Syftet med detta självständiga arbete är att göra en kunskapsöversikt om ämneslärares uppdrag i sin yrkesroll att förmedla både ämneskunskap och demokratiska värderingar. Tenderar ämneslärare att prioritera ämneskunskap framför demokratiska värderingar, i så fall vad innebär det för elevers kunskapsutveckling?Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie. I informationssökningsprocessen behandlas vetenskapliga artiklar, avhandlingar, antologier, statliga utredningar och böcker av både pedagogisk och didaktisk karaktär. Litteraturen har granskats och analyserats efter undersökningens relevans.När det gäller undervisningens utformning får läraren å ena sidan en del direktiv att utgå efter såsom lagar, regler, förordningar, läroplaner och kursplaner. Men å andra sidan är planeringen och undervisningens utformning till största del lärarens ansvar, vilket innebär att den enskilde läraren besitter en enorm makt gällande undervisningen. Ämneslärare bör ha god ämneskompetens samt ha goda demokratiska kvaliteter i såväl undervisning som i ledarskap för att uppfylla Skolverkets direktiv gällande elevers kunskapsutveckling i ämneskunskap och demokratiska värderingar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i hur stor utsträckning olika läsarter övas och prövas i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Resultaten jämförs med vilka läsarter som förordas i gymnasieskolans läroplan och vilka läsarter som testas i de nationella proven och i PISA:s läsförståelsedelar. Resultaten visar att det finns en stor spridning i svenskämnet gällande vilka läsarter som testas i de olika kurserna. De läsarter som är vanligast förekommande i svenskämnet i stort är de innehållsbaserade läsarterna. Resultatet visar också att lärarna i stor utsträckning följer Skolverkets centrala innehåll för respektive kurs men att det finns en skillnad i vilka läsarter som premieras i läroplaner, undervisning och de nationella proven jämfört med PISA:s läsförståelsedelar.

Hedersproblematik är ett aktuellt ämne som väcker debatt kring dess komplexitet. Som blivande religionslärare står vi inför ett komplicerat uppdrag att undervisa om hedersproblematikens alla dimensioner. Genom att intervjua religionslärare på gymnasieskolor vill vi få en förståelse kring deras uppfattning om hedersproblematik. Vidare kommer vi analysera empirin utifrån den intersektionella teorin och undersöka i vilken grad det återspeglar deras uppfattning. Således är syftet med denna forskning att genom intervjuer kartlägga huruvida deras uppfattning kan tolkas utifrån den intersektionella teorin. Resultatet visar att uppfattningen om hedersproblematik framförallt kopplas till etnicitet, religion, kön samt vistelsetid i Sverige och graden av interaktion med omgivningen. Slutsatsen av studien är att religionslärarnas uppfattning visar på att det finns en komplexitet gällande hedersproblematik. Perspektiv som etnicitet, religion, kön samt vistelsetid i Sverige och graden av interaktion med omgivningen, visar sig i deras uppfattning men saknar flerdimensionella skikt.

Många elever i den svenska skolan har svårigheter att uppnå målen i naturvetenskapliga ämnen. Därför är det viktigt att läromedlen i dessa ämnen är utformade för att stödja elevernas lärande optimalt. Studien fokuserar på gymnasieelevers lärande och motivation i samband med undervisning i naturkunskap. Syftet med studien är att jämföra läroböcker i tryck med digitala läromedel, identifiera kritiska faktorer som förbättrar läroböcker i tryck och digitala läromedel samt bidrar till än bättre kunskapsprogression och motivation hos gymnasieelever. Metoder som används för studien är lärarintervjuer för kvalitativa data samt digital enkät med elevrespondenter för kvantitativa data (bilaga 1, 2). Respondenter är behöriga gymnasielärare i naturkunskap och gymnasielever lokaliserade på två skolor i Sverige. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Dessutom finner eleverna att traditionell lärobok och digitala läromedel är likvärdiga gällande deras kunskapsprogression och motivation. Lärares förslag på förbättringar med avseende på läroböcker och digitala läromedel lyfts också fram. Därav kan slutsatsen dras att huvuddelen av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Läroboken har därmed fortfarande en betydelsefull plats i lärandet, om man utgår från elevernas perspektiv. I nuläget borde läroboken inte fasas ut. Istället, vore en produktiv strategiatt låta eleverna fortsätta att använda läroboken i sin kunskapsprogression i skolan samt komplettera undervisningen med digitala läromedel t.ex. genom dynamiska resurser som filmer. Utifrån responsen är en kombination av båda läromedlen en avgörande förutsättning för att fler elever ska nå sina kunskapsmål i skolan. Det innebär också att skolan behöver säkerställa resurser för tillhandahållande av båda typer av läromedel.

In this degree project, a critical discourse analysis was conducted regarding the coming changes in the Swedish curriculum concerning educational technology. The empiric data was transcripts from qualitative interviews with four teachers, teaching mathematics at upper secondary school in Sweden, and three representatives from educational technology companies, developing software and/or hardware for use in school environments.The aim of the study was to describe the discourses of these two social practices and to point out differences and similarities. The degree project also includes an evaluation of theoretical perspectives within discourse analysis.From the analysis, two discursive practices emerged. Each discursive practice was defined by a number of separate discursive strategies. The biggest difference was, in our opinion, the degree to which the interviewees expressed confidence in their work when talking about the coming changes of digitalization. The teachers showed low levels of professional confidence regarding their resourcefulness while the company representatives showed strong belief in their ability and conviction. The two discursive practices also showed interdiscursive strategies, e.g. descriptions of school praxis, economics and technology optimism.The results indicate a one-sided interdiscursivity for the descriptions of school praxis. Sociocultural change in the field of educational technology is discussed as a possible cause of the discursive differences.

