Introduktion: Befolkningens hälsa påverkas i hög grad av hur väl samhället vi lever i fungerar. Samhällen präglade av våld, krig och terror får negativa konsekvenser för människors hälsa. Artificiell Intelligens (AI) är en kraftfull teknik med stora möjligheter att lösa samhällsproblem, men forskare varnar för att AI också kan innebära nya risker. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vilka utmaningar och möjligheter som en ökande utveckling och implementering av AI kan ha på hälsans sociala bestämningsfaktorer inom området avsiktliga skador. Metod: Enligt Denyer och Tranfields (2011) metod genomfördes en systematisk litteraturstudie på 25 tekniska och humanistiska artiklar, som analyserades och syntetiserades med på förhand tydligt uppställda studiefrågor. Resultat: Artiklarna behandlande AI som används inom områden relaterade till avsiktliga skador och kategoriserades som tekniska eller humanistiska. De tekniska artiklarnas syfte var att utveckla AI för problemlösning medan de humanistiska artiklarna analyserade effekterna av implementering av AI. Möjligheterna med AI inkluderade förmågan att göra förutsägelser, fylla kompetensbehov, utnyttja big data och ta fram modeller som kan ge generella lösningar. Utmaningarna bestod av krav på en teoretisk grund, risk för bias, skapa eller välja lämpliga modeller och algoritmer, säkerställa kvalitet på data och databearbetning, validera lösningar, förhindra oavsiktlig användning, tydliggöra ansvar och få acceptans för lösningarna. Utvecklingen och implementeringen av AI påverkar främst tre av hälsans sociala bestämningsfaktorer: stödjande miljöer och friska människor, marknadens ansvar, samt god global styrning. Slutsats: Gemensam global reglering och större samhälleligt engagemang behövs för att säkerställa att konsekvenser för folkhälsan beaktas vid utvecklingen av AI. / Introduction: Public health is affected by the society in which people live. Communities characterized by violence, war and terror have a negative impact on human wellbeing. Artificial Intelligence (AI) is a powerful tool with a capability to solve problems in the society but scientists also warn that AI can induce new types of problems. Aim: The purpose of this literature study is to review which challenges and possibilities an increase in the development and implementation of AI can have on the social determinants of health within the area of deliberate injury. Methods: A systematic literature review was performed according to the method by Denyer and Tranfield (2011) and 25 technical and humanistic articles were analyzed and synthesized according to predefined research questions. Results: The articles about AI in the area of deliberate injuries were categorized as technical or humanistic. The purpose of the technical articles was to develop AI for problem solving while the humanistic articles analyzed the effects of AI implementation. The possibilities with AI included predictions, competence need, big data and models for general purposes. The challenges included theoretical grounds, bias, suitable models and algorithms, data quality and processing, validation, wrongful usage, responsibility and acceptance of the solutions. The development and implementation of AI especially affect three of the social determinants of health: healthy places healthy people, market responsibility and good global governance. Conclusion: A common global control and societal commitment is needed to secure that consequences for the public health is considered while developing AI.

