The purpose of this study was to find out what thoughts and knowledge five- year old children have about recycling and whether they can sort garbage.  In the survey qualitive interviews and a sorting exercise were used, and a total of eight five-year olds in two different preschools participated.    The result shows that children know that recycling means that a material can become a new one and garbage should be disposed of in the correct place. The children had good knowledge of what the material was made of and could even sort the garbage correctly. The children also had knowledge of where recycling locations are availble and that nature and the environment would suffer if we do not recycle. The conclusion is that the children were aware and had knowledge of recycling and waste seperation based on their experiences. Another conclusion is that the pre-school teachers and parents involve children so they can recycle and dispose of garbage in a correct way. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad femåringar har för tankar och kunskap om källsortering. I undersökningen har kvalitativa intervjuer samt en sorteringsövning med sammanlagt åtta stycken femåringar på två olika förskolor undersökts. Resultatet visar att barnen vet att återvinning innebär att ett material kan bli ett nytt och att sopor ska slängas på rätt plats. Barnen hade goda kunskaper om vad ett material var gjort utav och kunde även källsortera. Barnen hade även kunskap om var återvinningsplatser finns och att natur och miljö drabbas om vi inte återvinner. Slutsatsen är att barnen var medvetna och hade kunskaper om återvinning och källsortering utifrån deras erfarenheter. En annan slutsats är att förskolan och föräldrar involverar barnen så att de kan återvinna och källsortera på rätt sätt.

Studiens syfte är undersöka hur förskollärare arbetar med nedskräpning i naturen tillsammans med barnen. Det är en kvalitativ studie som har genomförts. Frågeställningarna är följande:Hur får barnen möjlighet att uttrycka sina tankar om nedskräpning från förskollärarnas synsätt?Hur arbetar förskollärare med nedskräpning för att göra barnen delaktiga? Resultatet visar att förskollärare synliggör barnens tankar genom samtal med barnen samt fångar spontana tillfällen när de ser att det skräpas ner i naturen. Förskollärarna gör barnen delaktiga genom att låta de bestämma vad de ska göra med skräpet. Antingen återvinna eller hitta på något med det exempelvis skräpkonst.

I förskolan läggs grunden för barns utveckling och lärande för hållbar utveckling. Därför är det av vikt att barn i förskolan får positiva erfarenheter som de kan ta med sig i det livslånga lärandet. Studiens syfte är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med de läroplansmål som kopplar till undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska grunden för denna studie är baserad på en utvecklingspedagogisk teori med en fenomenografisk ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad form som har genomförts utifrån sju förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärare genom att ta vara på, och stimulera barns intresse möjliggör för barnen att förstå hur de kan bidra till en hållbar utveckling. En slutsats är att barn behöver ges flera möjligheter till att träna sig i att föra etiska resonemang och göra etiska överväganden, eftersom detta utvecklar barnens förmåga att göra moraliskt medvetna val utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Denna kvalitativa studie genomfördes med syfte att undersöka hur rektorer och förskollärare beskriver sitt ledarskap i relation till en utbildning för hållbar utveckling i förskolan samt kritiska aspekter som framträder i det arbetet. Studiens resultat visar att viktiga aspekter i rektorers och förskollärares förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling i förskolan är egen kunskap om de tre dimensionerna av hållbar utveckling är. Kritiska aspekter är förskollärarnas egen arbetsmiljö som utmanar både deras egen förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling samt rektorns förmåga till ett etiskt hållbart ledarskap. Diskussionen sätter ljuset på en ny dimension av Verhelst hållbart ledarskap i förskolans kontext (Verhelst m.fl., 2020) och innefattar yrkesprofessionens välmående som en utmaning i ett hållbart ledarskap i relation till utbildning för hållbar utveckling i förskolan. En slutsats är att kompetensutveckling om de tre dimensionerna av hållbar utveckling kan vara ett sätt att utveckla en utbildning för hållbar utveckling, för både rektorer och förskollärare. Ytterligare en slutsats är att förskolans resurser innefattar yrkesprofessionens välmående samt att stödjande relationer inom och utanför förskolan bidrar till ett hållbart ledarskap för rektorer och förskollärare i förskolan. Sammanfattningsvis bidrar studien med nya insikter om hur förskollärarnas egen arbetsmiljö och stress påverkar deras ledarskap i relation till utbildning för hållbar utveckling samt hur rektorns förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling framstår som en kritisk aspekt i detta arbete.     Nyckelord: rektorers och förskollärares ledarskap, utbildning för hållbar utveckling i förskolan

Denna kvalitativa intervjustudie baserad på intervjuer av förskollärare på svenska förskolorsträvar efter att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på sin undervisning om och förhållbar utveckling i förskolan och är avgränsad till att undersöka undervisningen som skerutomhus. Studien granskar undervisningens innehållsliga del i förhållande till de tredimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social). Vidare byggs analysenav studien upp med hjälp av att sätta Johan Öhman och Louise Sunds (2021) didaktiska modellför miljöengagemang, vilken utgörs av en intellektuell aspekt, en emotionell aspekt och enpraktisk aspekt, i en förskolekontext. Syftet med att använda Öhman och Sunds modell i dennastudie är att granska på vilket sätt förskollärares nuvarande undervisning kan kopplas tillmodellens tre aspekter. Detta för att bidra med kunskap om i vilken utsträckning modellenskulle kunna vara överförbar på den undervisning om hållbar utveckling som sker i förskolan.Resultatet visar att förskollärare uttryckligen arbetar med att undervisa barn om den ekologiskadimensionen av hållbar utveckling vilken enligt denna studie dominerar undervisningen omhållbar utveckling i förskolan. Den ekonomiska och den sociala dimensionen är inte likasjälvklara delar av undervisningen. Dessutom visar resultatet att förskollärare i sin undervisningofta utgår ifrån den intellektuella aspekten, såväl som den praktiska aspekten medan denemotionella aspekten inte medvetet tillgodoses.