNM kan bidra till och är värdefullt för lärandet i ämnet evolution.</p><p>Undersökningens urvalskriterium är gymnasielärare som har använt museet under de senaste två åren i samband med en lektion om evolution. Undersökningen bygger i huvudsak på semistrukturerade intervjuer kompletterade med ett mindre antal enkätsvar. Forskning visar att förekomsten av en väl grundad pedagogisk policy är viktigt för museerna för att det pedagogiska budskapet skall nå fram till besökaren. Forskningen visar vidare att det är mycket viktigt att museibesöket kopplas till läroplanen. Vidare pekar forskningen på att eleverna ofta inte uppnår kunskapsmålen gällande evolutionsteorin Resultaten visar att lärarna inte medvetet planerar sitt museibesök utifrån skolans styrdokument, men deras önskemål om ämnesområden visar på en tydlig koppling till styrdokumenten. Resultaten visar även att lärarna värdesätter GNM för dess undervisning av evolutionsteorin, men för att lärarna skall känna sig motiverade att på egen hand undervisa på museet behöver de vissa didaktiska inslag och handledning. Detta arbete resulterar i ett antal didaktiska förslag baserade på lärarnas och museipedagogens önskemål.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p></p> / <p> </p><p>The main objective with this paper was to investigate how college teachers wish to use The Natural History Museum of Gothenburg (GNM) when teaching evolution, and also to determine which didactic elements are required to motivate other teachers to use the museum when teaching evolution. The foundation of this study is built on the school curriculum and five concepts which Ann Zetterqvist identifies in her research as central and necessary for understanding evolution. Research indicates that teaching the theory of evolution is a challenge for teachers and also emphasizes the importance of internal and external support. I propose that GNM is valuable for teaching evolution. The criteria for the selection of candidates are college teachers who have used the museum during the last two years to teach evolution. The study is based on semi-structured interviews completed with questionnaires. Research reveals that without a conscious educational policy the museums pedagogic message may not reach the visitor. Research also shows that it is very important that museums school programme is based on the national curriculum. Results from previous research reveal that students have difficulty in reaching the curricular goals concerning evolution.The results from this study show that teachers had not consciously followed the curriculum when planning their visit, their subject request is however clearly applicable to the curriculum. The teachers interviewed clearly value GNM as a place to teach the theory of evolution, but request certain didactic elements and teacher guides to motivate teaching without the aid of a museum teacher. This study results in a number of didactic elements based upon the teachers and museum teachers' requests.</p>