Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården. Undersökningen är avgränsad till Karolinska Universitetssjukhuset. Sjukhuset är stort, ett av de största i Europa och tillsammans med Karolinska Institutet leder de fram den medicinska utvecklingen i Sverige. Medicinsk Teknik, Upphandlingssektionen, Röntgenkliniken i Solna och SLL Innovation har deltagit i undersökningen och inblandade personer har därmed bidragit med sina kunskaper, erfarenheter och synpunkter om innovationer och teknologier. I uppsatsen analyseras centrala faktorer som påverkar införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården betraktat ur ett sjukhusperspektiv. För att genomföra den här undersökningen används fallstudien som forskningsmetod. En beskrivande och tolkande analysmetod används för att bearbeta fakta. Tre innovationer finns med i undersökningen, Stick Stop, Riktinstrument för att utföra kapning av en lårbenshals och Snabba Klipp. Innovationerna beskrivs av ett flertal involverade personer. Utgående från uppsatsens frågeställningar och resultat har sex stycken teman utarbetats som tillämpas i analysdelen. För att kunna utvärdera resultatet från den här uppsatsen och jämföra med tidigare forskning om innovationer används två teorier och en teoretisk modell. Teorierna kommer från en känd amerikan inom området innovationer Everett M Rogers, (Diffusions of innovations 2003) och Kerstin Roback Sverige som har utarbetat IDD-modellen i sin avhandling (2006), Medical Device Innovation: The integrated processes of invention, diffusion and deployment. Det väsentliga som den här uppsatsen och undersökningen vill påvisa, när det handlar om utspridning och införande av nya innovationer inom hälso- och sjukvården är betydelsen av sociala faktorer i ett socialt system. Betydelsen av socialt system tas upp i Everett M Rogers teori, fyra huvudelement vid utspridningen av innovationer, (innovation, kommunikationskanaler, tid, socialt system). Exempel på sociala faktorer i ett socialt system enligt undersökningens resultat och analys är hierarki, revirtänkande, konspiracism, motstånd till förändring, konservatism, grupptänkande, prestige, auktoritet, status och renommé. En av uppsatsens slutsatser är att sociala faktorer sannolikt påverkar inblandade aktörers förmåga att fatta ett välgrundat beslut och de får därmed betydelse för beslutsprocessen vid spridningen och införandet av nya innovationer. Andra sakförhållanden som har betydelse vid införandet av nya innovationer inom hälso- och sjukvården handlar om regelverk, tillsynsmyndigheter, CE-märkning, patientsäkerhet, kliniska prövningar, riskanalys, hälsoekonomiska utvärderingar, kostnadseffektivitet, nettonytta, behovet av en innovation etc., vilket den här undersökningen visar liksom tidigare fakta. När det handlar om utmönstringen av äldre teknologier så beskrivs övergången från öppen kirurgi till mikroinvasiv kirurgi och endoskopi av ett flertal informanter. Det är exempel på en teknologiförändring som sker i hela världen, likaså att slätröntgen är på väg ut, tredimensionella bildgivande modaliteter tar över mer och mer. Fördelarna med att använda mikroinvasiv kirurgi och endoskopi jämfört med öppen kirurgi är bland annat; snabbare återhämtning hos patienten efter ingreppet, mindre kostnad för sjukvården trots initialt dyrare investering, snabbare operation eller ingrepp jämfört med öppen kirurgi och kortare inskrivningstid. Sammantaget gör det att hela samhället tjänar på den typen av teknologiförändring. Det är också viktigt att komma ihåg sjukvårdens grundläggande uppgift, nämligen att ge en god hälso- och sjukvård för hela befolkningen på lika villkor, 2 §, Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Framtagningen av nya innovationer och nya teknologier är därför ett betydelsefullt inslag för att kunna ge alla samhällsmedborgare förbättrad hälsa på lika villkor. / Adoption of new innovations and rejection of older technologies in the healthcare is not a straightforward process. A number of circumstances and problems must be considered such as increased access to better technology and application of new knowledge certainly providing improved health, but the development and use of new medical technology also means increased healthcare costs. Health and medical care as a result must be able to balance the three objectives cost effectiveness, cost control and promote the development of innovations. These are facts which are already mentioned in the introduction and background and the areas will therefore be treated forward in the thesis. With this background information in mind the purpose of this thesis is to describe and analyze the introduction of new innovations and the rejection of older technologies in health care. The study is limited to Karolinska Universitetssjukhuset in Stockholm. The hospital is large, one of the main major in Europe and together with Karolinska Institutet they lead the medical development forward in Sweden. The Department of Medical Technology, The Procurement section, The Radiology Clinic in Solna and SLL Innovation participated in this study and the persons involved consequently contributed with their knowledge, experience and views on technologies and innovations. In this thesis the key factors will be analyzed that affect the introduction of new innovations and the rejection of older technologies in healthcare considered from a hospital perspective. To carry out this investigation case study is used as a research method. A descriptive and interpretative method of analysis is used to process data. Three innovations are included in the study, Stick Stop, directional instrument to perform cutting of a femoral and Fast Cut, (the latter is a clipboard function). These three innovations are described by a number of persons involved. Based on the thesis questions and result, sex themes have been processed, which are applied in the analysis section. In order to evaluate the result in this thesis and compare with previous research on innovations, two theories and a theoretical model have been used. These two theories come from a famous American in the field of innovations, Everett M Rogers, (Diffusion of innovations 2003) and the theoretical model comes from Kerstin Roback in Sweden who has developed the IDD-model in her paper (2006), Medical Device Innovation: The integrated processes of invention, diffusion and deployment. The essential in this thesis and study is to prove, regarding the diffusion and introduction of new innovations in the health care, the importance of social factors in a social system. The importance of a social system is addressed in Everett M Rogers theory, four main elements in the diffusions of innovations, (the innovation, communication channels, time, a social system). Examples of social factors in a social system according to the result of the investigation and analysis are; hierarchy, territorial thinking, conspiracy, resistance to change, conservatism, group thinking, prestige, authority, status and reputation. One of the conclusions of the thesis is that social factors are likely to affect involved actors to make a reliable decision and they may therefore be important for decision-making at the spread and introduction of new innovations. Other facts relevant for the introduction of new innovations in health care is about regulations, regulatory agencies, CE marking, patient security, clinical trials, risk analysis, health economic evaluations, cost efficiency, net benefit, the need for innovation, etc. as this study exhibit as well as previous data. When it is about the rejection of older technologies in health care, the transition from open surgery to micro-invasive surgery and endoscopy is well described by several informants. That is an example of technological change that occurs all over the world, as well as the plain x-ray is on the way out, three- dimensional imaging modalities will take over more and more. The advantages of using micro-invasive surgery and endoscopic compared to opened surgery are among other; faster recovery of the patient after surgery, less cost for health care despite initially expensive investment, faster surgery or interventions compared to open surgery and shorter waiting time for treatment. Taken together, the whole community benefits from this type of technology change. It is also important to recall the basic mission of health care, to provide good health care for the entire population on equal terms, 2 §, Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). The development of new innovations and new technologies is therefore an essential element in order to give all citizens improved health on equal terms.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Lean passar i vården genom att studera framgångsfaktorer och kartlägga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förståelse för vårdens Leanarbete. Metod: För att uppnå syftet med studien lämpar sig en kvalitativ metodinriktning bäst. För att öka förståelsen för hur Lean passar i vården har en fallstudie genomförts, där tio verksamheter inom Landstinget i Värmland har studerats. Ett sätt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket väl kan användas i vården, men måste anpassas till vårdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsägbarhet är hinder som måste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt. Genom att ta ett steg i taget kan helheten till slut förändras.