<p>Purpose: The purpose of the present study was to illuminate how individuals living with SHR, experience its impact on accessibility, financial security and social relationships.</p><p>Method: A qualitative approach was used. The participants were recruited by advertising on the website for “The network for people with odor intolerance”. The data was collected by written descritive texts from the participants and analysed with qualitative content analysis.</p><p>Results: The results showed that the informants experienced an extensive lack of accessibility in society. It was difficult to move around in society, to visit public buildings and facilities and it was almost impossible to find a suitable place to live. Regarding financial security they had a reduced income due to difficulties to earn their living in combination with increased expenses because of the disease and they had difficulties to get the support they needed from authorities. This created an insecure financial situation. Further, the findings showed that their social relationships had been affected. Socializing with others had become hard and troublesome, they had become limited in doing social activities and they got support from some but these persons became limited. Six themes permeated the categories in all three content areas: “Being limited”, “Being forced to behave incompatible with your true personality”, “Experiencing a lack of understanding and respect from others”, “Experiencing insecurity”, “Being dependent on others” and “Being forced to choose between the plague and cholera”. <strong></strong></p> / <p>Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur individer som lever med sensorisk hyperreaktivitet (SHR) upplever dess påverkan på tillgänglighet, ekonomisk trygghet och sociala relationer.</p><p>Metod: Kvalitativ metod användes och deltagarna rekryterades via Internet genom annonsering på nätverket för doftöverkänsligas hemsida. Datainsamlingen skedde genom skrivna berättelser från deltagarna och data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde en omfattande brist på tillgänglighet i samhället. Det var svårt att röra sig i samhället, att besöka offentliga lokaler och inrättningar samt att det var nästan omöjligt att hitta en lämplig bostad. Deras ekonomiska trygghet var påverkad genom att de hade minskad inkomst på grund av svårigheter att försörja sig i kombination med ökade utgifter orsakade av sjukdomen samt att de hade svårigheter att få det stöd de behövde från myndigheter. Detta skapade en otrygg ekonomisk situation. Deras sociala relationer hade blivit påverkade av sjukdomen. Att umgås med andra hade blivit jobbigt och besvärligt, deras sociala aktiviteter hade blivit begränsade och de fick stöd av vissa men dessa personer blev då begränsade. Sex teman genomsyrade kategorierna i alla tre innehållsområdena: "Vara begränsad", "Vara tvungen att bete sig oförenligt med sin rätta personlighet", "Uppleva brist på förståelse och respekt från andra", "Uppleva otrygghet", "Vara beroende av andra" och "Vara tvungen att välja mellan pest eller kolera"</p>

Purpose: The purpose of the present study was to illuminate how individuals living with SHR, experience its impact on accessibility, financial security and social relationships. Method: A qualitative approach was used. The participants were recruited by advertising on the website for “The network for people with odor intolerance”. The data was collected by written descritive texts from the participants and analysed with qualitative content analysis. Results: The results showed that the informants experienced an extensive lack of accessibility in society. It was difficult to move around in society, to visit public buildings and facilities and it was almost impossible to find a suitable place to live. Regarding financial security they had a reduced income due to difficulties to earn their living in combination with increased expenses because of the disease and they had difficulties to get the support they needed from authorities. This created an insecure financial situation. Further, the findings showed that their social relationships had been affected. Socializing with others had become hard and troublesome, they had become limited in doing social activities and they got support from some but these persons became limited. Six themes permeated the categories in all three content areas: “Being limited”, “Being forced to behave incompatible with your true personality”, “Experiencing a lack of understanding and respect from others”, “Experiencing insecurity”, “Being dependent on others” and “Being forced to choose between the plague and cholera”. / Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur individer som lever med sensorisk hyperreaktivitet (SHR) upplever dess