Syftet med denna studie är att kritiskt granska bildlärares syn på läromedel och dess roll i bildämnet. De frågeställningar som besvaras i undersökningen är hur lärare definierar läromedel, på vilket sätt de använder läromedel i sin undervisning och planering och hur lärare tänker på läromedel i relation till bildämnet.    Under 1800-talet och delar av 1900-talet dominerades bildundervisningen av användandet av läroböcker. Nyare forskning som gjorts på bildlärares användning av läromedel har visat att de framförallt använder material som de skapat själva och att läroböcker nästan aldrig används. Definitionen av läromedel har också förändrats över tid där den nu definieras genom vilka intentioner man har med materialet.  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag intervjuat fyra bildlärare på gymnasiet och sedan har deras utsagor analyserats med hjälp av diskursanalys. I resultaten presenteras fyra diskurser som påverkar lärarnas syn på läromedel och dess roll i bildämnet. Det läromedel som bildlärare använder mest är det egenskapade materialet och läroböcker används nästan aldrig. Lärarnas egna intresse styr innehållet i undervisningen och bildämnet ses som ett friare skolämne än många andra. Lärarnas definitioner av läromedel har både likheter och skillnader. Definitionerna är breda och diffusa men kan ändå till viss del kopplas till de historiska definitionerna och olika diskurser.

Avsikten med examensarbetet är att få kunskap om vad gymnasielärare har för åsikter kring nationella provens syfte och utformning, hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska samt vad de anser om nationella proven när det gäller betyg och bedömning. Ytterligare ämnar sig studien att få kunskap om vad gymnasieelever i årskurs 3 har för uppfattningar kring de nationella provens utformning och dess betydelse. Studiens ändamål är att ge en djupare inblick i nationella provens betydelse från två olika perspektiv. För att undersöka frågeställningarna har en kvalitativ och en kvantitativ metodik använts i form av intervjuer och en enkätundersökning. Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med nationella prov. Till exempel ger proven en vägledande bild av elevernas kunskaper och att de stödjer en likvärdig bedömning. Däremot behandlar proven endast en liten del av kursen. I korthet visar resultaten att nationella provens syften inte uppfylls helt.

Syftet med studien var att undersöka huruvida överlämningar och elevinformationen i dessa påverkarden planering och undervisning som gymnasielärare gör för elever i behov av stöd. Genomsemistrukturerade intervjuer med elva informanter har datamaterial samlats in och analyserats medhjälp av innehållsanalys. Våra teoretiska utgångspunkter har varit det sociokulturella perspektivet samtföljande tre specialpedagogiska perspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det relationellaperspektivet och dilemmaperspektivet. Våra slutsatser är att arbetet med överlämningar behöversystematiseras, både vad gäller överlämningsförfarandet men också gällande den information somdelges. Det är tydligt att det inte räcker med överlämningar som endast innehåller en diagnos ellervilka svårigheter som en elev är i. Om lärarna inte samtidigt får veta hur de ska arbeta för att hjälpaeleven eller får stöttning och handledning av en specialpedagog, riskerar överlämningarna att endastbli information på ett papper.

Lärares identitet skapas och omskapas kontinuerligt i samspel med omgivningen. Att känna till och stödja utvecklingen av lärares identitet har visat sig vara viktig för bland annat kvaliteten i undervisningen och engagemanget för yrket. Miljön, kollegorna och eleverna har stor betydelse för skapandet av läraridentiteten i och med att det är i sociala sammanhang som identiteten utvecklas.  Under 2020 hamnade lärare i en situation där arbetssituationen förändrades drastiskt på grund av att världen drabbades av en pandemi. För att förhindra smittspridning i landet skulle både elever och lärare sitta hemma på var sin kammare och lektionerna skulle ske digitalt. Gymnasieskolor i Sverige gick över till distansutbildning vilket ledde till att gymnasielärare på bara några timmar eller någon dag tvingades planera om hela sin undervisning. Utifrån att identitet utvecklas i sociala sammanhang blev det intressant att se hur läraridentiteten påverkades av en drastisk förändring.  Detta gör jag med utgångspunkt i att människan är en berättande varelse och att hon genom språkliga processer är med och skapar sin identitet. Genom att använda intervjuer av narrativ form får sex gymnasielärare delge sin yrkesmässiga livsberättelse med fokus på läraridentitet. Resultatet presenteras i form av fem tematiska områden som framkom av den analys som gjordes: Förhandling om yrkesidentitet, Yrkeskunnande, Strategier för att hantera förändringen, Utmaning i att upprätthålla engagemang och Oro för eleverna och kvaliteten. Resultatet visar att vissa delar av läraridentiteten påverkas mer än andra under pandemin. Mest framträdande för läraridentiteten är hur lärares syn på sig själva, sitt yrkeskunnande och sin lösningsorientering och flexibilitet förändras, speciellt för gymnasielärare på yrkesprogram.