Extra anpassningar måste erbjudas och utvärderas för att bemöta elevers olika behov i Sverige. Tidigare forskning visar däremot att kunskap är begränsad om hur extra anpassningar implementeras, utvärderas och upplevs av gymnasielärare i Sverige. Föreliggande studiens syfte är att öka kunskap om extra anpassningar eftersom det har blivit ettstort dilemma inom skolvärlden idag. Med stöd av policy enactment teori och reflexiv tematisk analysmetod undersökslärares upplevelser kring extra anpassningar i en skola med en överrepresentation av elever som har diverse behov. Studien bygger på individuella semi-strukturerade intervjuer med sex gymnasielärare som har genomfört och dokumenterat extra anpassningar de senaste åren. Fem huvudteman kom fram från analysen. Dessa var kommunikation, stöd, arbetsbelastning, extra anpassningars genomförbarhet och effekter av extra anpassningar på eleverna. Studiens resultat visar att alla deltagare upplever en mycket hög arbetsbelastning och brist i kommunikationen med EHT och skolledningen under hela implementeringsprocessen samt en stor saknad av stöd gör det svårare för dem att möta elevers olika behov. De flesta deltagarna var överens om att det finns en del anpassningar som går att genomföra i klassrummet särskilt om det handlar om gruppanpassningar eller mycket enkla åtgärder men vad det gäller att erbjuda elever individuell hjälp blir det mycket svårare. Studien visar också att det blir svårt för lärarna att med säkerhet uttala sig om effekten som anpassningar har på eleverna ändå upplever de att många anpassningar ger effekt enligt vad de ser i klassrummet men att hjälpa eleverna för mycket kan också föra med sig negativa konsekvenser med tanke på att eleverna läser högskoleförberedande program. Slutligen upplever deltagarna att det som bestäms på organisationsnivå inte går att implementera i praktiken med de förutsättningarna de har. Studien avslutas med en diskussion av resultat och val av metod.

Syfte: Vi ämnar med uppsatsen skapa oss en förståelse för hur gymnasielärare organiserar laborativ matematik och varför de säger sig använda det här arbetssättet.Metod: Uppsatsen bygger på sex personliga intervjuer med gymnasielärare i matematik.Teoretiskt perspektiv: I vår teoretiska referensram har vi använt ett organisationsschema som beskriver upplägget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: Vår undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrån målen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lärarens ämnes- och pedagogikkunskaper. Lärarna använde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förståelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glädje hos eleverna för att lära matematik.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats ikursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö ochgrannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen.Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyraolika gymnasieskolor i sydvästra Skåne.I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca femlektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Detvar många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så mångalektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser,skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade enpositiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få infler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla,ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigtviktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nyaaktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivitett stort fenomen i samhället. Vår slutsats är att Extrem-/äventyrssport absolut har en plats iidrott och hälsa A. Dock var det en väldigt liten plats om man jämför med traditionellaaktiviteter (bollsport, friidrott, gymnastik, racketsport).Nyckelord: Extremsport, äventyrssport, gymnasieelever, idrott och hälsa A, gymnasielärare,flow. / The aim of our study was to examine whether extreme/adventure sports had a place inphysical education. We chose to send out requests to 20 schools in Malmö and neighboringmunicipalities. Of these we received responses from ten, but only four decided to participatein the survey. This meant that our study includes four interviews with teachers in physicaleducation from four different high schools in southwestern Skåne.In our results, we concluded that three of the teachers had extreme/adventure sports atapproximately five class sessions per semester, and one had no lessons at all with this type ofactivity. There were many factors at play when the teacher described why they had so fewlessons occasions related to extreme/adventure sports. These were: time, resources, risk ofinjury, lack of involvement of other teachers and conditions of the local environment. All theteachers we interviewed had a positive attitude towards extreme/adventure sports in school,and would like to get more lessons with this form of activity as it helps to enhance students'self-esteem, provides a comprehensive training and is a good tool for team building. Three ofthem saw it as very important that physical education followed the development in society,embraced the new activities that young people engage in outside school and thatextreme/adventure sports had become a major phenomenon in society. Our conclusion is thatExtreme/adventure sports definitely have a place in physical education. However, it was avery small place when compared with traditional activities (ball games, athletics, gymnastics,racket sports). We also believe that extreme/adventure sports will get more and more space inthe school curriculum in the future.Keywords: Extreme sports, adventure sports, high school students, physical education, highschool teachers, flow.

No description available.

Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del. Undersökningen visar att Lärarnas riksförbund för ett enkelspårigt resonemang om status där lönen framstår som den i särklass viktigaste faktorn för att påverka statusen, följd av förslag på specifika ”statushöjande” åtgärder, som: lärarlegitimation, karriärmöjligheter och en bättre lärarutbildning. Gymnasielärarna sammanfaller till stor del med Lärarnas Riksförbund i att lönen är en viktig del, men utöver det, för de ett mer nyanserat resonemang om att statusen är beroende av samhällets syn på yrket. Denna insikt bidrar till att andra perspektiv förs in, som: medias bild av läraryrket och att det är samhället omkring lärarna som i någon mån bekräftar deras yrkesstatus. I den avslutande diskussionen förs ett resonemang utifrån aktuell forskning om att läraryrket först måste åtnjuta ett förtroende i samhällets ögon innan lönen kan höjas och en lärarlegitimation införas. Den avslutande diskussionen tillsammans med undersökningens resultat utgör således ett inlägg i debatten om läraryrkets status.