Bakgrund Substansmissbruk är en växande folksjukdom. Personer med ett substansmissbruk drabbas ofta av sjukdomar och skador till följd av sitt missbruk och är därför en vanligt förekommande patientgrupp inom den somatiska hälso- och sjukvården. Studier visar att denna patientgrupp utsätts för stigmatisering, inte bara i samhället, utan också inom hälso och sjukvården. Stigmatisering och en negativ inställning innebär en ökad risk för att personer med ett substansmissbruk undviker att söka vård, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras hälsa. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med substansmissbruk inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod Till detta arbete gjordes en allmän litteraturöversikt, för att bearbeta och sammanställa en del av tidigare forskning och få ett brett perspektiv inom området. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskas. Artiklarnas resultat analyserades i relation till det föreliggande arbetets syfte och fyra teman identifierades. Resultat Resultatet visade flera faktorer som påverkade sjuksköterskans inställning gentemot patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska hälso- och sjukvården. De faktorer som identifierades var kompetensutvecklande faktorer och stöd såsom utbildning, kunskap och kollegialt stöd samt sjuksköterskors erfarenheter, såsom negativa erfarenheter, personliga erfarenheter och ålder och erfarenhet av patientgruppen. Slutsats Studiens resultat visar på vikten av utbildning och kunskap om patienter med substansmissbruk samt tillgång till kollegialt stöd och tydliga riktlinjer kring patientgruppen. Genom en förbättring av dessa faktorer kan vården bedrivas mer jämlik och omvårdnaden förbättras för patienter med substansmissbruk inom den somatiska hälso och sjukvården.