Det finns gott om forskning om matematiska inlärningssvårigheter, dock saknas ibland tydliga definitioner och enighet i forskningen. Forskning som undersöker lärares kunskaper om, uppfattningar eller attityder till matematiska inlärningssvårigheter är betydligt mer sällsynt. Ytterligare ovanligt är det att använda gymnasielärare som målgrupp. För att skapa en tydligare bild av matematiska inlärningssvårigheter är det intressant att undersöka lärares uppfattningar. Läraren är den person som dagligen möter elever i skolan och deras uppfattningar är därför av högt värde, för både andra och blivande lärare men även för vidare forskning. Syftet med undersökningen var att beskriva vilka uppfattningar gymnasielärare i matematik har om matematiska inlärningssvårigheter, med fokus på dyskalkyli och matematisk ångest, och vilka insatser de gör i undervisningen i det ordinarie klassrummet för att stödja elever med matematiska inlärningssvårigheter. För att besvara syftet formulerades fyra forskningsfrågor som handlar om matematiska inlärningssvårigheter, dyskalkyli, matematisk ångest och insatser i klassrummet. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i matematik som undersökningspersoner. Totalt utfördes intervjuer med tre lärare från en och samma medelstor stad i Sverige. För att studera uppfattningar användes fenomenografi som teori och metod. Fenomenografi är en välanvänd teori som beskriver ett sätt att tolka uppfattningar. Som metod går fenomenografi ut på att noga analysera intervjumaterial och bilda beskrivningskategorier som beskriver de uppfattningar som framkommer om fenomenet som studeras. De tre forskningsfrågorna som riktade sig mot uppfattningar besvaras av 3–4 beskrivningskategorier vardera, och insatser som görs presenteras utifrån det insamlade materialet. Resultatet visar att gymnasielärare i matematik uppfattar matematiska inlärningssvårigheter som sällsynt förekommande, ett begrepp med otydlig betydelse, att problematiken som upplevs är isolerad till beräkningsrelaterade områden och att svårigheter i ämnet oftast har andra förklaringar. De uppfattningar som framkom om dyskalkyli beskrev fenomenet som ett otydligt begrepp, svårt att diagnostisera och i behov av tydliga riktlinjer och metoder. Om matematisk ångest fanns inga direkta uppfattningar, men känslomässiga svårigheter kopplat till matematik uppfattades som en rädsla för att misslyckas som härstammar från ämnets speciella ställning och att matematik inte är lätt. Ingen av deltagarna i undersökningen hade undervisat eller stött på någon elev med en bekräftad matematisk inlärningssvårighet. Insatserna i det ordinarie klassrummet urskiljes med avseende på elever som av någon anledning upplever svårigheter i matematik. De insatserna som urskiljes var att portionera upp innehållet i mindre delar, mer undervisningstid och traditionella hjälpmedel. Examensarbetet kunde visa på behovet av mer och grundligare forskning inom området, behovet av tydligare förhållningssätt och hantering av fenomenet i skolans verksamheter, även när det gäller svårigheter i ämnet som inte grundar sig i någon matematisk inlärningssvårighet.

Syftet med studien är att tydliggöra svensklärare på gymnasiets upplevelser av omställningen från klassrumsundervisning till distansundervisning på grund av spridningen av coronaviruset. Spridningen av coronaviruset våren 2020 påverkade gymnasieskolan kraftigt och det här arbetet studerar effekterna av den påverkan. Undersökningen utgår från frågeställningarna hur svensklärare upplever att omställningen påverkat deras relationer till elever och kollegor samt hur den påverkat undervisningen. Dessutom diskuteras elevers välmående, engagemang och prestationer utifrån lärarperspektivet. Informationen har samlats genom en enkätundersökning där respondenter från Stockholm, Göteborg och Malmö har fått svara på i vilken utsträckning de uppfattar att olika aspekter av läraryrket blivit bättre respektive sämre sedan övergången till distansundervisning. Resultaten tyder på att lärare upplever att undervisningen generellt blivit sämre. Mest markant nedgång finner vi i den upplevda kontrollen, det vill säga överblicken i klassrummet och huruvida eleverna arbetar med det de ämnas arbeta med. Lärarna anser också att relationerna mellan både elever och elever samt elever och lärare har blivit sämre i och med distanseringen. Samtidigt anser de att deras egen organisering har blivit bättre och att det, i och med nätbaserad undervisning, finns goda möjligheter att nå ut till elever de annars inte hade nått ut till.