påverkan på tillgänglighet, ekonomisk trygghet och sociala relationer. Metod: Kvalitativ metod användes och deltagarna rekryterades via Internet genom annonsering på nätverket för doftöverkänsligas hemsida. Datainsamlingen skedde genom skrivna berättelser från deltagarna och data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde en omfattande brist på tillgänglighet i samhället. Det var svårt att röra sig i samhället, att besöka offentliga lokaler och inrättningar samt att det var nästan omöjligt att hitta en lämplig bostad. Deras ekonomiska trygghet var påverkad genom att de hade minskad inkomst på grund av svårigheter att försörja sig i kombination med ökade utgifter orsakade av sjukdomen samt att de hade svårigheter att få det stöd de behövde från myndigheter. Detta skapade en otrygg ekonomisk situation. Deras sociala relationer hade blivit påverkade av sjukdomen. Att umgås med andra hade blivit jobbigt och besvärligt, deras sociala aktiviteter hade blivit begränsade och de fick stöd av vissa men dessa personer blev då begränsade. Sex teman genomsyrade kategorierna i alla tre innehållsområdena: "Vara begränsad", "Vara tvungen att bete sig oförenligt med sin rätta personlighet", "Uppleva brist på förståelse och respekt från andra", "Uppleva otrygghet", "Vara beroende av andra" och "Vara tvungen att välja mellan pest eller kolera"

Background Mental health problems among older adults are a central public health problem. Depressive disorders are among the most prevalent mental disorders in later life. Maintaining good health and experiencing well-being in later life are important for the growing population of older adults, enabling them to enjoy life and participate in society for longer. Aims The overall aim of the thesis is to examine how mental health and mental well-being can be promoted and how the incidence and prevalence of depressive symptoms and disorders can be prevented among older adults. The specific aims of the included studies are to examine the associations between mental ill-health (depression and psychological distress) and social capital among older adults, as well as to collect and evaluate the effect of psychosocial interventions for the primary prevention of depressive disorders. Another specific aim is to provide a better understanding of how social capital influences the experienced mental well-being among older adults. Methods Population-based survey data collected in Finland and Sweden in 2008 and 2010 were used and logistic regression analyses were conducted to examine the associations between depression and psychological distress among older adults (65+) and various social capital components. A systematic review and meta-analysis were conducted to evaluate the effect of psychosocial interventions on depressive symptoms, functional level and quality of life. Furthermore, two independent sets of qualitative data material – collected through two focus group interviews and an open-ended question included in a Finnish population-based survey from 2008 – were used in order to identify views on the causal mechanisms between mental well-being and social capital in later life (60+). Results Restricted social networks with regard to both quantity and quality aspects were found to associate with depression and psychological distress in later life as defined in this thesis. Low structural and cognitive social capital are both significant depression covariates in older adults, although the findings were somewhat inconclusive from the association studies. Low frequency of social contacts with friends and neighbours and experienced mistrust in friends were all significantly related to depression, while no statistically significant connection was found between depression and experienced mistrust in neighbours. Further, restricted access to instrumental social support was statistically significantly associated with depression, while other cognitive components of social capital, such as experienced general mistrust, as well as having a limited number of people to count on or who are concerned about you were significantly associated with psychological distress. In addition, based on both quantitative and qualitative data the findings of this thesis highlight the effectiveness and subjective importance of social activities for the maintenance of mental health and well-being among older adults. The social activities are an important mental health resource among older adults because of the accompanied sense of belonging to a social group, as well as feelings of purpose with regard to everyday life and hope for the future. The social activities evaluated in the systematic review and meta-analysis significantly reduced depressive symptoms when compared to no-intervention controls. However, the systematic review