<p>Djurskyddsmyndighetens regler för hästhållning har skapat oenighet bland hästhållare. Vissa anser att regler behövs eftersom det finns människor som behandlar sina hästar illa. Andra menar att reglerna skapar problem för ridskolor.</p>

Djurskyddsmyndighetens regler för hästhållning har skapat oenighet bland hästhållare. Vissa anser att regler behövs eftersom det finns människor som behandlar sina hästar illa. Andra menar att reglerna skapar problem för ridskolor.

Detta examensarbete handlar främst om hållfasthet hos boxmaterial men också om planeringen av boxar i stall. Bakgrunden till arbetet ligger i att ridsporten är en stor sport i Sverige vilket gör att det även finns många stall med varierande kvalitet. I många av dessa behöver materialet i boxarna bytas och boxarna behöver planeras om för att bli större. Fyra olika material har undersökts och jämförts med avseende på deras hållfasthet, kostnad och underhåll. Hållfasthetstest utfördes på de fyra materialen genom att energinivån för hästspark undersöktes. Sedan simulerades detta i en laboration där också brottgränsen på materialen testades.  En informationsundersökning av de fyra materialen har också gjorts för att kunna jämföra dem med avseende på underhåll. Materialen har efter hållfasthetstesterna och undersökningen poängsatts. Detta för att visa vilket av materialen som ur dessa aspekter bäst lämpar sig som boxvägg.  Ett illustreringsförslag där boxarna i ett befintligt stall ändrats för att klara dagens krav presenteras i arbetet. För illustreringsförslaget beräknades vilken mängd av det bäst lämpade materialet som skulle behövas och vilken kostnad det då skulle få. / This thesis is mainly about the strength of box stall materials but also about the planning of box stalls in stables. The background of this thesis is that the equestrian sport in Sweden is big and because of that there are a lot of stables with different qualities. In many of these, the materials in the box stalls need to be replaced and the box stalls need re-planning to get bigger. Four different materials have been studied and compared for their strength, cost and maintenance. A strength test was performed on each of the four materials. That was done by examining the energy level at a horse kick. Then the kick was simulated in a lab. The tensile strength was also tested for all the materials. An information search on the materials where done so they could be compared in view of maintenance and cost. After the strength tests and the information search, the materials were given points so it could be determined which of them are best suited to be a wall in a box stall. An illustration of an existing stable was made where the box stalls have been re-planned to meet today’s requirements. From the illustration, the amount of the material with the highest points was calculated and the cost estimated.

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt. För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Tidigare gällde att innehav av en häst alltid innebar hobbyverksamhet, medan innehav av tre hästar garanterade beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Dessa regler har nu övergivits och istället görs en helhetsbedömning av hur verksamheten skall klassificeras. Det mest centrala i bedömningen av en verksamhet med hästar synes vara vinstsyftet. Det förfaller vara så att då en verksamhet uppvisar underskott är den generellt sett att betrakta som hobbyverksamhet, medan en verksamhet som genererar vinst ofta anses uppfylla kraven för att näringsverksamhet skall anses föreligga. Därtill finns en regel som stadgar att innehav av jordbruksfastighet alltid skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, varför kriterierna på varaktighet, självständighet och vinstsyfte ej behöver vara uppfyllda vid sådant innehav. Om hästar innehas på sådan fastighet görs dock avsteg från denna regel då hästar per automatik ej anses ha naturligt samband med jordbruksfastigheten. Istället görs en objektiv bedömning i det enskilda fallet för att avgöra om hästhållning är hänförlig till näringsverksamheten. Den som bedriver näringsverksamhet skall ansöka om F-skattsedel. Innehavet av F-skattsedeln är avgörande för vem som bär ansvaret för såväl skatteavdrag som inbetalning av socialavgifter. För att få en F-skattsedel tilldelad ställs krav på att verksamheten bedrivs självständigt och varaktigt i vinstsyfte. Tilldelningen av F-skattsedeln är dock preliminär varför även vinstsyftet endast kan anses vara preliminärt uppfyllt. Betydelsen av detta är att innehav av F-skattsedel inte per automatik medför beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.