This study aims to contribute knowledge about how secondary teachers perceive their work with political news, in their teaching in the subject social studies. The study is based on qualitative interviews with five secondary teachers, who hold varying experience of teaching in the subject of social studies. The results shows that the teachers work with relatively similar news sources as well as media forms, and they are primarily influenced by their own personal news media preferences. The data shows that it is equally common for the teachers to use the method and ideal type of news integration as well as of news coverage. Regarding the teacher’s approach, the respondents mainly represented the ideal type of strong objectivity along with a weak neutrality. Conclusions that could be drawn from this study are that teachers largely have a positive view of political news in their teaching whereas aspects as accessibility, lack of time and the feeling of too much content represent challenging factors. The study points out that the teachers have a great interest in the news and that the media can be used as a possible source for knowledge in teaching. But this is only true under certain circumstances where source credibility is constantly present. Perhaps the study's most important contribution is that of the increased knowledge about the teacher’s selection of content, together with making teachers' media views and understanding of media influence visible. This highlights the complexity of the position the teacher finds themselves in, both as a frontline bureaucrat as well as an agendasetter.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken inställning fyra gymnasielärare i svenska har till spelfilm. Vidare ämnar arbetet beskriva hur och varför gymnasielärarna använder spelfilm som ett pedagogiskt verktyg i svenskundervisningen. I studien har en kvalitativ metod använts där fyra olika gymnasielärare i svenska har intervjuats. Resultat visar att gymnasielärarna generellt sett har en positiv inställning till spelfilm. Spelfilm används för att träna eleverna i olika litterära begrepp, för att låta eleverna jämföra tryckt text med film och för att genomföra olika typer av analyser såsom ideologikritisk analys. Gymnasielärarna anser att spelfilmens nytta ligger såväl i att den engagerar eleverna som att den utvecklar olika förmågor hos dem såsom att göra nyanserade analyser och reflektioner.

Under de senaste decennierna har digitala verktyg och plattformar utvecklats i en rasande fart och detta påverkar samhället och människan på flera olika plan. Bland annat har det drastiskt förändrat hur vi söker information, inte minst inom skolans värld. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare i samhällskunskap arbetar med att lära ut källkritik och att söka på internet i sin undervisning på gymnasiet, samt genom Vygotsky´s perspektiv om sociokulturellt lärande tolka och analysera svaren. Den data som samlades in kom genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar på gymnasiet och undervisar i samhällskunskap, det samlades även in två skriftliga svar. Studien fann att lärarna fokuserar på källkritik i sin undervisning och att stort fokus ligger i diskussioner med eleverna. När det kommer till att lära ut hur man söker på internet kom studien fram till att hälften av lärarna inte lägger någon större vikt i det. Studien visade också på att vissa lärare ger eleverna specifika webbsidor att arbeta från. Fler studier med fler antal deltagare krävs dock för att kunna dra några slutsatser.

Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021. Frågeställningen blev därför hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021. Syftet är bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare. När det kommer till digitala verktyg är det framförallt Microsoft Teams och Google Meet som används som videokommunikationstjänst och Google Classroom, itslearning, Vklass och Schoolsoft som används som lärplattform. Överlag uppger respondenterna att verktygen fungerar relativt bra, särskilt vad det gäller om verktyget är användarvänligt, enkelt, funktionsrikt och problemfritt. När det gäller hur användare anammar de digitala verktygen upplever en klar majoritet av respondenterna att de i stor till mycket stor utsträckning har anammat de digitala verktyg som används i den IT-baserade distansundervisningen. Studien har dock ändå undersökt vad som kännetecknar de lärare som inte har tillräcklig acceptans för de digitala verktyg som används.