Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasielärare vill använda Göteborgs Naturhistoriska Museum (GNM) i sin undervisning om evolution samt att ta reda på vilka didaktiska inslag som behövs för att motivera och inspirera fler lärare att använda museet i sin evolutionsundervisning. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i läroplanens styrdokument och fem begrepp som Ann Zetterqvist i sin forskning utpekar som centrala och viktiga för att kunna förstå evolutionsteorin. Forskningen visar att undervisningen om evolutionsteori är en utmaning för lärarna och slår fast att det kan behövas stöd från skolan och även från institutioner utanför. Min utgångspunkt är att GNM kan bidra till och är värdefullt för lärandet i ämnet evolution. Undersökningens urvalskriterium är gymnasielärare som har använt museet under de senaste två åren i samband med en lektion om evolution. Undersökningen bygger i huvudsak på semistrukturerade intervjuer kompletterade med ett mindre antal enkätsvar. Forskning visar att förekomsten av en väl grundad pedagogisk policy är viktigt för museerna för att det pedagogiska budskapet skall nå fram till besökaren. Forskningen visar vidare att det är mycket viktigt att museibesöket kopplas till läroplanen. Vidare pekar forskningen på att eleverna ofta inte uppnår kunskapsmålen gällande evolutionsteorin Resultaten visar att lärarna inte medvetet planerar sitt museibesök utifrån skolans styrdokument, men deras önskemål om ämnesområden visar på en tydlig koppling till styrdokumenten. Resultaten visar även att lärarna värdesätter GNM för dess undervisning av evolutionsteorin, men för att lärarna skall känna sig motiverade att på egen hand undervisa på museet behöver de vissa didaktiska inslag och handledning. Detta arbete resulterar i ett antal didaktiska förslag baserade på lärarnas och museipedagogens önskemål. / The main objective with this paper was to investigate how college teachers wish to use The Natural History Museum of Gothenburg (GNM) when teaching evolution, and also to determine which didactic elements are required to motivate other teachers to use the museum when teaching evolution. The foundation of this study is built on the school curriculum and five concepts which Ann Zetterqvist identifies in her research as central and necessary for understanding evolution. Research indicates that teaching the theory of evolution is a challenge for teachers and also emphasizes the importance of internal and external support. I propose that GNM is valuable for teaching evolution. The criteria for the selection of candidates are college teachers who have used the museum during the last two years to teach evolution. The study is based on semi-structured interviews completed with questionnaires. Research reveals that without a conscious educational policy the museums pedagogic message may not reach the visitor. Research also shows that it is very important that museums school programme is based on the national curriculum. Results from previous research reveal that students have difficulty in reaching the curricular goals concerning evolution.The results from this study show that teachers had not consciously followed the curriculum when planning their visit, their subject request is however clearly applicable to the curriculum. The teachers interviewed clearly value GNM as a place to teach the theory of evolution, but request certain didactic elements and teacher guides to motivate teaching without the aid of a museum teacher. This study results in a number of didactic elements based upon the teachers and museum teachers' requests.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia

Examensarbetet Auktoritär-, demokratisk- eller låt-gå? En studie av tre gymnasielärares ledarroller behandlar lärares ledarroller. Vi har utgått från ett centralt begrepp, ledarroller. I vår studie valde vi metoderna observation och intervju, då vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielärare. De två metoderna visar tillsammans lärarnas synsätt och vårt synsätt på hur ledarrollen tar form i klassrummet. Vi utgick från Kurt Lewins, Ronald Lippitts och Ralph K. Whites forskning från 1939 kring ledarroller. De har formulerat tre ledarroller, den auktoritära, den demokratiska och låt-gå ledaren. Vårt syfte var att undersöka huruvida tre lärares ledarroller stämmer överens med de tre ledarrollerna samt om det går att placera in våra informanter i en ledarroll. Vårt resultat visar att lärarnas ledarroll är flytande och att de inte helt stämmer in på någon ledarroll, det vanligast var att lärarna har en blandning mellan den auktoritära och den demokratiska ledarrollen. En förklaring till att lärarna inte helt kunde placeras in i en av Lewin, Lippitt och Whites ledarroller kan vara det situationsanpassade ledarskapet, eftersom läraren i olika situationer agerar annorlunda på grund av klassen och situationen.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lärare på gymnasiet som undervisar i ämnet datorteknik. När datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhället. Skolan skulle anpassas till den rådande arbetsmarknaden. Demokrati och rättvisa tillsammans med jämställdhet och jämlikhet skulle uppnås genom att alla fick samma möjligheter. Förväntningarna var också att ekonomiska vinster skulle uppnås genom en rationalisering. Dessutom skulle datorerna möjliggöra ett mer elevstyrt arbetssätt. Mot bakgrund av dessa förväntningar diskuteras datorlärarnas arbete och de utmaningar som är speciella för deras ämne. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där tre datorlärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades och kodades under sex etiketter: läraren, eleverna, datorerna, undervisningen, ämnet och kurserna samt samarbetet med kollegor. Studien visade att datorlärarna upplevde utmaningar som är speciella i deras ämne: Ämnets stora bredd med många kurser tillsammans med kunskapsområdets snabba utveckling gör det svårt att kunna undervisa i alla kurser. Att det är stor skillnad i elevernas kunskaper och datorvana ställer stora krav på lärarnas förmåga att anpassa undervisningen till individen. Datorerna som arbetsredskap orsakar ofta störningar. Det är få flickor som söker sig till kurserna i Datorteknik. När det gäller den stora bredden i ämnet Datorteknik visar studien att lärarna använde olika strategier för att klara av den. Antingen valde de att specialisera sig eller också använder de sig av en mer handledande roll för att kunna undervisa i ett större antal kurser trots att de inte har hunnit fördjupa sig på alla områden. Datorerna påverkar undervisningen både positivt och negativt. Positivt är att den ger möjligheter till ett mer individanpassat arbetssätt. Negativt är att datorerna ofta stör elevernas koncentration. Lärarna i min undersökning kände inte att de fick något ansvar i skolans utveckling. Detta beror framförallt på att ämneskulturen är stark och hindrar samarbete över ämnesgränserna.

This study investigates certified and non-certified teachers in Sweden and how they themselves view the status of their profession. Teacher certifications were introduced to Sweden in 2011, under the assumption that it would raise the status of qualified teachers. Recent results from international studies showed that Swedish students have fallen in rank compared to other countries around the world, and one of the proposed solutions proposed to this was to raise the status of teachers, as well as their pay. A higher status would then solve other issues, such as the low number of applications to university courses related to teaching. This study asked high school teachers, through an online questionnaire, what their views were on the status change the reform was supposed to create. The status changes were measured via questions regarding if they felt their students and their students parents viewed certified teachers differently than those without a teaching certificate, if the teachers felt that the certification had changed their status since it was introduced, and how important the teachers felt the certification was for the future. The teachers were sorted into groups based on what subjects they taught, how long they had worked as teachers, and what the focus of their high school was. Based on their answers the study showed that most teachers felt that students did not see a difference between teachers regarding certification while their parents did. It also showed that few teachers experienced their status had changed, but thought that the certification was important for the future of the profession even if a large number of teachers were disappointed with the implementation of the certifications. The study also showed that the teachers whom had worked for a long time in the profession had a more positive outlook on certifications as a whole but felt that it should only apply to younger teachers.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande. Det framkommer också att lärarna upplever det som viktigt och att de brottas med att dra gränserna för relationen till elever och att det finns en osäkerhet kring vilket ansvar läraren respektive eleven har för relationen. Lärarna beskriver att deras syn på relationen mellan lärare och elev framförallt har utvecklats genom mötet med skolverkligheten där erfarenheter de gjort format synen.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs. Genom min studie har det visat sig att gymnasielärare och gymnasieelever har olika syn på vad hållbar utveckling är vilket framträder genom olika diskurser samt att det finns en dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om begreppet hållbar utveckling. Utifrån mitt resultat drar jag slutsatsen om att förväntningarna på eleverna från lärarnas sida skulle kunna påverka elevernas resonemang gällande hållbar utveckling i undervisningen. Detta eftersom att lärarna tror att eleverna har ett annat sätt att uppfatta och tala om begreppet hållbar utveckling än vad eleverna faktiskt har. / The aim of this study is, through qualitative interviews and focus group interviews to examine how the notion sustainable development is construed by teachers and pupils in upper secondary schools. What environmental policy discourses can be discerned in the different interpretations of the concept of sustainable development? and Is there a dissonance between teachers and pupils way to talk about and understand the notion sustainable development? These are the questions that are asked in this study. To answer the questions, the critical discourse analysis has been used as a method and the notion sustainable development as a theoretical framework. Sustainable development refers not to any accomplishment, still less to a precise set of structures and measurements to achieve collectively desirable outcomes. Rather, it’s a discourse. The results showed that upper secondary school teachers and pupils have diverse ideas about sustainable development which appears through different environmental discourses. Based on my results, I conclude that expectations of pupils from the teacher´s side could affect the pupil´s reasoning regarding sustainable development during education. This is because the teachers believe that the pupils have other way to perceive and talk about the notion sustainable development then what the students actually have.