<p>Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.</p><p>För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Tidigare gällde att innehav av en häst alltid innebar hobbyverksamhet, medan innehav av tre hästar garanterade beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Dessa regler har nu övergivits och istället görs en helhetsbedömning av hur verksamheten skall klassificeras. Det mest centrala i bedömningen av en verksamhet med hästar synes vara vinstsyftet. Det förfaller vara så att då en verksamhet uppvisar underskott är den generellt sett att betrakta som hobbyverksamhet, medan en verksamhet som genererar vinst ofta anses uppfylla kraven för att näringsverksamhet skall anses föreligga. Därtill finns en regel som stadgar att innehav av jordbruksfastighet alltid skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, varför kriterierna på varaktighet, självständighet och vinstsyfte ej behöver vara uppfyllda vid sådant innehav. Om hästar innehas på sådan fastighet görs dock avsteg från denna regel då hästar per automatik ej anses ha naturligt samband med jordbruksfastigheten. Istället görs en objektiv bedömning i det enskilda fallet för att avgöra om hästhållning är hänförlig till näringsverksamheten.</p><p>Den som bedriver näringsverksamhet skall ansöka om F-skattsedel. Innehavet av F-skattsedeln är avgörande för vem som bär ansvaret för såväl skatteavdrag som inbetalning av socialavgifter. För att få en F-skattsedel tilldelad ställs krav på att verksamheten bedrivs självständigt och varaktigt i vinstsyfte. Tilldelningen av F-skattsedeln är dock preliminär varför även vinstsyftet endast kan anses vara preliminärt uppfyllt. Betydelsen av detta är att innehav av F-skattsedel inte per automatik medför beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>

In horse keeping horse manure is produced, which can be utilized as a fertilizer or considered a waste. Horse manure constitutes a resource in terms of both plant nutrients and energy. In addition energy policies and objectives aim at replacing fossil fuels with renewable energy sources. The interest to improve resource recovery of horse manure increases due various incentives for renewable vehicle fuels, legal requirements on management of manure, and environmental impact from current horse manure management. This thesis aims at describing horse manure management in a life cycle perspective. This is made by (1) identifying factors in horse keeping affect­ing the possibility to use horse manure as a biogas feedstock and to recycle plant nutrients, (2) analysing factors in anaerobic digestion with influence on methane potential and biofertilizer nutrient content and (3) comparing the environmental impact from different horse manure treatment methods. Literature reviews, systematic combining, and simulations have been used as research methods. The results show that horse keeping activities such as feeding, indoor keeping, outdoor keeping and manure storage affect the amount and charac­teristics of horse manure and thereby also the possibilities for anaerobic digestion horse manure. Transport affects the collected amount and spread­ing affects loss of nutrients and nutrient recycling. Simulation results in­dicate the highest methane yield and energy balance from paper bedding, while straw and peat gave a higher nutrient content of the biofertilizer. The highest methane yield was achieved with a low rate of bedding, which in the cases of woodchips and paper is also preferable for plant nutrient recycling. Still, results indicate the best energy balance from anaerobic digestion with a high ratio of bedding. The environmental impact assessment indicates a reduction in global warming potential for anaerobic digestion compared to incineration or composting. / Vid hästhållning alstras hästgödsel som kan användas som växtnäring eller anses vara ett avfall. Hästgödsel utgör både en växtnäringsresurs och en energi resurs. Dessutom styr uppsatta energimål mot att förnybar energi ska ersätta fossila bränslen. Intresset för att öka resursutnyttjandet av hästgödsel ökar på grund av olika incitament för förnybara drivmedel, lagstiftning om gödselhantering och miljöpåverkan från dagens hantering av hästgödsel. I den här avhandlingen beskrivs hästgödselhantering i ett livscykel­perspektiv genom att (1) identifiera olika faktorer vid hästhållningen som påverkar möjligheten att utvinna biogas ur hästgödsel och återföra näringen till jordbruksmark, (2) analysera faktorer i biogasprocessen som påverkar den specifika metanmängden och innehållet av växtnäring i gödseln och (3) jämföra olika gödselhanteringsmetoders miljöpåverkan. Metoderna i avhan­dlingen har varit litteraturstudier, systematisk kombination av teori och em­piri samt simulering. Resultaten visar att utfodringen, om och hur hästarna hålls inomhus och utomhus och hur hästgödsel lagras påverkar mängden hästgödsel och dess egenskaper, och därmed också hur den fungerar som ett biogassubstrat. Trans­porterna har betydelse för hur mycket gödsel som kan samlas in och spridas, medan gödselspridningen påverkar näringsförluster och närings återföring. Resultaten från simuleringarna indikerar högst metanutbyte och bäst energi­balans från papper som strömaterial, medan halm och torv gav högre växt­näringsinnehåll i biogödseln. De högsta resultaten på specifik metanmängd nåddes med låg andel strö, vilket också var positivt för växtnäringsinnehållet vid scenarierna med spån och papper. Samtidigt indikerar resultaten att en hög andel strömaterial ger den bästa energibalansen. Miljöpåverkansbedöm­ningen indikerar att potentialen för klimatpåverkan minskar om hästgödsel behandlas i en biogasprocess jämfört med förbränning eller kompostering.