also revealed the scarce research base of psychosocial interventions, as only a small number of studies were included and many were characterised by a small or no effect. Conclusions The findings illustrate the need to actively maintain the social networks and interactions of older people in order to promote mental health and prevent mental ill-health. Older people experiencing low-level social capital are more likely to suffer from mental ill-health and this risk group should have access to initiatives that empower social networking and a maintained rich social life. In addition, the findings highlight the significant potential of psychosocial interventions as they support active and healthy ageing when appropriately implemented / Bakgrund Psykisk ohälsa hos äldre är ett viktigt folkhälsoproblem. Depressiva syndrom utgör ett av de vanligast förekommande psykiska funktionshindren. Det blir allt viktigare att hälsan och välbefinnandet upprätthålls i den växande äldre befolkningen, eftersom det möjliggör för de äldre att längre upp i åldrarna njuta av livet och att vara delaktiga i samhället. Syfte Avhandlingens övergripande syfteär att studera hur psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande kan befrämjas och hur uppkomsten och förekomsten av depressiva symptom och sjukdomar kan förebyggas hos äldre. De specifika syftena för studierna inkluderade i avhandlingen är att undersöka sambanden mellan psykisk ohälsa (depression och psykisk belastning) och socialt kapital hos äldre personer, samt att samla in och utvärdera effekten av olika psykosociala interventioner för primärprevention av depressiva syndrom. Ett annat specifikt syfte är att ge en bättre förståelse för på vilket sätt socialt kapital påverkar det upplevda psykiska välbefinnandet hos äldre. Metod Befolkningsbaserade enkätdata insamlade i Finland och i Sverige år 2008 och 2010 användes och logistiska regressionsanalyser utfördes för att undersöka sambanden mellan depression och psykisk belastning hos äldre personer (65+) och olika komponenter av socialt kapital. En systematisk litteraturöversikt och meta-analys sammanställdes för att utvärdera effekten av olika psykosociala interventioner på depressiva symptom, funktionsförmåga och livskvalitet. För att identifiera kausala mekanismer mellan socialt kapital och psykiskt välbefinnande hos äldre (60+) användes dessutom två oberoende kvalitativa datamaterial – insamlade med hjälp av två fokusgruppintervjuer och en öppen fråga som ingick i den finländska befolkningsenkäten från 2008. Resultat Kvantitativt och kvalitativtbegränsadesociala nätverk står i samband med depression och psykisk belastning bland äldre så som dessa definieras i avhandlingen. Lågt strukturellt och kognitivt socialt kapital står båda signifikant i samband med depression hos äldre, även om forskningsresultaten från sambandsstudierna var något osamstämmiga. Låg frekvens av social kontakt med vänner och grannar och upplevd misstro till vänner hade alla ett statistiskt signifikant samband med depression, medan man inte kunde hitta något signifikant samband mellan depression och upplevd misstro till grannar. Dessutom hittades ett statistiskt signifikant samband mellan begränsad tillgång till instrumentellt socialt stöd och depression, medan andra komponenter av kognitivt social kapital – så som att uppleva generell misstro, att ha få personer man kan lita på, samt att uppleva ett begränsat intresse från omgivningen för vad man gör – kunde kopplas till psykisk belastning. I tillägg betonar avhandlingsresultaten, som är baserade på både kvantitativa och kvalitativa data, effekten och den subjektiva nyttan av sociala aktiviteter för upprätthållandet av den psykiska hälsan och välbefinnandet hos äldre personer. De sociala aktiviteterna är en viktig resurs för den psykiska hälsan bland äldre därför att de ger en känsla av tillhörighet till en social grupp, samtidigt som de ger mening till vardagslivet och en känsla av hopp för framtiden. De sociala aktiviteter som utvärderades i den sytematiska översikten och meta-analysen minskade signifikant de depressiva symptomen, jämfört med kontrollgrupperna. Den systematiska översikten pekar emellertid också på bristen på forskning om psykosociala interventioner, eftersom få studier kunde inkluderas och dessa kännetecknades dessutom av en liten eller av avsaknad av effekt. Slutsatser Avhandlingens resultat illustrerar behovet av att aktivt upprätthålla de äldres sociala nätverk och interaktion för att främja deras psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa.Äldre som har ett begränsat socialt kapital löper större risk för att lida av psykisk ohälsa och därför bör denna riskgrupp ha tillgång till insatser som stöder uppbyggandet och upprätthållandet av sociala nätverk och ett rikt socialt liv. I tillägg visar avhandlingen på den stora potential som psykosociala interventioner har med tanke på att de kan stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande om de används på rätt sätt / Tausta Ikäihmistenmielenterveysongelmat ovat keskeisiä kansanterveysongelmia. Masennus on iäkkäiden yleisimpiä mielenterveyden häiriöitä. Hyvän terveyden ja koetun hyvinvoinnin säilyttäminen myöhemmällä iällä ovat tärkeitä yhä suurenevalle ikääntyvälle väestölle, koska ne mahdollistavat elämästä nauttimisen ja yhteiskuntaelämään osallistumisen pidempään. Tavoitteet Tämän väitöskirjan päätavoitteena on tutkia miten mielenterveyttä ja psyykkistä hyvinvointia voidaan edistää ja miten ikäihmisten masennusoireiden ja -häiriöiden ilmenemistä ja esiintyvyyttä voidaan ehkäistä. Väitöskirjaan sisältyvän tutkimuksen erityinen tavoite on tarkastella iäkkäiden aikuisten mielenterveysongelmien (masennus ja psyykkinen kuormittuneisuus) ja sosiaalisen pääoman välistä suhdetta sekä kerätä ja arvioida psykososiaalisten interventioiden vaikutuksia ikääntyneiden masennushäiriöiden primaarissa ehkäisyssä. Toinen tutkimuksen erityinen tavoite on lisätä ymmärrystä siitä, miten sosiaalinen pääoma vaikuttaa ikäihmisten koettuun psyykkiseen hyvinvointiin. Menetelmät Tutkimuksessa käytettiin Suomessa ja Ruotsissa vuosina 2008 ja 2010 väestökyselyllä kerättyä aineistoa, johon tehtyjen logististen regressioanalyysien tarkoituksena oli tutkia yhteyksiä ikäihmisten (65+) masennuksen ja psyykkisen kuormittuneisuuden ja sosiaalisen pääoman eri komponenttien välillä. Systemaattisella kirjallisuuskatsauksella ja meta-analyysillä arvioitiin psykososiaalisten interventioiden vaikutusta masennusoireisiin, toimintakykyyn ja elämänlaatuun. Tämän lisäksi käytettiin kahta toisistaan riippumatonta laadullista aineistoa, joiden perusteella tunnistettiin sosiaalisen pääoman vaikutuksia psyykkiseen hyvinvointiin vanhuusiässä(60+). Nämä aineistot kerättiin kahdesta fokusryhmähaastattelusta ja Suomessa vuonna 2008 toteutuneen väestökyselyn avoimesta kysymyksestä. Tulokset Tutkimuksen mukaan myöhemmällä iällä niin määrällisesti kuin laadullisestikin rajalliset sosiaaliset verkostot ovat tässä väitöskirjassa käytetyn määritelmän mukaan voimakkaasti yhteydessä masennukseen ja psyykkiseen kuormittuneisuuteen. Matala rakenteellinen ja kognitiivinen sosiaalinen pääoma ovat molemmat merkittäviä ikäihmisten masennuksen ennustekijöitä, joskaannämä tulokset eivät ole täysin yhdenmukaisia tutkimuksessa käytettyjen aineistojen perusteella. Ikäihmisten vähäiset sosiaaliset kontaktiystäviin ja naapureihin sekä koettu epäluottamus ystäviä kohtaan liittyivät kaikki merkittävästi masennukseen, vaikkakaan tilastollisesti merkitsevää yhteyttä masennuksen ja naapureihin kohdistuvan epäluottamuksen välillä ei löytynyt. Sen sijaan vähäisen käytännössä saadun sosiaalisen tuen ja masennuksen välillä oli tilastollisesti merkitsevä yhteys. Samoin psyykkinen kuormittuneisuus oli merkitsevästi yhteydessä sosiaalisen pääoman kognitiivisiin komponentteihin, kuten koettuun yleiseen epäluottamukseen ja myös vain vähäiseen määrään sellaisia ihmisiä, joihin voi luottaa ja jotka välittävät. Tämän lisäksi väitöskirjan määrälliseen ja laadulliseen aineistoon perustuvat tulokset korostavat sitä, että ikäihmisten mielenterveyden ja psyykkisen hyvinvoinnin säilyttämiseksi sosiaaliset aktiviteetit ovat sekä yksilöllisesti merkittäviä että tehokkaita. Sosiaaliset aktiviteetit ovat tärkeä iäkkäiden mielenterveyden resurssi, koska ne luovat tunteen sosiaaliseen ryhmään kuulumisesta, jokapäiväisen elämän merkityksellisyydestä ja toivosta tulevaisuudessa. Systemaattisen kirjallisuuskatsauksen ja meta-analyysin perusteella sosiaaliset aktiviteetit vähensivät merkittävästi masennusoireilua vertailuryhmiin nähden. Systemaattinen katsaus kuitenkin osoittaa, että psykososiaalisista menetelmistä on olemassa vain niukasti näyttöön perustuvaa tutkimusta. Tästä syystä tämä aineisto jäi pieneksi myös tässä tutkimuksessa – lisäksi systemaattisen katsauksen aineisto osoitti psykososiaalisten interventioiden vaikuttavan ikääntyneiden mielenterveyteenvain vähän tai ei lainkaan. Johtopäätökset Väitöskirjan tulokset osoittavat, että mielenterveyden edistämiseksi ja mielenterveysongelmien ehkäisemiseksi on tarpeellista aktiivisesti ylläpitää ikäihmisten sosiaalisia verkostoja ja vuorovaikutusta. Ne iäkkäät, joilla on vähäinen sosiaalinen pääoma kärsivät muita todennäköisemmin mielenterveysongelmista. Tälle riskiryhmälle tulee löytää keinoja, joilla vahvistetaan sen sosiaalista verkostoitumista ja rikastutetaan sen sosiaalista elämää. Tämän lisäksi tulokset korostavat niitä merkittäviä mahdollisuuksia, joita oikealla tavalla toteutetuilla psykososiaalisilla interventioilla on tukea aktiivista ja tervettä ikääntymistä.