Arbetsplatsen erbjuder en arena och infrastruktur som gör det möjligt att nå ut till en stor grupp människor för att påverka medarbetarnas hälsa och fysiska kapacitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett publikt företag som är verksamt i byggsektorn implementerar ett hälsofrämjande arbete för tjänstemän. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som innehar olika roller inom företaget genomfördes. Materialet analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet visade att företaget arbetar aktivt med ett hälsofrämjande arbete. Studien kom fram till slutsatsen att ett hälsofrämjande arbete kan skapa produktivitet, minska kostnader samt att ge en bättre företags image. Det var även viktigt för företaget att medarbetarna mår bra och har en sund och hälsosam livsstil. I intervjuerna togs det upp att det finns mer att göra inom det hälsofrämjande området, men att företaget tar ett stort ansvar för sina medarbetare och investerar en hel del i sina medarbetares välmående.

Objective: Research on the association of empathy and burnout within professional health care workers has shown that the work is posing a risk for burnout. Empathy and compassion abilities are essential to understand others and when working with caring for others. Research from social neuroscience and psychology has forwarded findings indicating the risk of a negative side of empathy – empathic distress being associated with ill health such as burnout. Contrary, compassion has been shown to be associated with health benefits. Research integrating knowledge from social neuroscience and psychology is needed to inform evidence-based health promotion in the workplace arena. Aim: The aim is to investigate if empathic distress among professional health care workers is associated with burnout, and if compassion has a buffering effect on burnout. Design: A cross-sectional, within-group survey study is employed, using a quantitative explorative approach. 105 participants identified as professional health care workers was included. The bio-psychosocial model was used as a theoretical analysing tool. Results: Results showed a significant positive association between empathic distress and client-related burnout. Compassion was found to be negatively associated with client-related burnout, however, not significant. Multiple regression analysis showed no significant effect of empathic distress, compassion or theory of mind to predict burnout. Conclusion: Empathic distress was found to be significantly associated with client-related burnout. The study integrated social neuroscience and psychology theories, which can inform health promotion programs within social workplace settings especially for a vulnerable group in risk of burnout such as professional health care workers.

Introduktion En bra arbetsmiljö är av stor vikt för ett hälsosamt arbetsliv. Många människor drabbas av arbetsrelaterad ohälsa som kunde varit möjlig att förebygga om den uppmärksammats i tid. Att utifrån både nationella och internationella styrdokument arbeta för en hållbart arbetsliv med en hälsofrämjande arbetsmiljö är av hög folkhälsovetenskaplig relevans. Syfte I populationen anställda på statligt finansierade arbetsplatser undersöka attityder till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa samt utformning av sådant verktyg. Undersöka om attityderna skiljer åt mellan åldersgrupper samt mellan arbetstagare som upplever hög eller låg arbetsrelaterad utmattning. Metod En enkätstudie som inkluderade 33 respondenter genomfördes i april 2022 där frågorna var av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Fishers exakta test användes för numerisk data och kvalitativ innehållsanalys för fritextsvar. Resultat Majoriteten hade positiv attityd till användandet av ett digitalt verktyg för regelbunden avstämning av arbetsrelaterad ohälsa. Ingen skillnad i attityd kunde identifieras mellan åldersgrupper eller grupper med olika nivå på arbetsrelaterad utmattning. Det framkom att det behövs rimliga krav på de anställda i arbetslivet och att ett digitalt verktyg skulle kunna bidra till att fånga tidiga tecken på ohälsa och vara ett hjälpmedel för det hälsofrämjande arbetet. Fysiska möten ansågs dock fortfarande viktiga. Slutsats Studien visar att statsfinansierade anställda generellt har en positiv attityd till ett digitalt verktyg som regelbundet stämmer av arbetsrelaterad ohälsa. Studien beskriver också tankar kring för- och nackdelar gällande utformning av ett sådant digitalt verktyg. Ett av önskemålen var tätare uppföljningar av hälsa och arbetsmiljö med ett digitalt verktyg. / Introduction A healthy work environment is important for a sustainable working life. Many people suffer from ill health connected to working life that could have been prevented if it had been noticed in time. Based on both national and international governing documents, working for a sustainable working life with a health-promoting workenvironment, is very relevant from a public health perspective. Aim In the population employed at government-funded workplaces, investigate attitudes to the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health and the design of such a tool. Investigate whether attitudes differ between age groups and between workers who experience high or low work-related exhaustion. Methods A survey study including 33 respondents was conducted in april 2022 where the questions were of both a qualitative and quantitative nature. Fischer’s Exact test was used for numerical data and qualitative content analysis for free-text answers. Results The majority had a positive attitude towards the use of a digital tool for regular reconciliation of work-related ill health. No difference in attitude could be identified between age groups or groups with different levels of work-related exhaustion. It emerged that reasonable demands are needed on employees in working life and that a digital toolcould help to capture early signs of ill health and be a tool for health promotion work. Physical meetings, however, were still considered important. Conclusion This study shows that government-funded employees generally have apositive attitude towards a digital tool that regularly checks work-related ill health. This study also describes pros and cons regarding the design of such a digital tool. One of the  wishes was closer follow-ups of health and working environment with a digital tool.