Fredriksson, Mathias (2008) Mobiltelefonbaserad kommunikation i gymnasieskolan. Mobile communication in upper secondary school. Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL3:II, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Detta examensarbete bygger på att jag, genom ett pilotprojekt i kombination med programutveckling, undersöker om man kan underlätta inlämningen av loggböcker för eleverna i gymnasiet, genom att konstruera ett program som ger dem möjligheten att lämna in loggboksinlägg, i så många kurser som möjligt, via sina mobiltelefoner.Viktigt är att frågeställningarna i arbetet ska ge svar på elevernas uppfattning om huruvida vi kan påverka inlämningsfrekvensen och huruvida lärare/elever kan tänka sig använda sig av andra kommunikationsmetoder, än de traditionella. Jag vill också utvärdera resultatet av intervjuerna, min mobilapplikation. Metod valet blev en fokuserande intervju för att ta reda på vad respondenterna tyckte var viktigt. Därefter programmerades ett lösningsförslag i språket J2ME och arbetet slutställdes i denna rapport. Resultatet visade att en stor del av loggboksinlämningarna kunde vara mer frekvent om eleverna bara förstår varför de ska utföra loggboksinläggen. Min slutsats är också att inlämningsfrekvensen av reflektioner skulle öka med ett mobilbaserat inlämningssystem på grund av att trögheten i intranätet försvinner.

Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar gymnasielärare har om sin undervisning om genus och jämställdhet i relation till skönlitterära texter. För att besvara studiens frågeställningar valdes metoden semistrukturerad intervju och empirin består av sex intervjuer med svensklärare som alla undervisar på gymnasiet. Informanternas svar analyseras ur ett genusperspektiv och tar stöd i Hirdmans (2003) teorier om genus och genussystemet. Intervjusvaren analyseras även i relation till genusstudier med fokus på läsning samt teorier om skönlitterära texters fördelar för klassrumssamtal. Undersökningens första frågeställning undersöker lärares uppfattningar om sin undervisning i relation till skönlitterära texter. Undersökningens andra frågeställning undersöker lärares uppfattning om hur de undervisar om genus och jämställdhet i relation till skönlitterära texter. Genom att använda metoden semistrukturerad intervju, som utgår från den intervjuguide som utformats utifrån undersökningens syfte och frågeställningar, kan följdfrågor ställas och informanternas resonemang kan utvecklas. Det verktyg som informanternas svar analyseras med är Fangens (Elvstrand et.al 2015) tre tolkningsgrader där den första tolkningsgraden utgörs av det första mötet med empirin, den andra tolkningsgraden innebär att empirin sätts samman med tidigare forskning och den sista tolkningsgraden innebär att empirin studeras för att finna underliggande agendor eller teman. De teman som aktualiseras är valet av skönlitterära texter och att styrdokumenten inte specificerar vilken skönlitteratur som ska läsas i samband med vilket område. Detta ger svensklärarna friheten att välja skönlitterära texter och arbetssätt i relation till den valda skönlitteraturen, vilket de också gör. En av undersökningens slutsatser är dock att det finns lika många sätt att undervisa på som det finns lärare. Enligt informanterna läggs mycket ansvar för undervisningen på den enskilde läraren vilket kan resultera i att lärare aktualiserar ämnen som intresserar dem. Även om informanterna vinklar undervisningen efter sina personliga intressen är deras uppfattningar att genus och jämställdhet tas upp en hel del i undervisningen.

Covid-19-pandemin påverkade respondenterna på så sätt att undervisningen plötsligt behövde ställas om till distans, vilket medförde en hastigt förändrad arbetssituation. En del respondenter saknade kunskaper och erfarenheter kring användandet av digitala plattformar, vilket bidrog med att arbetssituationen blev svårhanterlig och obegriplig samtidigt som hälsan och deras hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet påverkades till viss del negativt. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärares hälsa och arbetssätt påverkades under covid-19-pandemin. Utgångspunkten i studien är den tidigare forskningen, teorierna sense of coherence (SOC) samt transformativt lärande. För att ta reda på detta har en kvantitativ forskningsmetod använts, där en webbenkät skickats ut till olika gymnasieskolor för att nå ut till deras lärare. Resultatet i studien visade att respondenternas hantering av pandemin varit till viss del utmanande för de flesta samt att de befunnit sig i en främmande situation. Slutsatsen i studien är att respondenternas hälsa påverkades till en viss del negativt, där majoriteten upplevde en sämre arbetssituation. Respondenterna har upplevt en utmanande arbetssituation där de genomgått en transformativ lärprocess som bidragit med nya kunskaper, erfarenheter och nya synvinklar som utvecklats i samband med hanteringen av distansundervisningen.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning

No description available.

AbstraktWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka hur läroboken hanterar den industriella revolutionen samt även hur lärarna förhåller sig till läroboken. MetodArbetet utgår från Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den tillsammans med en klassisk bakgrund-händelse-förlopp modell på läroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkätstudier bland gymnasielärare i historia A gjordes för att fånga deras bild av industriella revolutionen och läroböckernas behandling av den. ResultatDe tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen. En bok (Allt om historia) har en undermålig redogörelse för den industriella revolutionen. Överlag lider böckerna av ett svårt och torftigt språk. Lärarna i undersökningen ansåg att den industriella revolutionen var väldigt viktig men menade även att eleverna upplevde den som svår och tråkig / AbstractWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.PurposeThe purpose with the following work is to examine teaching book’s account of the Industrial Revolution and also examine the teacher’s view on the teaching books. MethodThe study derives from Geoffrey Partington’s theory on historical significance and tests it together with a classical background-event-course model on the teaching books account of the Industrial Revolution. A quantitative questionnaire study among upper secondary school history teachers where preformed to capture their views on the Industrial Revolution and the teaching book’s account for it.ResultsThe three examined book’s accounts of the Industrial Revolution are ambivalent. One book’s (Allt om historia) account of the Industrial Revolution is inferior. All books suffer from a difficult and poor use of language. The teachers in the study considered the Industrial Revolution to be very important but also pointed out that the pupils often thought it difficult and boring.

I centrum för denna uppsats står så kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmärksamma de teoretiska svårigheterna som är knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa på de många möjligheter som begreppet kan rymma.För att närma mig detta område har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas två lärare i engelska om deras användning av autentiska texter i undervisningen.Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens språkundervisning. I uppsatsen hävdas att ett grundläggande ifrågasättande kan öppna för en djupare förståelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptäcka det på nytt. Begreppet är tvivelaktigt; frågorna det genererar är i högsta grad fängslande.

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges. De deltagande lärarnas uppfattning är att fördelarna med laborativ matematik bland annat är att metoden konkretiserar matematiken, ger variation i undervisningen och skapar en nyfikenhet till matematikämnet. Svårigheter med arbetsmetoden är att den tar lite mer tid i anspråk samt att den inte per automatik ger förbättrade resultat på de nationella prov som eleverna utvärderas i.

Ekonomilärarnas kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på kompetensutveckling. Resultatet av intervjuerna visar att de intervjuade lärarna anser att de har den formella kompetens som krävs för att genomföra sina arbetsuppgifter, men den reella kompetensen behöver däremot en konstant förnyelse, eftersom förändringar ständigt pågår i samhället och skolväsendet, och nya krav hela tiden ställs när det gäller globalisering och informationsteknologi. Behovet av kompetensutveckling är individuellt, och lärarna anser att de själva får ta hela ansvaret för sin kompetensutveckling. Organiserad fortbildning, läsning av facklitteratur, praktik och nätverk är betydelsefullt för lärarnas kompetensutveckling. En del kompetensutveckling har sin grund i lärarens vilja att bekosta denna själv. En del lärare får kompetensutveckling som sidoeffekt av att driva egna företag. Förutom ämnesfördjupning leder kompetensutveckling till ökad trivsel, självförtroende och professionell tillfredsställelse, vilket gynnar elevens möjligheter till måluppfyllelse och bättre studieresultat.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ”casemetoden” som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ”casemetoden”.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras. Läraren ser positiv på att använda casemetoden i undervisningen med syfte att stimulera elevers initiativ- och analysförmåga. Dessutom visade resultatet att casemetoden bör kombineras med andra undervisningsformer t.ex. föreläsning och rollspel.