No description available.

Bakgrund: Att leva med HIV kan vara betungande på många sätt. Vardagen kantas av att i olika sammanhang behöva möta fördomar och negativa attityder. När den HIV- positiva individen behöver uppsöka hälso- och sjukvård bör bemötandet ske på samma jämlika och respektfulla sätt som alla patienter har rätt till. Dock finns det mycket som tyder på att rättigheterna inte upprätthålls.  Syfte: Syftet är att beskriva HIV- positiva patienters upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Datainsamling av vetenskapliga artiklar har skett i databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar genomgick en kvalitetsgranskning för att gallra ut de som inte höll måttet, varpå slutligen 9 kvalitativa artiklar valdes ut till resultatdelen. En innehållsanalys utfördes för att utvinna det mest väsentliga, textnära innehållet i artiklarna. Resultat: I resultatet kunde två huvudkategorier utvinnas. Den första var Ett tyst bemötande, under vilken subkategorierna Stigmatisering som genomsyrar bemötandet, Att bemötas med försiktighet, Att få sämre tillgång till vård och stöd, Att bli exponerad samt Ett tyst bemötande påverkar patienten placerades. Den andra huvudkategorin var Det kommunikativa bemötandet, under vilka subkategorier Att få en gott kommunikativt bemötande samt Att få ett dåligt kommunikativt bemötande placerades. Slutsats: HIV- positiva patienter upplever att merparten av hälso- och sjukvårdspersonal innehar fördomar och stereotypa föreställningar som ligger till grund för tydliga omvårdnadsskillnader och ojämlik vård. Denna studie kan således ha betydelse för att belysa den aktuella situationen och som grund för en vidare utveckling och forskning.

Bakgrund: Trycksår är vanligt förkommande bland vårdskador som uppstår inom hälso- och sjukvården och skapar lidande för patienten. För att kunna erbjuda patienten kvalitativ och säker omvårdnad behöver sjuksköterskans roll vid preventiv omvårdnad vid trycksår förstås. Virginia Hendersons behovsteori och säker vård är relevant kopplat till ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården.Metod: Det utfördes en allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med en kvalitativ metod, detta i kombination med en induktiv ansats. Nio artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Från analysen framkom fyra olika huvudkategorier som omfattar sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården. Den första kategorin var Betydelsen av kunskap. Den andra kategorin var Betydelsen av ansvar och samarbete i teamet, som innefattade underkategorierna Ett ansvarsfullt arbete, Samarbete i team behövdes och Samarbete med patienten var utmanande. Den tredje kategorin var Användandet av riskskalor sågs som ett komplement. Den fjärde och sista kategorin var Tillgång till resurser behövdes, som innefattade underkategorierna Tillgång till tid påverkade samt Tillgång till preventivt material främjade. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat samt resultatdiskussionen påvisade att det fanns många hinder inom trycksårsprevention, men med hjälp av bland annat utveckling av utbildningar och resurser kan sjuksköterskans arbete främjas vid utförandet av trycksårsprevention.