Att ha ett arbete är centralt för att vara en del av samhället och bidrar inte bara med ekonomisk trygghet utan även en meningsfull tillvaro. Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har betydande svårigheter vid inträde på arbetsmarknaden i jämförelse med andra grupper. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare. Resultatet visade att det fanns otillräcklig kunskap och fördomar om neuropsykiatriska diagnoser på arbetsmarknaden. Vidare identifierades två huvudsakliga teman som särskilt viktiga för ett eventuellt deltagande på arbetsmarknaden. Att förstå sin diagnos för att kunna hitta individuella strategier var det ena temat och att ha kunskap om det sociala samspelet och sociala relationer det andra. Uppsatsen belyser också vilka förberedande insatser skolan gör för att underlätta ett eventuellt inträde på arbetsmarknaden. Särskilt intressanta resultat återfanns i lärarnas berättelser om de elevanpassningar som görs i den dagliga undervisningen. Avslutningsvis diskuteras förhållandet mellan skola och arbetsliv och om det potentiellt borde finnas en instans som täcker glappet mellan dessa.

Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne i skolans värld som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets ämnesplan för ämnet Geografi på gymnasial nivå framkommer det med all önskvärd tydlighet att såväl exkursioner, fältstudier, laborationer som övningar ska ingå i undervisningen, för att åskådliggöra den mångfacetterade värld vi lever i. I nya rön från Skolverket beskrivs situationen i de högre åldrarna, med avseende på inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk. Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa vikten av praktiska moment inom ämnet geografi, på gymnasial nivå, genom att undersöka lärares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssätt. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av en intervjustudie, där fyra geografilärare (på gymnasial nivå) från fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet påvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillämpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten. Utöver detta kan även vissa positiva synergieffekter påvisas, däribland återfinns den sociala faktorn och en förändrad syn på ämnet. Genomgående har vi kunnat skönja att en nyckelterm, för såväl lärare som elever, inom ett praktiskt arbetssätt, är vana.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om gymnasielärare i instrument/sång-kurser tycker att de fått tillräcklig utbildning från sina högskoleutbildningar samt fortbildning från sina arbetsgivare för att kunna bemöta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på ett lämpligt sätt. Frågeställningarna handlar om vad lärare i INSÅ behöver tänka på i sin undervisning av elever med NPF, samt vilken utbildning/fortbildning de fått för att kunna möta och undervisa dessa elever. Intervjuer har genomförts med 9 musiklärare som alla undervisar i INSÅ på estetiska programmet inriktning musik. Resultatet, som har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv, visar att endast en av lärarna under sin lärarutbildning fått en kurs i specialpedagogik, och att ingen av de intervjuade lärarna fått någon fortbildning av betydelse från sin arbetsgivare. Samtliga lärare önskar fortbildning från sin arbetsgivare om NPF, då de alla möter och undervisar elever med dessa diagnoser. De upplever att den kunskap de har idag beror mycket på lärarens eget intresse och de önskar djupare kunskap om hur de kan känna igen och bemöta NPF.