Bakgrund: I denna studie belyses sjukdomen endometrios, en dold kvinnosjukdom som debuterar i reproduktiv ålder och ger kraftiga smärtor. Problematiseringen i studien grundas i hur mötet med vården påverkar kvinnor med endometrios. I bakgrunden beskrivs rubrikerna Endometrios, Att förstå kvinnans upplevelser, Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, Mötet mellan patient och vårdpersonal samt Vårdpersonalens upplevelse av att behandla kvinnor med endometrios. Den teoretiska referensramen utgörs av den caritativa teorin att lindra lidande av Katie Eriksson tillsammans med sjuksköterskans kärnkompetens, personcentrerad vård. Syfte: Belysa hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fyra patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundman kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien gav två huvudkategorier, Det dåliga mötet med vårdpersonal skapar olustkänslor och misstro till vården och Det goda mötet med vårdpersonal skapar känslor av bekräftelse och förståelse, dessa huvudkategorier följs av fem underkategorier, Upplevelsen av okunskap hos vårdpersonal, Upplevelsen av misstro i mötet med vårdpersonal, Upplevelsen av att bli förminskad, Upplevelse av bekräftelse när diagnos ställs och Upplevelse av förståelse. Slutsats: De resultat som framkom i studien var att kvinnor med endometrios gemensamt upplevde en kunskapsbrist i möte med vårdpersonal som bidrog till att personcentrerad vård och individuella behov uteblev. En viktig del i mötet var att vårdpersonal visade lyhördhet respekt utan att misstro eller förminska kvinnorna. Vårdpersonal ska besitta kunskap kring sjukdomen och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för att främja god vård.

No description available.

<p>Bakgrund</p><p>Under 90-talet har den svenska hälso- och sjukvården upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbättra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. Vår studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att använda balanserat styrkort som är en metod från den privata sektorn inom hälso- och sjukvården innebär svårigheter vad gäller det övergripande resultatmålet och definition av vem som är kund. Till dessa kommer det allmänna problemet med hälso- och sjukvårdens komplexa karaktäristik där verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.</p><p>Syfte</p><p>Vårt syfte är att undersöka hur balanserat styrkort används inom hälso- och sjukvården samt specificera och utvärdera vad som krävs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hälso- och sjukvården.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med två undersökningsobjekt inom den svenska hälso- och sjukvården använts. Datainsamlingen utfördes genom en litteraturstudie och intervjuer med sammanlagt tio personer.</p><p>Resultat</p><p>Den svenska hälso- och sjukvården har anpassat den balanserade styrkortsmodellen genom att förändra flera av grundtankarna i modellen. Styrkortet har hittills framförallt använts som ett mätsystem och ett underlag för diskussion där styrkortets effekter går att hänföra till ökad tydlighet och förändrad inställning men där kvantifierbara resultat fortfarande lyser med sin frånvaro. För att hälso- och sjukvården ska kunna använda styrkortet på ett effektivt sätt krävs en väl utbyggd styrmiljö där styrkortet är en del av en större helhet. Vidare krävs det även att ledningens engagemang är tydligt och att styrkortet är förankrat i organisationen genom bland annat utbildning.</p> / <p>Background</p><p>During the 1990s, Swedish health care has experienced a vast technological progress while the financial situation has been challenging. To improve the situation at hand several organisational reforms and models have been implemented with the purpose of increased efficiency. This study focuses one of these methods, Balanced Scorecard. The Balanced Scorecard was originally developed for the private sector which causes problems when applying it in a health care setting where there is no overall financial objective and where the customer is hard to define. Beyond that, the health care organisations are complex with professionals making the day-to-day decisions while governed on an overall basis by politicians.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is to examine the use of the Balanced Scorecard in a Swedish health care setting and to specify and evaluate the prerequisites for the Balanced Scorecard to accommodate efficient management control in health care organisations.</p><p>Research method</p><p>To be able to fulfil the purpose a case study was conducted at two Swedish public health care organisations. The data was collected by interviews with ten health care managers and a literature survey on the subject.</p><p>Results</p><p>The Swedish health care has adapted the Balance Scorecard by changing several of its foundations. Until now, the Balanced Scorecard has been used primarily as a measurement system and a system for supporting discussion and the results of the scorecard can be attributed to an increased clarity and an improved attitude but where the quantifiable results are yet to come. For the Balanced Scorecard to work effectively there is a need for a well established control environment. Finally, management need to show their commitment to the model and give their employees proper training as a mean to increase the acceptance of the scorecard.</p>

No description available.